Oh my lover

341 dagar har jag fått dela med dig, 341 dagar och alla lika underbara. Dagar fyllda med kärlek och trygghet. Dagar som jag hoppas alltid ska vara. Du och jag. Många gånger tänker jag att det är för bra för att vara sant. När ska jag vakna och inse att det inte är. Jag nyper mig i armen och gnuggar mig i ögonen samtidigt som jag håller en tumme. Vill inte vakna, vill att den här underbara drömmen ska fortsätta för alltid. Vill för alltid känna dina fingra mot min hud och dina läppar mot mina.

De här 341 har varit de bästa på väldigt länge. De/du är så bra för allt du gör för mig. De små sakerna, kärleken. Bättre kan det inte bli.

Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Som ljuv musik

När jag var ute och gick med min nya mp3 spelare idag så kom jag på att jag knappt kan texterna till någon musik jag lyssnar på. Genast började tankarna att fara och jag kom fram till att texterna inte alls är så viktiga för mig. Det är känslan som jag får av musiken som är det viktigaste. Sången är liksom bara ett instrument i mängden och därför gillar jag sång som inte bara är helt enkel och rak utan där rösten är ett instrument. Allra bäst blir det när artisten ser på rösten som något som tillför en extra krydda. Något som inte bara ska förmedla en text. Som exempel kan jag nämna Frank Black som jag tycker använder rösten på ett föredömligt sätt. Beth Gibbons är en annan.

När det gäller texter så läser jag hellre poesi. Alltså nu kanske jag låter lite kategorisk och så är inte fallet. För visst finns det artister som jag lyssnar på bara för att de har så vackra texter men det är ändå en bisak. Känslan i magen är det allra viktigaste. Är texten hur bra som helst och jag inte får någon känsla av resten så är det ju helt enkelt inte bra, då kan jag hellre bara sitta och läsa texten utan musiken till.

En annan sak - mellandagsrean var en stoor besvikelse.

2006

Januari
Umgås i smyg, sårade djupt. Gjorde precis samma sak fast mycket värre...
Tittade på ny lägenhet, tackade ja till densamma.
Blev färdigutbildad allmänlydnadsinstruktör.
Träffade han, han jag vill dela mitt liv med. En pirrig och kär månad.
Lämnar bort Lakrits för eventuell dräktighet.

Februari
Umgås dag och natt med han.
Utbildar mig till agilityinstruktör
Passar på att njuta av SÅ's sällskap så mycket det går.
Boxern Nimbus.
Tänker massor. Svårt att bryta gamla vanor och att byta ut. Sju år sitter djupt och är svårt att bara sudda ut.
Huxley vakt.

Mars
Packar inför flytten, fixar och donar så att det ska gå så fort som möjligt.
Flyttar allt på fyra timmar!
Firar systrarnas födelsedagar
Flyttar in...
Umeå Open
Tänker massor, tio år sedan mamma dog. Vänder och vrider på mitt liv, vad är bra och hur ska jag agera. Tänker mycket kring hundarna.

April
Han fyller år, vi åker upp till hans familj. Första träffen *nervöst*
Börjar känna mig hemma i nya läggan, tillbringar mer och mer tid här, planerar att han ska flytta in när hans kombo flyttar.
Frustration...
Börjar basta med P & L, en trevlig vana.

Maj
Han flyttar in. Vi blir sambos och jag försöker göra allt för att han inte ska bara bo i sovrummet utan hela läggan. Det är var ett svårt projekt. Hemmet blir mer och mer klart... Hundarna *skakar på huvudet* från och till vet jag inte vad jag ska göra för att han ska förstå. Känner mig sårad och arg, men löser det alltid på bästa möjliga sätt.

Juni
Planerade att åka på ett dop, men en väns bortgång ändrade på allt.
Firade min födelsedag. Påbörjade min första allmänlydnadskurs.
Firade midsommar i Lovikka, bilade upp med den lilla gröna.
Lämnar bort Lakrits för parning.

Juli
Börjar umgåns lite mer med T, trevligt.
Köpte den lilla gröna bilen!
Lakrits kommer hem efter parning.
Trästocksfestivalen för första gången på länge...

Augusti
Skaffar en parkeringsplats med motorvärmare, känner mig vuxen.
Startar en allmänlydnadskurs för tibbar
Lakrits visar tydliga tecken på dräktihet.
Vi åker på en roadtrip till systerL i Karlstad. Samt umgås med Morrissey.
Vågar höra av mig till C och börjar så smått att umgås.

September
Lakrits får valpar och vi förlovar oss
Figgar en söktävling, åker tur och retur skeå för att kolla på valpar
Stor loppis på Nolia

Oktober
Tävlar med Chewie och hon har väldigt roligt, gör däremot negativa upptäckter om mig själv... jag kan inte hantera tävlingssituationen på ett för hundarna positivit sätt.
Börjar med regelbundna träffar på Af
Har min andra allmänlydnadskurs det här året.
Ser Jag är en fågel nu med Klungan
Bjuder han på finfin middag och går sedan på Coctailparty
Födelsedagskalas på Nydala
Får en förförstärkare av T så att jag kan lyssna på mina lp skivor
Åker på sektorskonferens

November
Försöker gå entimmes promenader, men det är så tråkigt att gå själv.
Åker till Skeå på fest hos, M & S. ML från sholm kommer upp så det blir många kära återseenden.
Borat på bio, skrattade så magen vred sig.
Utbildar mig till spårkursinstruktör
Jobbar stenhårt på uppsatsen
Casino Royal på bio
Bakar pepparkakor och lussebullar

December
Skaffar nya linser
Går med Chewie till veterinären.
Julmarknad utan snö
Går hundmassagekurs
Lämna in uppstasen
Åker till hans familj norr om polcirkeln och firar jul, där är det i alla fall snö.
Firar in det nya året i Skeå med goda vänner.


När jag tänker på året som gått så är det allra första jag tänker "jag mår bra!" Det är slut med jobbiga känslostormar och ständig oro över att göra fel. Det här året har jag börjat känna mig trygg igen. Jag känner mig hemma. Inge som händer mellan oss kan påverka den känslan. Jag vet att det är vi och det gör mig lugnare än jag varit på väldigt länge. Det syns på att hundarn mår bättre, jag åker hem oftare och har tid och ork att umgås. Det är helt otroligt att jag kunde rättfärdiga ett sånt destruktivt beteende. Men då fanns inga alternativ, det var så det var. Det jag känner nu är någon helt annat, det är lugnt och stillsamt. Det är rofyllt och tryggt. Kanske låter det tråkigt för vissa men efter sju år av galen kärlek och passion som hela tiden ligger på gränsen, kärlek och hat ligger nära, är det så underbart skönt med stabilitet. Det här året har varit ett år för mig att hitta hem. Att få växa in i vanliga vanor, att få sova nära nära i en famn som jag vet alltid kommer att finnas där för mig. Om ni bara kunde ana hur det känns. Jag är så lycklig. Lycklig att träffat någon som varit med förr, som haft sin beskärda del av kärleksrelationer som lugnt och tryggt kan säga att "det är dig jag vill ha!" som inte är rädd för att det kan finnas bättre någon annanstans eller inte vågar gå in i känlsorna för att det är för jobbigt. Hela det här året har varit fyllt av underbara mysiga stunder fyllda med kärlek, knappt så att jag kommer ihåg hur det känns att vara rädd. Då menar jag inte rädd i dess vanliga bemärkelse utan rädd för känslor rädd att göra fel och rädd för att bli lämnad.

Lycka är att känna sig hemma och det här året har jag kommit hem!

En tår

Sitter och filar på min årsgenomgång. Brukar göra en varje år för att få en överblick över året som varit. När jag sitter som bäst och skriver börjar tårarna rinna, de rinner för att jag är så lycklig. För att jag inser hur bra jag har det och hur mycket mitt liv har förändrats det här året.

Tack älskade för all din kärlek och för allt som du ger mig!

Åter

Tillbaka, hemma igen. Igår kväll var det skönt, idag känns det bara trist. Har inget direkt att göra. Tillbaka till lunken söka några jobb, läsa lite uppsatser och slå in de paket som jag har kvar.

För att det inte ska låta allt för negativt så måste jag ju skriva att julen har varit på precis så trevlig som jag trodde att den skulle bli. Det är alltid svårt att fira i en ny familj. I alla fall om traditionerna i ens familj är djupa. Allt är viktigt och vissa saker spelar stor roll. Alltså det ska vara glögg och jul mat på ett visst sätt. Men det gick bara finemang, vi fick super mumsig mat och julafton blev en väldigt nära och trevlig upplevelse. Nu ser jag fram emot nästa år när jag får visa mitt.

Visst fanns den där, oron att jag skulle bli för arg och säga ifrån. Men som vanligt oroar jag mig för mycket. Det gick så klart fint och jag satte ned foten lugnt och smidigt när jag kände att nu är gränsen passerad. Jag är i alla fall över 30 och kan ta hand om mig själv. Jag har varit med om en hel del saker som gjort mig stark och säker på mig själv och mina känslor. Vissa saker går inte att tulla på helt enkelt.

En sista sak - Vart är snön!?

Sladdar

Som ett litet plus vill jag passa på och tacka för regnet som gjort vägarna blixthala. Yiipii vi som ska köra lååångt imorgon. Har redan fått ett varnande samtal från svärmor som helt tydligt inte litar på min körförmåga.

Jag har sett fram emot den är här resan hela december, tänkt på hur mysigt det kommer att bli. Men ju närmare det blir desto mer börjar jag gruva mig. För jag vet hur det kommer att bli. Jag kommer att reagera på små saker som kommer att göra mig sur och irriterad. Jag har världens snällaste "svärfamilj", men jag vet att hur det kommer att bli.

Jag är ingen surpuppa och jag har inte svårt med nya människor. Det jag har svårt för är att se hur vi behandlar varandra. Jag har höga krav på mig själv och har tex svårt att acceptera att inte bli behandlad som en vuxen. Hela mitt liv har jag fått fatta mina egna beslut och min famlj har litat på mig. Men nu blir jag behandlad som en liten flicka. Jag vet att det är faligt och det blir inte mindre farligt för att hon ringer och oroar mig. *suckar djup* Min familj har lärt sig och oroar mig aldrig istället är det jag som ringer till dem och de säger det är lugnt lillaA du klarar det här vi litar på dig. Nä nu får jag tonvis med oro och jag klarar inte av det! Jag är vuxen och vet när det är farligt att vara ute. Det är inte mindre farligt att sitta på en buss. Jag tror att det har att göra med att jag behvöer så mycket tid för mig själv och det är svårt att ta sig den tiden när en är "gäst" i en familj för bara tredje gången.

Jag kanske har svårt för "svärfamiljer" eller svårt vet jag inte, men jag säger det jag tycker och det kanske inte alltid uppfattas som bästa sättet. Minns hur jag blev skitarg på mitt ex storasyster och hur jag pratade allvar med hans mamma. Sa både den ena och den andra sanningen. Det vet jag inte om det var så smart. Men jag klarar inte av vissa saker. I det fallet handlade det om helt sjukt felaktiga saker. Nu är det väl bara snällhet men jag blir galen. Hatar att bli behandlad som ett barn, det är nog det värsta jag vet.

Det är väl bara att bita mig i kinden och hålla god min. Gå ut och gå med hundarna och andas. Hoppas att det inte blir som jag befarar då kommer jag att bli galen, slita mitt hår och bara önska mig hem igen.

Nä nu ska jag sluta oroa mig det kommer säkert att gå bra. Jag kommer att kunna ligga i soffan och läsa utan att behöva vara med hela tiden. Jag kommer att känna mig så hemma att jag kan koka mig en kopp te när jag vill och äta en massa gotta. Sluta med den här ironierna nu och sluta oroa dig.

Idag är idag

och idag är det mycket som ska fixas. Kanske inte mycket mycket men det är sånt som inte får glömmas bort. Därför blir det bara en tåkig lista idag...

[x] I's present göras
[x] Slå in O & M's present
[x] Slå in G & M's present
[x] Handla mat för julhelgen
[] Kolla oljan i bilen
[] Packa
[x] Gå till universitetet och hämta uppsatserna
[x] Köpa shampo
[x] Slå in I's present

Upp till kamp

Vart har snön tagit vägen? Någon som ska säga mig...

Slåss med min bil idag, där jag bor har vi bara motorvärmare som går igång en till två timmar före planerad avgång. När det är så här fuktigt räcker inte det. Vet inte hur många gånger jag måste klättra in via baksätet. *suckar djupt* Så idag har jag gått in i kamp med motorvärmaren. Tänker försöka torka upp bilen så att inte framdörrarna fryser fast. Detta innebär att jag antagligen kommer att måsta gå ut en gång i timmen och ställa om tiden. Morr. Men vad gör en inte för att det ska gå smidigare i framtiden. Är så less på fastfrusna framdörrar och lås som inte går upp.

Två dagar kvar till snön... *längtar*

-- 11:38
Kampen fortsätter. Nu har motorvärmaren varit igång sedan åtta och jag får fortfarande inte upp de främre dörrarna. Klättrade från baksätet och la upp kupevärmaren på sätet. Det kanske hjälper lite för att värma upp och sedan torka upp bilen. För jag misstänker att det är all fukt som gör det. Så fort jag får upp dörrarna ska jag ta och torka bort all kondens så att de kanske inte fryser fast helt nästa gång.

Tur att jag inte har långt till parkeringen då jag måste gå och ändra tiden titt som tätt.

-- 14:51
Så nu börjar det likna något, den har torkat upp och låset är snart tort det med. När jag går ut och ändrar tiden nästa gång ska jag ta med mig låsoljan och smörja in alla dörrar. Har redan varit ute och torkat och kletat silicon. Bilen börjar bli riktigt torr och fin. Nu hoppas jag bara att det håller i sig. Det får vi väl se imorgon när vi ska iväg och handla, om bilen klarat natten dvs dörrarna går att öppna och jag behöver inte värma upp låset för att det ska gå att vrida om nyckeln. *håller en tumme*

Såndana här gånger hatar jag att jag bor i lägenhet och inte har garage.

Music non stop

Jag behövde en hundradels sekund
Nu när jag tagit beslutet är jag lugn
Visioner i mitt huvud när du ler
Jag har hittat nånting vackert,
vännen, ser du vad jag ser?
Jag är nästan som du

Och du är som jag när du dansar
Har aldrig träffat nån som du
Du är som jag när vi dansar
Musik non stop till slut

Rastlös

Urk jag är redan rastlös! Har bara varit utan min uppsats i en timme och känner redan hur det kryper i skinnet på mig. Måste hitta något att göra och det är genast. Alla mina ärenden och sånt som jag satt upp att jag skulle göra idag är redan gjort. Förrutom att bada Chewie men det blir ju inte förrän efter lunch.

Slappa vad är det? Just nu känns det inte som att jag ens vet vad det innebär.

Tjejsnack Vecka 51 - Jul

· Vem firar du jul med?
Familjen
· Vad önskar du dig i julklapp?
Ojojoj massor med saker... en dvd spelare en mp3 spelare
· Tror du på tomten?
Nä det gör jag inte
· Hur ser din julafton ut hemma hos dig/i din familj?
Hum först så åker vi oftast iväg till mormor på förmiddagen sedan blir det middag hos pappa och efter middagen delar vi ut klapparna. På kvällen brukar vi sedan spela nåt sällskapsspel eller så, lite beroende på vad folk fått i julklapp.
· Brukar du julbaka? Om ja, vad?
Ja, pepparkakor, lussebullar, knäck och annat julgotta. Det är ett måste!

Tjejsnack Vecka 50 - Musik

· Lyssnar du ofta på musik?
Tja ganska ofta, men jag gillar tystnad oxå.
· Vilken/vad är din favorit inom musik?
Tori Amos är nog en av mina stora favoriter
· Sjunger du eller spelar du något instrument, och i så fall vad?
Nej inget instrument men sjunger ja det gör jag, men hellre än bra.
· Om du har träffat någon artist, vilken/vilka?
Jag har träffat DiLeva.
· Om du fick vara vilken artist som helst, vem skulle du vara då?
Oj hum då skulle jag nog vara någon inte allt för känd, så att jag fortfarande kan ha mitt liv.
Jag skulle inte vilja vara ute och turnera jämt utan vara hemma ganska mycket oxå. Med
andra ord en artist som inte enbart lever på sin musik.

Känlsomässigt udda

Känlsomässigt udda av Kate Atkinson
Nu har jag äntligen läst ut den, hum äntligen det lät som att den var jobbig att läsa och det var den verkligen inte. Jag njöt av var enda sida nästan av varenda ord. Hon skriver så fyndigt och med så talande bilder. Så här beskrev hon till exempel en fult stickad tröja "stickav av en babian till en babian" då förstår vi alla att den inte kunde ha varit särskilt snygg. Hade det bara stått en ful stickad tröja så hade den ju bara varit lite ful. Hon har ett fantastiskt språk och jag gillar verkligen henne. Har även läst Mänsklig krocket och I museets dålda vrår. Men den här boken tar nog priset som den mest förvirrade och underhållande.

Jag rekomenderar den varmt.

Boken handlar i huvudsak om en ung kvinna som letar efter sina rötter. Men detta märks knappt. Det är så finurligt skrivet att en som läsare inte hinner med ibland. Det är ett mysterium som nystas upp och i sista kapitlet så förstår jag plötsligt hur allt hänger ihop. Underbart!

...

Har haft så mycket att göra att jag inte hunnit med att skriva några rader om det. Min uppsats är klar och inlämnad. Jag känner en stolthet som sprider sig. Nog för att jag inte är klar än för det men jag är på god väg. Nu ska den bara opponeras på och det är ju bara intressant. Det känns så bra, som att ett stressmoment bara har flugit sin kos. Varför gjorde jag inte det här tidigare?!

Helgen då, jo den har varit ganska helgig. I fredags såg vi film, München. Jag vet inte om jag blev så imponerad. Tycker att den var lite för enkelsidig. Kanske var jag bara inte på humör bara, men någonstans så kändes det så klart att det var en jude som gjort filmen och på så sätt tycker jag genast att han tog parti. Nä den var bra men inte toppen. Hade varit mer intressant att visa från andra hållet tycker jag. Hur dådet planerades och vad de sa till sig själva för att rättfärdiga sin handling. Men jag vidmakthåller vid en av mina livsteser "Våld föder bara mer våld" Det är aldrig rätt väg att gå.

I lördags blev det lite kändisspaning. Johnny och Mattias från RoomS var på Herrmanssons. Fattade inte varför de hade parkeringsvakter men så när vi kom in och såg vilka som stod och slipade så var det ju inte så konstigt. Jag tycker mest bara att det var pinsamt. Så vi skyndade snabbt vidare. Jag visade bordet och sedan strosade vi lite i resten av butiken.

Hjärnblödning

Kan hjärnan börja blöda av att tänka för mycket?

Om så är fallet ligger jag jävligt nära.

Det säger bara...

Sakta men säkert kryper julen närmare. Nu är det bara sex dagar kvar tills vi åker. Jag har bara tre dagar kvar tills min uppsats ska vara innne och jag tycker att den är klar. Måste låta någon annan läsa den idag så att jag kanske får någon ny vinkel att tänka på, något jag missat. Det är ju så lätt att bli hemma blind.

Bästa kommentaren på länge
"Tänk att man kan lära en hund så mycket, det är helt faschinerande."

Kvinna 50+ ute och går själv och Ella beteer sig märkligt.

Slut i huvvet

Nu är huvudet helt slut, jag har tänkt och tänkt och tänkt. Det blir jag trött av.

Så nu har jag tänkt färdigt för idag och ska därför sätta på tv och kolla på något lättsmält.

Kanske orkar jag tänka lite mer senare, har skrivit ut den avslutande diskussionen i fall andan faller på.

Men nu soffan nästa.

Tack och hej
Tartexpastej

Planer som går i lås

Vilken bra dag det här utvecklads sig till. Nu börjar allt bli mer och mer klart och jag känner hur lugnet sprider sig. Har hunnit med att boka in allt som jag tänkt göra fram till att vi åker norröver. Jag har fått besked om att vi kan vara med på nyårsafton, hundarna har varit ett litet problem för mig. Vill ju inte lämna dem själva med alla smällare och sånt. De kan vara med! Så skönt det känns då kan jag börja planera för min familjs lilla jul. Alltså vi åker ju upp till min sambos familj och jag vill ju gärna vara med när mina klappar delas ut plus att jag vill kunna säga tack och så när jag öppnar andras. Så jag håller deras klappar i gisslan tills det är bestämt hur de vill göra. Men i alla fall nu kommer vi ju att åka upp till Skeå och fira nyår så då blir det ju finemang att fira lillajul då oxå. I lugn och ro utan någon stress och massa bök och stök.

Det enda jag har kvar nu är att skicka iväg systerLs klapp(ar). Vill ju inte avslöja för mycket *ler busigt* Det känns så skönt! Kanske är det lite smågrejer kvar till min familj men med den här planeringen får jag ju några dagars respit. Dock är allas klappar klara det är ju bara om jag skulle komma på något väldigt fyndigt.

Jaja nu ska jag återgå till min uppsats
Ha det så gott
lillaA

Woho!

Ojoj nu blev det eld under rumpan. På måndag ska jag lämna in min uppsats så att jag kan vara med på seminariet i januari. Hilfe. Nog för att den är i stort sett klar men det känns så jobbigt att lämna den ifrån mig. Tur att jag jobbat så duktigt på den på sista tiden för annars hade jag aldrig varit klar till på måndag. Trodde att den inte skulle behöva vara klar förrän i januari. Så nu blir det till att jobba ordenligt i eftermiddag och onsdag förmiddag samt tor och fre vill ha den klar till fre så att helgen blir ledig. Gillar inte att måsta sitta och jobba på helgen.

Nåväl jag har i alla fall hunnit med att göra knäck. Har gjort de godaste knäcken ever, krydda dem med ingefära. Men ujujuj så gott det blev. Försökte med detta förra året men då vågade jag inte kryddade så mycket som det behövdes. I år vågade jag! Åh så gott det blev. Jag kommer att ha ätit upp de smarriga knäcken före vi åker upp misstänker jag.

Helgen har inte varit den allra bästa. Jag har haft det sämsta humöret på väldigt länge. Sur och grining så att det stänker om det. Inget var bra, allt som alla gjorde var bara fel. Usch, jag blir så trött när jag är på sånt humör, vill bara vara ifred. Samtidigt som det som jag allra allra mest vill är att bli älskad, kramad och pussad på. Vilket måste vara omöjligt för omgivningen att förstå då jag med hela mitt kroppspråk säger "gå iväg!". Ja söndagen var som sagt en sur och grinig dag, var iväg på kurs och sedan var det styrelsemöte ett riktigt jobbigt styrelsemöte. Jobbigt på så sätt att det var mycket att diskutera och mycket som vi måste göra till nästa möte. Nya strukturer som ska skapas. Sånt är alltid utmanande och kul i vanliga fall men i söndags så var det bara jobbigt för jag var så trött och grining. Typiskt!

Jaja nu är det i alla fall tisdag och jag har inte så många dagar på mig att färdigställa min uppsats så nu måste jag ta tag i det. Först ut med hundarna sedna ska jag sitta med den till att D kommer hem. För något annat är ju inte att tänka på.

Chewie

Ja då har vi varit till veterinären då, Chewie gillar det skarpt. Tror nästan att om hon fick välja någonstans att vara förrutom hemma skulle hon välja veterinären. Sedan är det ju alltid trevligt att de vet vem i är när vi kommer. Hejsan Chewie! Som glatt viftar på svansen och tar emot godiset. Det är till och med så att hon vet vart godiset finns... Denna hund...

I alla fall så kom vi därifrån med ett recept på tabletter och en salva vi ska köpa. Detta ska hon nu äta i tio dagar och sedan ska vi efter julen tillbaka på ett återbesök. Har det inte blivit bättre, eller att det återkommer nästa gång hon är skendräktig så kanske det blir till att operera bort säckarna. Ujuj det blir i så fall hennes första operativa ingrepp, hoppas att det blir bra.

Nu ligger hon här med tratten på och ser bedrövlig ut. Från och med idag är det slutslickat, så tratten får vara på dag som natt. Det ska nog underlätta med salvan hon fick oxå, den ska ha en liten bedövande effekt så själva kliandet ska försvinna.

Hoppas hon blir frisk nu lilla chewie.

Helt vanlig dag II

Fredag, det innebär helg. Vilket innebär att jag får vara med D, två hela dagar i sträck. Åh vad jag älskar helgerna.

Tänk om det bara kunde vara något annat väder än regn. *suckar djupt*

Dagens göran:
veterinären
H&M på ärsbåda
handla mat
skriva på exjobbet

Blev stoppad på stan igår. Det var en man som stannade upp och tittade på mig med gillande blickar. Om jag hade haft en såndär blickklickare som de har i reklamen så skulle jag fått många klick igår. Fick blickar från höger och vänster. Kanske hade jag slagit Ben Affleck jag med *ler*.

Så bra det känns att få uppskattande blickar. Jag kan förstå varför folk gör om sig, för att folk ska titta på dem. Även om jag aldrig skulle göra det, för jag tycker om att jag får dessa blickar för just mig. För hur min kropp eller stil ser ut. Inte för att jag gjort om mig till något jag inte är.

Från och med idag ska jag med ge. Det kanske inte alltid handlar om uppskattande blickar. Jag tänker på den där tjejen på Trästock som klädde sig så snyggt. Tänk att jag gick fram och sa det. Jag blir lika förvånad varje gång. Men så glad hon blev. Hon sken upp och lyste som en sol sedan varje gång hon såg mig. Jag gjorde henne glad. Och så lätt det var, bara genom att säga att hon klädde sig snyggt. Så varför hålla inne med alla dessa tankar vi känner, jag tror inte att någon blir ledsen för att vi skulle yttra dem högt istället för att bara tänka dem. Jag menar hur stor del av vår befolkning kan läsa tankar.

Helt vanlig dag

Efter mitt besök på Af så begav jag mig till optikern. Som resulterade i ytterligare ett återbesök. Ska skaffa nya linser och då måste jag först vänta på att de ska komma hem i brevlådan sedan så ska jag ha dem i två veckor. SEDAN är det återbesök och eventuellt köp. My god så mycket besvär för några små genomskinliga manicker. Nå jag då blir det i alla fall bra gjort.

Sedan gick jag en sväng på stan, där hittade jag några kompletteringar till min juloutfit. Dvs en snyggare kofta, så nu kan jag lämna tillbaka den andra. Sedan köpte jag även några juklappar till. Hehe åh vad jag älskar att köpa paket. Tur det inte är jul varje år då skulle jag lätt gå i personlig konkurs.

Nu lunch och sedan promenad med hundarn.

Riden av maran

Vaknade med gråten i halsen.

Försökte skaka av mig drömmen men den satt fastetsad i minnet.

Hade drömt att pappas fru dog, vi var på semester någonstans och hon hade bara somnat in.

Resten av semestern var en mardröm, vi fick alla ta hand om pappa som tappade allt.

Som sagt vaknade med gråten i halsen

Moln av oro del 2

Fick äntligen tag på henne, det visade sig att hon var hemma och var sjuk. Att mobilen var trasig eller i alla fall displayen. *andas ut*

Ibland är det bra att höra av sig så att en i alla fall stillar sin egen oro. Men jag tror nog oxå att folk uppskattar att jag visar att jag bryr mig.

Nu kan jag tänka på annat.

Som mansnormativiteten i religionsläroböcker för gymnasiet.

Tjejsnack v 49 - Inredning

¤ Hur skulle du beskriva din inredningsstil?
Hum jag gillar nog en ganska enkel femtiotals inspirerad inredning. Föredrar brunt och grönt före det enkla vita.

¤ Hur mycket pengar spenderar du varje månad på inredningsdetaljer?
Inte så mycket faktist, kanske för att jag inte har så mycket pengar att röra mig med. Hade jag pengar så skulle jag nog börja med att köpa nya bokhyllor så att de alla är likadana.

¤ Ditt bästa inredningstips?
Eh, vet inte om jag har något. Som sagt med lite pengar så får en fixa mycket själv.

¤ Vilken är den värsta inredningstabben du gjort?
När jag målade mitt köksbord ärtgrönt och stolarna knallblå. De har fortfarande den färgen och min sambo vill inte att vi ändrar... *suckar djupt*

¤ Vad vill du helst ha till ditt hem just nu?
Ojoj det är mycket, nya bokhyllor är kanske det allra största, så att varadagsrummet blir lite mer enhetligt. Sedan skulle jag vilja ha den snygga köksmöblen som jag bloggade om här om dagen. Då skulle jag bli så sjukt nöjd med hur vårt vardagsrum såg ut.

Moln av oro

Då jag inte fick tag i vetten igår, var det bara att ta tag i saken idag igen. Så upp när klockan ringer och plocka fram telefonen. Jag sitter i en timme och när jag tror att telefonsvararen ska gå igång hör jag en röst som säger "Björkstadens djurklinik Carolina" Wohoo jag kom fram och nu har vi fått tid på fredag. Äntligen kanske jag får lite mer kött på benen kring den här frågan. De ska undersöka henne och sedan så vill jag mest bara få möjlighet att ställa lite frågor kring hur jag ska gå tillväga.

Jag känner en stor oro sprida sig i mig, jag vet inte vad som hänt men hon har försvunnit. Jag skickar sms och väntar på att hon ska logga in sig på msn men icke. Jag får inget svar någonstans. Måste kanske be om hennes hemnummer. Jag börjar bli rejält orolig nu. Tre sms som inte fått svar och hon har inte hört av sig till D heller. Väldigt mysko, jag hoppas att det är något trevligt. Att hon träffat någon eller så... men jag måste erkänna att mina tankar inte alltid lyckas hålla sig så positiva. Speciellt inte efter vad som hänt en kompiskomis i staan. Han har varit en millimeter från döden. Hjärtat la av. Sånt skrämmer. Kanske jagar jag bara upp mig, men det är väl det en god medmänniska ska göra, bry sig. Inte bara tänka att allt ordnar sig, det är viktigt att höra av sig i de situationerna så att alla får veta att det finns dem som faktist bryr sig ifall något händer dem...

Nu för att stilla min oro, tills jag om möjligt kan ringa så ska jag sätta mig och undersöka hur mansnormativiteten ter sig i Religionskunskap för gymnasiet. Börjar kunna de där böckerna utan till nu...

Julaftonsklädd

Har farit runt hela stan för att hitta det jag ville ha till mina julaftonskläder. Men jag är inte helt nöjd. Koftan jag hittade var väldigt väldigt fin, men jag vet inte om den passar. Jag känner mig lite som en pajas, så om jag hittar den andra koftan i rätt storlek kommer jag nog att lämna tillbaka. Men än så länge är den det bästa alternativet. Dock blev inte allt riktigt så fint som jag tänkt mig. Det är bara att inse jag passar inte i knästrumpor, det ser helt galet ut. Så det blev inga sådana istället mina fina ballerinaskor. Till det en vit klännig i 50-tals stuk. Röda strumpbyxor, den svarta koftan jag är lite tveksam till och så röda attiraljer som armband och hårspännen. Det är så härligt med julen för då går det verkligen att gå i gång på allt som ska matcha. Annars är jag inte så överförtjust i supermatchning. Men på julafton då är det okej.

Detta till ljudet av mammans gamla julskiva med Elvis samtidigt som jag bränner ned mitt "kalenderljus". Måste ju ned till 4. Jag har sånda otrolig julstämning. Har slagit in alla paket som är köpta och går att slå in. Det kommer att bli mycket vi tar med oss upp norrut. Mysigt, och där kommer det i alla fall att vara snö...

Deg i huvudet

Han säger: "Hur är det med dig?"
Jag svarar: " Jag har gjort pepparkaksdeg"

Alltså ibland undrar jag om jag är helt normlat funtad.

Hur svårt är det att säga, jo tack det är bara bra. Så att personen verkligen förstår att det är bra med mig. För bra är det, bättre än bra till och med.

Men nä jag svarar "jag har gjort pepparkaksdeg"

Måndag morgon

Att det ska vara så svårt. Sitter och ringer til veterinären. Hon har tel tid mellan 8-9 och det är näst intill omöjligt att komma fram. Misstänker att mpndagar är den värsta dagen att ringa. Har suttit här sedan 8 och nu är klockan 39 över och bara upptaget ton.

Vad har hänt i helgen då?
adventspyntet har åkt fram
köpte en ny julstjärna
handlat julklappar, nästan alla är klara
slagit in julklappar
spelat
försökt elda
gått långa promenader
sett X-Men 3
stickat
planerat lite inför julen

Men jag verkar inte komma fram idag... *suck* I och för sig ska jag inte klaga, jag brukar alltid komma fram på en gång så någon gång är det väl min tur att inte komma fram.

Pepparkakskok

I tisdags bakade jag lussebullar. De blev väldigt goda förrutom att jag inte skulle ha haft mandel på toppen. Men då vet jag det till nästa gång. Ingen flagad mandel. När det gäller bakning och matlagning är jag duktig på att experimentera eller prova nya saker. Jag blir kanske inte alltid nöjd men en och annan gång så blir det så där perfekt. Som den gången jag provade vit choklad i lussebullen. Efter det så kan jag inte baka lussebullar utan vitchiklad. Det blir liksom inte lika gott.

Men ett bak är jag väldigt rädd för att experimentera med och det är pepparkaksbaket. Där följer jag receptet till punkt och pricka. Har lyckats få degen dålig en gång, men då lät jag den svalna för länge. Den blev torr och gick inte att få ihop alls. Efter det så tänker jag mig för extra noga. Jag vill inte misslyckas med den degen. Tänkte sätta igång och göra lite nu, det lukar så gott och jag minns när jag var liten och mamma gjorde pepparkaksdeg, det var ju så rackarns trevligt att gå och tjuva till sig lite deg då och då. Pepparkaksdeg mmm... Måste gå och ställa mig och koka på en gång. Det här går ju bara inte.

Mina funderingar kring hemmet fortsätter, nu har jag fått en tanke kring hur sovrummet skulle kunna se ut när det är klart. Men för att det skulle bli klart så måste vi först och främst få vardagsrummet klart. Allt hänger i hop. Prio ett i vardagsrummet, likadana bokhyllor. Alltså så trevligt det skulle vara. *drömmer* Sedan köksbordet jag visade igår... det hade inte varit fel... så snyggt vårt vardagsrum skulle vara då. Då skulle jag inte vilja gå ut tror jag, skulle bara sitta här och mysa över att vi har det så fint.

Nä pepparkakskoket kallar.

-- 10:58
En härlig doft av pepparkaka sprider sig över hela läggan...

-- 12:40
Kllart och bettart! Fick ett il och var tvugen att torka av datorbordet. Dammet hade tagit över bordet och jag tycktet nog att det var dags att visa vem det är som bestämmer. Satte ned foten och torkade bort en hel by av damm. Så skönt, nu går det att andas här igen. Lufen har blivit lite fräschare och jag tycker minsann att det är betydligt trevligare.

*mumsar lite pepparkaksdeg*

Nu ska hundarna få sitt.

Mitt hem

Vad jag önskar mig allra mest just nu är ett hem som känns klart. Visst är det så att ens hem aldrig blir helt klart, det kommer alltid att finnas nya projekt, nya saker att göra. Men jag skulle vilja komma bort från den där halvfärdiga studentstilen. Den som inte riktigt har råd att köpa det som behövs. Jag måste dock säga att det är inte mycket som behövs för att den stilen ska försvinna från vårt hem, men vissa investeringar skulle behöva göras.

Jag skulle vilja att det såg enhetligt ut, att alla bokhyllor var av samma sort. Att köksbord och stolar inte såg helt omotiverat käcka ut. Utan att de istället var snygga.


Som det här bordet till exempel. Som finns hos Svenska Hem. Var och tittade på det idag. Vad jag vill ha... men det är även massor med små detaljer som jag skulle vilja att de var perfekta. Alltså sånt som egentligen inte kostar så mycket. Eller jo det kanske det gör om en ska ha det fint. Jag skulle tex vilja ha ett par snygga sänglampor. Sådana som sitter fast i väggen och inte är en ful fot utan "hatt". Kanske även en hylla ovanför sängen så att vi kunde ta bort några möbler där inne och därmed kanske göra det lite större. Det är så mycket så mycket. Nu vill jag göra det jul fint, inte så där fyllt med röda tomtar och änglar utan snyggt juligt med lite röda detaljer här och där.

Önskar en dag på en eller två inredningsbutiker i julklapp, en dag med nästan obegränat mycket pengar...

Motivation

Skriver och skriver, har äntligen hittat en form som passar mig som får arbetet att gå framåt. Bara under den timme jag suttit imorse så fick jag ihop en hel sida. Det känns så bra, har hittat en ny vinkel på det hela och jag har öppnat upp en massa tankar. Var så låst innan, kunde inte hitta någon utväg alls. Nu ser jag bara möjligheter... Ständigt dyker det upp tankar till andra ställen än det jag håller på med och det ser jag som något väldigt positivt. Dock kan det bli lite rörigt då jag hoppar fram och tillbaka hela tiden. Men det brukar ordna sig tillslut.

Ska ta tag i kap 3.2 nu så får vi se om det händer något spännande.

Jobbar med belöningar och dagens belöning är att jag ska får åka ut till klubben och träna med hundarna. Vädret är fantastiskt och vi kan gå en skön promenad i skogen där ute sedan träna lite så att vi alla blir nöjda. Det ser jag fram emot, men för att det ska ske måste jag ha gått igenom minst ett kapitel till.

Tjejsnack v 48 - Djur

¤ Har du några husdjur?
Ja två hundar
¤ Vad har du haft för husdjur?
Kanin, katt och hund
¤ Vad hette ditt första husdjur?
Snövit, hon var en albino kanin. Fantasifullt?
¤ Vad har du alltid velat ha för djur?
En Fjordhäst
¤ Om du fick vara ett djur i ditt nästa liv, vad skulle du då vara?
En katt, som fick vara både ute och inne. Maten serverad och massor med gos tillgängligt men med möjligheten att få bestämma själv.

Tjejsnack v 47

· Hur såg du ut när du var liten?
Jag var blond och söt.
· Vad var din favorit lek/leksak?
Minns inte, vet inte om jag hade någon. Kanske min Drutten docka.
· Vem var din/dina bästa kompis/kompisar?
Min första bästis hette Jonas men han flyttade till Skåne.
· Berätta om nåt speciellt barndomsbus eller barndomsminne du gjorde som liten!
Vi hade ett hemligt ställe och jag och J, dit brukade vi gå och *skämms* göra våra behov.
Jag kan bara företsälla mig hur det luktade där...
· Hur mycket vägde du och hur lång var du när du föddes?
Oj inte minns jag det...

Ode to you

En ny vecka, med nya tag. Har bestämt för mig själv hur mågan sidor uppsats jag ska ha gjort innan fredag. det är bra med höga mål för då kanske jag når hälften i alla fall.

En sak som är helt underbart härligt, det är att vara så där kär så att det känns i hela kroppen. Så där kär så att allt jag vill bara är att ligga brevid och känna hud mot hud. Att pilla på och smeka, kan inte hålla fingrarna borta från den där underbara huden som får mig att må så bra. Kan inte låta bli att prata med den där underbara tanken som får mig att älska ännu mer. Det är så underbart när det känns som att varje dag är en gåva, något jag får som belöning. Hade nästan glömt bort att det kunde vara så här. Enklet och okomplicerat och ändå fyllt till bredden med kärlek.

När du har gått ligger jag kvar och snusar på din sida av sängen för där luktar det som allra mest från dig. När jag stiger upp tittar jag mig noga omkring för att se om jag kan upptäcka nåt du gjort, vart du lämnat ditt glas. Om det är vatten kvar vill jag nästan dricka upp det bara för att det rört vid dina läppar.

Jag förundras och njuter av att jag känner så här, hoppar av glädje när jag vaknar och sätter på mobilen och det trillar ned ett underbart litet sms. Dagen kan ju inte börja på ett bättre sätt.

Kärlek och respekt

Helgen som varit

Nu har nästan hela helgen gått. Har inte alls varit sugen att sitta här vid datorn. Har haft så mycket annat trevligt för mig. Ibland är det skönt att inte känna tvånget att kolla upp allas uppdateringar eller om någon skickat ett mejl eller själv uppdatera. Det är inte ofta jag känner så, saknar det oftast. Har ett stort behov av att prata av mig på det här sättet.

Helgen då, jo i fredags gick jag ut med C. Vi styrde stegen mot Bishops men blev inte kvar där så länge. Gick istället till Pipes. Min Pipesoskuld är därmed tagen. Där träffade vi P & L samt en kompis till dem. Väldigt trevligt. Lyckades nästan att övertala C om att vi skulle gå hem... *ler*

Lördagen var en så god bakis dag som vilken annan. D jobbade så jag låg och drog mig till tolv, sedan satt jag och degade framför Project Runway, underbart vidrigt tv programm det där. På kvällen blev det bio, planerat sedan länge. Bond. Väldigt bra. Jag gillar Bond, inte så mycket som min kära sambo men jag gillar honom. Men det här var helt klart den bästa Bond jag sett på bio, tycker helt klart att den är i klass med de gamla. Riktigt riktigt bra, nu har det blivit stil på JB igen.

Idag, hum idag har det inte hänt mycket. Har mest softat, gjorde mysig frukost. Bakade scones och åt med min hemmagjorda apelsinmarmelad. Helt suveränt gott om jag får säga det själv. Sedan tog jag tag i någont jag borde ha gjort för länge sedan. Badade Chewie, sedan låg hon på bordet i två timmar och blev utredd och friserad. Har tagit bort ganska mycket av längden på hennes päls. Hoppas att hon tycker att det är lika skönt som jag...

Kvällen har inneburit ännu en film, Pirates of the Carribean, dead mans chest. Har sett den på bio men vi köpte den häromdagen och det kändes som en lagom film att se. En perfekt söndagsfilm med andra ord.

Nu är klockan snart halv nio och jag har druckit en hel kanna med te (måste springa på toa) hittar inget bra att titta på så jag funderar på att lägga mig i soffan och läsa lite, eller kanske slutföra ett eller annat julprojekt...

Ta ingen skit!

Finns det något värre än människor som inte lyssnar. Jag blir galen! Det finns vissa typer av människor som jag verkligen inte klarar av och de är de som inte lyssnar. De som bara pratar över huvudet och inte förstår.

1. Även fast jag säger förenkla jag förstår inte, så går de på i samma spår.

2. När de pratar ska alla lyssna.

3. När andra pratar kan de gå därifrån.

4. De kollar inte upp om alla har fått säga sitt.

5. De pratar på om sitt och ditt och datt som inte hör hemma i situationen.

6. När andra pratar kan de börja prata med någon annan, högt och ljudligt.

Alltså jag blir galen på sånt. Klarar inte av det en sekund och känner hur hornen växer i pannan. Blir arg och frustrerad, säger till och känner mig sedan dum för att jag sagt till. Dum för att jag inte tar hur mycket skit som helst. Varför ska jag ha dåligt samvete? Varför ska jag känna mig dum?

Nu är det kanske så i just den här situationen att jag inte blir så snäll och trevlig som jag annars brukar vara. Men jag vet att annars tar allt dubbelt så lång tid. Jag måste gå in och stoppa upp och styra upp lite. För annars lägger vi tid på fel saker. Men jag tycker inte att jag gör det på ett otrevligt sätt, jag går inte därifrån eller vänder ryggen till. Jag lyssnar och går in och styr upp lite när jag tycker att det blir långrandigt. Kanske uppfattas det inte så, kanske uppfattas jag som dominant. Men jag tar det, för jag tycker ändå inte att jag är otrevlig. Dominant och otrevlig behöver inte höra ihop. Men kanske kör jag över, kanske får jag den här människan att känna sig dum. Kanske är det därför hon är så otrevlig tillbaka? Jag vet inte och jag måste säga att just nu är jag inte så intresserad av att veta. Jag är bara less och frustrerad.

Ska ta mig en funderare över det här och sedan får vi se vart jag landar.

Resultat

1. Har skrivit en sida plus fått massor med upplägg för hur jag ska fortsätta. Kul med inspriration!

2. Kvartersvärden har varit här och kollat in vattenskadan. Han har även skickat hit en annan gubbe som ska göra något åt det. Hoppas att det inte blir ett allt för stort ingrepp.

3. Lime är lättast att torka, det blir helt klart snyggast.

4. Min kära blev glad åt biobokningen.

Satsar uppåt åter igen

Tänker så det knakar nu, har utmanat mig själv att mitt exjobb ska vara klart till jul så nu gäller det att jobba på. Som sagt jag satt fast ett tag men nu har det släppt och det är kul igen. Kul att gnugga geniknölarna och jobba lite med dem. Att inte bara låta dem vittra bort och dö. Jag blir så glad när jag läser det jag skrivit för mycket låter så smart och bra. Jag är duktig! Nu ska den bli klar! Klart den ska bli, det är ju kul ju.

Har hittat ett till jobb jag verkligen kan tänka mig att jobba med... det är alltid lika svårt det där. Söker massor som jag egentligen inte vill ha, bara för att jag vill ha ett jobb. Men anstränger jag mig... kanske inte tillräckligt... eller jo för de jobb jag verkligen vill ha då anstränger jag mig. Men som sagt, städjobben eller så. Då blir det kanske inte så bra som det kunde ha blivit.

Dagens upptäckt: Det regnar in i vår lägga! Såå härligt. Det är den andra lägenheten jag bor i där det regnar in. Här är det dock så lite att jag inte behöver ställa ut någon hink. Har varit i kontakt med kvartersvärden och han ska komma förbi i eftermiddag. Jag fick inte torka bort något, så nu har jag snart en väldigt stor vattenpöl vid fönstret. Märkligt.

Dagens mys: Torkar citron och lime skivor, det luktar gott plus att det blir fint till jul.

Dagens uppdrag: Bokat biljetter till Casino Royal.

Less

Grattis till oss!

Har inte så mycket att säga, är less. Less på att inte ha något att göra less på att det inte finns några jobb eller någon som vill ha mig på sin arbetsplats. Less less less, tycker att jag gör så mycket men inget händer.

Måste ha min uppsats klar i januari då jag förhoppningsvis ska få gå upp med den, har inte hört något trots mejlbombning.

Blärk va trist det är att vara jag just nu, kan ingen dela med sig av lite kraft och energi. Vill inspireras... få tillbaka lite kraft... känna spänningen med utmaningarna... vad som helst bara lite lite så är jag nöjd. För just nu är jag så less så less.

Rätt kurs

Har varit på kurs hela helgen, specialkurs spår. Det var varit väldigt trevligt och än en gång har jag fått lite mer grepp om något jag inte riktigt klarar av. Har ju inte spårat så mycket med mina hundar. Men efter helgen så kan jag känna att det måste jag ju göra. Om inte bara som aktivering. Så det har varit en rolig, trevlig och intressant helg. Med andra ord är jag helt slut. Sov som en klubbad hela natten vaknade inte ens av D's rituella klock koll.

Idag har jag massor att göra så jag har inte riktigt tidi att sitta här och snacka skit. Så of I go!
Vi hörs!
lillaA

Konstruktivitet

Små små steg förflyttar jag mig. Små små steg tar jag i rätt riktning. Jag håller på att lära mig något nytt, nytt om mig själv. Det tycker jag alltid är lika spännande.

Oftast är jag rädd att prova nya saker, inte rädd som i att jag inte vågar. Men rädd som i att jag gör bort mig jag kommer att verka dum och osmart. Att känna mig osmart är det allra värsta jag vet. Framför allt gäller det situationer jag inte behärskar. Är jag van vid situationen och människorna gör det inget alls att jag verkar dum och osmart. Jag vet det är lite knasigt men alla har vi våra knasigheter och det här är en av mina.

Ja men nu jobbar jag i alla fall med den här sidan av mig själv. Jag utmanar den. Nu kan det verka som att jag gör det på ett enkelt och nästan barnsligt sätt men det tycker inte jag. Hur då? Jo jag spelar spel, och inte vilka spel som helst utan sånadär stora långtids spel. Igår spelade vi Axis & Allies. Ett megastort spel som nog tar flertalet timmar att spela klart. Jag ville dock bara förstå mig på det. Jag tycker att jag skötte mig väldigt bra. Vi gjorde massor med fel och slutade innan någon av oss kunde vinna så det gjorde ju inget. Men det var väldigt nyttigt för mig. Jag blir så lätt arg och frustrerad i spelsituationer när jag inte förstår hur jag ska tänka. Det är det där med tänket som känns så viktigt. Att jag förstå hur jag ska tänka. Jag har aldrig spelat sånadär stora spel förr, typ två gånger jag har spelat Risk och tja det säger ju inget. Annars har jag mest bara spelat sällskapspel och då behöver jag ju inte tänka så mycket. Alltingen så kan jag eller så kan jag inte det är liksom en femtio-femtio chans där. Nu i dessa spel betyder alla mina handlingar något för hur spelet kommer att sluta. Det gör mig nervös och osäker, känner mig dum och då blir jag som sagt arg.

Det jag kämpar med är att jag inte ska ta det så allvarligt. Att det inte gör något att jag känner mig dum, det går över. Så fort jag lärt mig så blir det ju kul. Jag försöker tänka på att andas och att inte bli sur när jag inte förstår utan att istället fråga och kanske fråga en gång till även om det är en dum fråga. Att jag förklarar helt övertydligt för mig själv så att jag verkligen känner att jag behärskar det jag ska göra. Igår funkade det väldigt bra och jag blev väldigt peppad på det spelet. Drömde till och med om det i natt. Hum lite knas... men i dag ska vi ge oss in på ett piratspel. Kanske ska jag ta och sätta mig och läsa reglerna om ett tag vi får se, beror på allt annat jag måste göra...

Jag för en ständig kamp med mig själv, den är bara positiv och får mig att utvecklas och gå vidare. Jag ogillar verkligen att stå stilla på samma ställe...

Trötter

Jag förstår inte så trött jag var idag. Kunde inte få upp ögonen en endaste litet millimeter när D kom in och pussade mig hej då. Jag som hade bestämt mig för att stiga upp sju så att jag skulle få massor gjort. Hade bla bokat in tvättning och det är ganska svårt att få nya tider. Tänkte att ingen vill ju tvätta tiden som är 7-10 så om jag stiger upp och tar den nu är det problemet löst.

Tvingade mig upp åtta. Då menar jag tvingade fick ta en kroppsdel i taget. Ett öga, andra ögat osv. Men oj så mycket jag fått gjort de här två timmarna. Nästan gjort färdigt en budget samt hittat några fina julklappar så där bara av en slump. Jag har skrivit om tre dokument som sedan lagts ut på klubbbens hemsida. De var så inaktuella att det skrek om det. Borde ha varit gjort för typ fem år sedan... hehe. Men nu är det gjort. Så skönt.

Klockan är bara 10 och jag har varit dunder effektiv. Det är så kul såna dagar. Måste ju göra dessa saker annars blir jag galen, det går ju inte att bara sitta hemma och dega. Sitta och spela hela dagarna då skulle jag bli smått galen faktiskt. Men nu har jag gjort sånt som får mig att må gott, det känns som att jag har varit duktig och det känns nästan som att jobba. Vad jag saknar att ha nått att göra...

Bråka mer

Enligt det formidabla programmet Förkvälls relationsexpert så ska hälsosamma par bråka minst en till två gånger i veckan. Lovely! Det gäller ju bara att bråka vettigt. Vad nu det innebär?

Hur ofta bråkar du och hur får det dig att må?

Tjejsnack v 46 - fikadags

· Hur ofta går du på café?
Så ofta jag bara kan, även själv.
· Vad köper du oftast när du fikar?
En stor kopp te och en kladdkaka
· Favoritcaféet?
Oj det beror på vad jag ska göra, men i här i stan Bibblofiket helt klart.
· Vad föredrar du; kaffe, te eller varm choklad?
Som sagt te men även varm choklad funkar
· Hur mycket pengar lägger du ner varje månad på att fika?
Oj ett tag allt för mycket... men nu tja vet inte det var en svår fråga. Kanske några hundralappar. Beror ju helt på hur ofta jag fikar.

Väx upp!

Att mogna och bli vuxen innebär till största del, för mig, att ta ansvar för sina handlingar. Att inse när det blev fel och om möjligt ställa till rätta och om inte så i alla fall be om ursäkt. Eller båda delarna. Det är en väldigt enkel ekvation. Som inte har något med stolthet att göra. Eller jo det har det nog. Men det borde inte ha, det borde istället ha med ödmjukhet. Ah "oj uppfattar du det så... det var ju inte meningen". Då får jag göra något åt det. Ja ha blev det så, jag ber så mycket om ursäkt.

Om jag tänker tillbaka på situationer som uppstått i mitt liv, kanske då framförallt i föreningslivet. Så har de oftat grundat sig i att människor inte förstår när de trampar på tårna eller när de gör fel. Blir det fel så bryr de sig inte och klampar vidare. Fast å andra sidan vill jag inte påstå att jag är någon mirakelkvinna, jag är oxå konflikträdd, eller i alla fall så har jag varit. Har lärt mig massor om mig själv de senaste två åren. Ja men i alla fall många av de konflikterna hade varit super enkla att lösa om bara kommunikationen fungerat.

Alla tar vi illa upp för olika saker och vi förstår inte varandra alltid. Så är det och det är ett fakta som vi alla måste inse. Vi pratar alla olika språk och det blir missförstånd. Det hör till. Men då hör det ju även till att inse när en gjort fel, och då räcker det inte bara att inse det själv utan för att såren ska läka måste båda parter inse detta. Om jag trampat någon på tårna så kan ju inte jag gå omkring i min värld och tänka att ojoj det där var illa så skulle jag inte ha gjort. För då kommer den där människan att vara sur på mig i evigheter. (Hehe... jag har bevis) Om det nu är en sådan människa. Alltså det krävs en tvåvägskommunikation. Jag ser att jag gjort fel, jag agerar så att den andra förstår att jag förstått det. Då kan jag med andra ord inte agera utifrån mitt sätt att tänka utan då gäller det verkligen att få den andra att förstå och acceptera min ursäkt. Men för att acceptera så måste jag visa att jag förstår.

Ah det är komplicerat att skriva om det här. Det är så enkelt i vardagen. Om D säger åt mig att "jag blev ledsen för... " eller "var du tvungen att göra så, det är ju inte så bra för att..." så måste jag ju bekräfta hans känslor att de är rätt. Om jag inte gör det så kommer han väldigt snart att försvinna. För då finns han inte. Jag tror nästan att det är det allra viktigaste för att få en relation att fungera att bekräfta den andres känslor. "Blev du ledsen..." Gjorde jag dig ledsen, det var inte meningen. Det är nog en av de svåraste sakerna men oxå de allra viktigaste. Att se att jag faktiskt gör någon jag älskar illa. Men det är faktiskt inte hela världen, för det kommer att hända igen och igen. Vi är levande varelser och vi är inte perfekta, vi gör misstag. Det viktiga i det här är att se vad som händer i omgivningen att se att det blev en felaktig reaktion eller nåt helt annat än vad jag tänkt. Se det, acceptera det och sedan försöka göra något åt det. Ett enkelt koncept.

Jag har växt upp, jag har insett hur mycket det betyder att få sina egna känslor bekräftade plus att bekräfta den andres känslor. *stolt* Det svåra är att lära sig hur? Det jobbar jag med nu...

Stolthet och frustration

Tar frustrationen först.

Tog fram dammsugaren för att göra det lite renare här hemma. Men förra städningens incident har gjort min hund rädd för den. Hon stressar och springer omkring som en yr höna. Så brukar det inte vara hon brukar ligga och sova och jag får nästan köra över henne med munstycket för att hon ska flytta sig. Förbannelse, nu måste jag börja om från början igen med hela dammsuge träningen. För det är inte roligt att ha en hund som inte är trygg i sitt eget hem. *suckar djupt*

Sedan stoltheten

Med ganska mycket ilska kvar i kroppen bestämmer jag mig för att gå en lååång runda. Så att jag kanske pratar av mig eller går ur mig all frustration. Ja jag pratar högt för mig själv när jag är ute och går. Så går jag där i min egen värld Chewie är ca 10 meter för mig och Lakrits kanske 20, då ser jag plötsligt att det kommer en man som cyklar med sin hund. Den är lös. Dessa brukar vara de allra svåraste situationerna jag kan utsättas för. En springande hund, vilken invit. Säger åt mina hundar att stanna, då jag tror att det inte blir lika mycket en invit för den andra hunden. Jag står kvar håller en tumme, hårt hårt för att båda ska stå kvar. Chewie är inga problem, trots höglöp... Lakrits däremot står och småhoppar på stället. Jag påminner henne om vad om ska göra. Med lite hårdare röst. Hon tvärstannar och står kvar. Hunden och cykeln passerar och jag kallar in mina hundar som kommer som skjutna ur en kanon. Såna där tillfällen älskar jag mina hundar mer än något annat. De är så duktiga!!!

Blackie

Jag står och diskar bort efter mig. Marmeladkoket kletade ned hela köket. Mitt i allt klet och smet så får jag besök från Blackie. Det var ett tag sedan jag hälsades på av denna dumma svartsjuka. Vet inte vart den kom ifrån, verkar verkligen smyga på mig bakifrån. Vilja skrämmas.

Gillar dig inte Blackie och vill att du ska gå härifrån nu!

40 dagar

Idag är det bara 40 dagar kvar till jul. Mitt julstök har börjat. Just nu kokar jag marmelad som om den blir god kanske hamnar i en och annan julklapp.

[Men en sak ska jag säga om du ska ge dig in i marmelad branchen. Vilket för övrigt är en branch jag gillar. Så vänta med apelsinmarmeladen tills du har en tillräckligt stor kastrull. Det luktar inte gott när det kokar över, socker och apelsin... inget som näsan mår särsklit bra av. Kanske inte spisen mår så bra av det heller. Får se hur lätt det blir att göra den ren? Däremot kan du börja med plommon och vinbär. Det är busenkelt.]

Samtidigt så torkar jag apelsin skivor. Det är så vackert, började med det i fjol. Men då tog jag lite av varje, apelsiner, citroner och lime. Allt var vackert men det går inte att torka dem samtidigt då de är olika stora. Så nu tar jag dem i omgångar i stället. Först apelsinerna, tre apelsiner blev ungefär en plåt. Dessa vackra skivor tänkte jag ha i en skål som jag sedan ställer några ljus i. Allt för att skapa lite julstämning. Kanske hamnar en och annan även på pakten, men som sagt det gjorde jag ju ifjol så det är dags för något nytt. Hade dem i juldukningen oxå om jag inte minns helt fel. Åh jag älskar att duka julbordet, det finns så mycket trix för att få det lite extra fint. Urgröpta äpplen för värmeljusen och kryddor som förhöjer känslan av jul.

Det ska bli spännande för i år ska jag fira med en ny familj. Det är alltid lika intressant att se hur de har lagt upp själva julfirandet. Hur de dukar, vad de serverar för mat osv. Vad har de för finkläder, vart ligger nivån liksom. Har ju firat i andra familjer förr och det har alltid varit lika spännande, grönkålen trodde jag faktiskt att jag skulle gilla men urk och blä. Det var inte gott. Tog massor men fick helt enkelt bita i det sura och slänga. Ja får se vad den här julen har att erbjuda. Säkert massor med kött... om jag ska vara fördomsfull... hehe. Nä det ska jag inte vara. De kommer säkert att fixa en massa gott till oss.

Själv hade jag tänkt på en linspastej, plus en brockoli och tomatpastej, små små bakade potatisar med gräddfil, lök och algrom på, hemmagjord rödbetssallad i två varianter, den ena traditionell och den andra med pinjenötter och parmesan. Något som skulle kunna vara som en "skinka", vegetarisk jansons, plus korv och bullar. Men korven och bullarna är ju det tråkigaste på julbodet så det skulle jag kunna hoppa över. Sedan så klart massor med god ost, krutrök, rökt ost osv osv. Tänk om jag fick bestämma själv... det skulle vara himmelriket. Men vilket slit, fast kul slit.

-- 11:50
Mer ideer; bönsallad, inlagda chapinjoner, filo och fetafrestelse, grönbönsallad med chèvre, inlgada apelsinskivor tja som ni märker kan listan göras oändlig.

Min helg

Det har passerat en hel helg och jag har inte skrivit ett ord. Det känns skönt på ett sätt men oxå tomt. Det har varit en väldigt händelserik helg. Först en resa till Staan. Där middag med familjen och sedan efter en lite halvjobbig cykeltur på en för stor cykel var jag framme. Öppnade dörren till trappuppgången och hör redan där ett helt gäng med välkända röster. Det kändes som att komma hem. Att gå uppför trapporna och höra de röster som jag så väl känner igen, röster som får mig att må bra och känna mig hemma. Röster som får mig att känna mig älskad. Det var nästan som att jag inte ville öppna dörren, även om allt finns där och jag känner att jag får precis allt som jag skrev så är det så trevligt ibland att få vara i fantasin. Att få känna sig hemma samtidigt som en står utanför. Det är en häftig känslan.

Festen blev precis så trevlig som jag hade tänkt och jag måste väl erkänna att jag inte ska sjunga till Forighner. Humpf det lät nog inte allt för bra. Den som kom i trapphuset efter mig kände sig nog inte alls välkommen...

Lördagen skulle jag hem, hade tagit bussen så att jag skulle hinna. Men ack så fel jag hade. Bussen gick sönder och det tog en timme längre än vad det skulle ha gjort. Jag har inget tålamod med trasiga bussar... sedan bara slappande.

Söndag en super fin dag då allt bara klaffade. Hade en sån där lugn och harmonisk känsla i magen hela dagen. Har handlat för att göra apelsinmarmelad. Har inte gjort det förr så det blir ett experminet. Blir det bra kanske någon kan få en burk i julklapp...? Vi får se. På kvällen blev det middag på Gandhi, helt underbart gott.

Hur lär vi oss...

att hantera våra känslor och förmedla dem på ett bra sätt?

Att vara besviken på en vän är nog den värsta av alla känslor. Det är svårt att förklara och det är något som gör så himla ont. Att den inte ser det jag ser att den inte förstår det jag förstår. Dessutom är det en svår sak att säga, jag är besviken på dig. Det tar emot på något sätt. Vill ju inte såra lika mycket som en själv blivit. Åh vad det är svårt.

Det hela faller ju tillbaka på ens mod, mod att visa vad en känner. Modet att visa sin sårbarhet att visa att andra människor påverkar mig. Det är ju självklart att de påverkar om det är människor en tycker om och tar till sitt hjälrta då finns de där inom en och det ska ju påverka. Men det kan vara väldigt jobbigt att säga det.

Fast det har väl med vana oxå vanan att formulera vad en känner. Att göra om känslan till ord. Det är heller inte alltid så lätt. Blir det svårt att formulera så får en ju ytterligare ett motstånd att jobba med så att säga och det underlättar ju inte processen. Att vara ärlig med sig själv och inte ta någon skit. Att faktist berätta att en blir sårad. Det är inte många människor som vågar det. Som säger att jag blev sårad när du... Om jag blir konfronterad med ett sånt påstående och jag känner att personen har helt korret så känner jag att min respekt för den människan ökar med 100 %. Helt plötsligt befinner sig vår relation på ett helt annat plan. Vi kan föra en helt annan kommunikation och den här personen vågar vara ärlig med mig. Det är helt fantastiskt. Sedan ligger det ju lite närmare hos vissa människor och lite längre bort hos andra. Som jag sa tidigare tror jag det beror på vanan att formulera sina känslor.

Just nu känner jag mig djävligt arg och besviken på en, men jag vet inte om det är min roll att ta hand om det. Fast jag börjar nästan tro det. Det är nästan så att jag ska samla alla mina krafter och åka och prata med vederbörande. Dock inte idag för då skulle denne åka på en rejäl utskällning. Fy fan vilket dåligt beteende och mot en så pass nära vän desstuom. Men som sagt det är inte mitt problem att lösa just nu. Det är inte jag som blir sårad av behandlingen.

Nä nu måste jag ta och göra något annat för annars så kokar jag över.

Nu ska jag gå ut med hundarna så att de får sig en lång och skön runda idag. Tar bussen till "My home town" senare idag, ska på kalajs. En kompis som kommer "hem". Wohooo så trevligt att träffa honom. Ska burra in mig i hans kram och släppa allt det här för att ha en trevlig trevlig kväll.

Nalta eljest

Varit ute och gått med kamrat.

Mötte en man som tittade på mig och sa fitta, jag skrattade lite

Blivit tre böcker rikare

Akut handlat bröd och öl, det går ju inte att basta utan öl heller.... ?

Mötte en man som inte tittade på mig men som högt och tydligt sa "jag älskar mamma!", jag skrattade lite till

Dött tre gånger i spelet, har mött på den första svåra motståndaren... humpf

Ståndpunkt

Satt och läste Arbetaren, och fastande för en artikel om sexradilakalism. Då jag har lite problem med ämnet var det väldigt trevligt att få läsa en artikel som äntligen förklarade för mig att så som jag tänker är inte är helt galet.

Till saken hör att jag är väldigt kluven till hela sex och porr industrin. Jag tycker liksom att sex är något som är privat och varje människa väljer själv hur de vill uttrycka sig sexuellt. Är det bdsm eller genom att titta på film så är det helt ok. Vi är alla olika och så måste det får vara. Problematiken för mig är att det inom industrin bakom finns så mycket skit och maktmissbruk. Makten att framställa kvinnor på ett visst sätt, makten att behandla de medverkande på ett visst sätt osv. Sedan kommer det kanske vissa ideal ut ur det här med, stora bröst plastikoperationer osv. Där finns problemet. Men som sagt jag tycker egenligen inte att porr är fult. Det tillhör vårt sexuella uttryckssätt som allt annat. Grejen är väl att jag tycker att människor inte ska komma till skada i processen. Precis som att en inte ska gå med på s/m sex om det inte ligger för en.

Den här iden jag haft kring sex har krockat väldigt ordentligt med min väldigt feministiska ådra. Den som vill se världen för vad den är och som inte blundar för de maktstrukturer vi har i samhället. Dessa två har som sagt krockat.

Men så läser jag den här artikeln och blir så glad för äntligen får jag se att det finns andra som tänker som jag och att det börjar hända något inom "porrindustin" där människor producerar sina filmer hemma eller mindre produktionsbolag som vill göra upp med det dåliga inom porrindustin. Det känns så bra, för jag tror nog ändå att det är den vägen vi måste gå om vi en gång för alla ska kunna göra något åt hur den ser ut. Det går inte att förbjuda sex eller att säga att den ena eller andra varianten är bättre eller sämre. (Om vi bortser från de olagliga) Alla är vi olika och behöver olika saker för att gå igång. Så måste det få vara och därför kan vi inte förbjuda sex som jag ser det. För genom att förbjuda porr så förbjuder vi sex.

Min konklution blir med andra ord - woho! fram för mer egenproducerat och mindre bolagsproducerad erotika. Där alla som är med är med på sina egna villkor, ingen blir tvingad eller gör något mot sin vilja. Det borde finnas en erotikamärkning precis som svanen, om alla medverkande inte gör något mot sin vilja och är fullt medvetna om vad de gör. Att de inte är påverkade eller på något sätt i underläge borde detta märkas upp på filmen. I stället för en svan varför inte en dildo.

Jo jag vet att det finns ett problem här, och det kommer jag nog att brottas med hela mitt liv. Problemet att vad är "att inte göra något mot sin vilja" Vilken vilja är det som styr, den som vill/måste ha pengar eller den egna kroppens? Det går nog inte att svara på så vidare enkelt så jag droppar det här och går vidare med dagens uppgifter.

Det går runt

Surr surr surr jag är ett litet bi, sticker lite här och flyger hit och dit.

Nä kanske inte men jag har inget vettigt att säga. Helger hemma är det bästa jag vet. Var ut på Skarre igår, såg två band som var si så där. David Sandström är i och för sig allt som oftast bra och han spelade sist. Dansade till Wannadies - Blister in the sun. Det händer inte ofta.

En sak som är fashinerade är hur olika vi kan se på situationer beroende på vem vi pratat med. som exempel kan jag nämna en situation som jag är inblandad i. Det gäller en kille som är väldigt kär i en tjej, jag har mest pratat med killen och på honom verkar det som att det är ganska kirrat. Han och tjejen har umgåtts i stort sett varje dag de senaste fjorton dagarna. Jag har gett råd så gott jag kunnat. Men så igår kväll pratade jag med en som känner tjejen lite. Då blev situationen helt plötsligt annorlunda. Jag känner mig helt plötsligt osäker på om mina råd var så bra. Det är verkligen svårt det där, den ena säger si och den andra så. Vem ska jag lyssna på. Så nu har jag betsämt mig för att blunda och hoppas på det bästa...

Nu är det dags för middag, D äter de amerikanska pannkakorna jag gjorde till fukost och jag ska äta gårdagens smarriga rester. Hehe jag tycker det var en väldigt bra deal.

Planering

[x] ringa kvartersvärden om nyckel och drag
[x] hämta nyckel vid 09.30
[x] fixa motorvärmaren
[x] shoppa dricka till ikväll
[x] handla lite gosaker till morgondagens frukost
[] höras om kvällen
[x] träna hundarna - hämta grejer från bilen
[x] skiva ett och annat viktigt mejl
[] sy på en kappa
[x] henna kalufsen
[x] tvätta
[x] boka ny tid
[x] gå med återvinningen
[x] göra plats för sommardäcken i förrådet
[] placera däcken i förrådet
[?] hämta böcker
[x] posta en present
[x] ringa om adress
[] läsa exjobb
[] fixa middag

Lekt med scannern

Har suttit och lekt med scannern, måste ju testa hur den funkar och så här blev resultatet. Det här är min mor när hon var typ 16-17 år eller nåt i den stilen. Kära lilla mor...

Uppåt igen

Jag älskar det här vädret. Solsken och ett nästan helt vitt landskap. Jag är så glad att jag har min pigga hund tillbaka hon som vill vara ute och gå på långa promenader. Chewie vill ju bara gå korta korta rundor. Hela den här veckan har jag varit ute och gått minst en timme om dagen och det känns så bra i kroppen. Bättre än på länge faktiskt. Kroppen börjar kännas frisk igen.

Har haft en sån där skön ta hand om mig dag idag. Först en snabb vända till Af, det gick ovanligt fort. Vilket jag inte tänkt, han inte ens värma upp mig. Så jag gick in på Bibblan för att låna en bok så att jag skulle ha något att läsa när jag satt och fikade. Men så när jag gick där såg jag att dörren till kontoren var öppen så jag smög in... hehe... överraskade D med ett litet besök och vi bokade in lunch. Jag gick ned till fiket och köpte en kopp te, fastnade i boken jag lånade och sedan var klockan helt plötsligt lunch. Efter den trevliga tillställningen så gick jag på stan en sväng, köpte mig ett par vinterskor, super snygga. Vad annars....

Nu har han jag lever med även kommit hem, kompat, det gillar jag. Så nu ska jag gå och pussa och kramas lite tror jag...

Avinstallation

Har funderat på att det borde finnas ett avinstallations program även för människor. Visst det kanske inte är helt hundra då ett såndant progg skulle radera allt och då skulle vi ju inte lära oss något om vi bestämde oss för att avinstallera. Låt mig förklara.

Jag går in i en ny relation och har då erfarenheter med mig från den gamla. Sånt som en kanske inte alltid tänker på att en har med sig. Sånt som inte är så lätt att ta på, sätt att bråka. Sätt att visa kärlek på, att prata på och att reagera på olika saker. Det är sånt som vi kanske säger att det är ju jag, men så enklet tror inte jag att det är. Jag tror att jag lärt mig ett sätt att vara på i min gamla relation och det tar jag med mig in i den nya om det inte får gå en massa tid emellan. I dessa fall skulle det vara bra med något slags avinstallations program. Som tar bort dessa handligar och tankemönster. Men jag är som sagt väl medveten om att om vi gör så, då kommer vi ju heller inte att lära oss något och gå vidare. De enkla lösningarna är som vanligt inte alltid de bästa. Men det skulle vara såå skönt.

För det tar ett tag att göra den där ominstallationen, att plocka bort vissa komponenter och sätta in nya. Att skapa nya minneskort och tankekretsar. Visst jag tycker att det är kul och så fort jag fått det påpekat så försöker jag verkligen tänka i nya banor men det är inte så enkelt för vissa saker tar det tid att leta reda på. Det kanske inte heller alltid är så enkelt att göra den där kopplingen. Jag tror många gånger att det är jag som är sån... men finns det något jag hatar mer än just den tanken. Jag är sån och det är inget jag tänker göra något åt. Så jag försöker alltid göra något åt det. Gillar inte att sitta fast.

Ja men nu har jag tappat tråden igen, det skulle inte handla om mig eller någon annan den här gången. Det skulle bara vara tankar kring något som kan vara ett problem men faktiskt inte behöver vara det. Vi är ju alla olika och hanterar saker och ting olika.

Det finns ju så klart andra tillfällen eller upplevelser jag skulle vilja att det var möjligt att installera om. Ta ut det gamla programmet och installera ett nytt utan buggar och gamla cockies, då tänker jag på sånt som ingen borde behöva uppleva, som tex alkoholiserade föräldrar, incest, våldtäkter mm mm. Tänk så skönt om det bara gick att avinstallera dessa uppleverlser och skapa nya rena.

Tänk...

Helt igen

Har varit på sektorskonferens i helgen, det tar på krafterna ska jag bara be att få meddela. Först sitta hela dagen och fundera och diskutera. Samt kanske lyssna på en och annan knasboll. Men jag kan inte sticka under stolen med att jag både tycker att det är kul och intressant. Sedan är det partaj med massa människor som jag inte alls känner och i alla åldrar. Det är i och för sig kul, att få träffa folk från hela Norrland eller i alla fall Norr- och Västerbotten. Men det tär lite på enerign då jag inte helt kan slappna av i de situationerna, måste ju visa mig från min allra bästa sida och det kräver ju lite energi... *ler*

Men på söndag när vi for hem så fick jag med mig Lakrits så nu är vi alla igen och det känns så skönt. Allt blir så annorlunda när den där lilla pigga saken är med...

Det bästa med att åka på de här konferenserna är ändå att det är så himla god mat. Det går inte att komma ifrån. Jag gör inget annat än att äta och när jag ätit mig helt proppmätt vill jag ändå ta mer för det är bara så himelskt gott.

Har inte så mycket att säga just nu, det kommer kanske några funderigar senare när jag hunnit landa och laddat upp lite mer enerig.

Dock tog jag och hundara en helt underbar entimmes runda i solen. Jag älskar det här vädret, det är så kallt att snön ligger kvar men det är inte för kallt. Det är liksom fortfarande bara krispigt ute men det är inte blött och slaskigt. Helt underbart, jag kan vara ute och gå hur länge som helst...

Nä nu ska jag sätta mig med något vettigt, om det går, längtar så mycket efter D. Det är så jobbigt att vara borta från och nu är han på jobb och jag längtar ännu mer för jag vet att han är så nära... *skakar på huvudet*

Batteriladdning

Frustrationen ligger kvar, vet inte riktigt vad jag ska göra för att den ska försvinna.

Hade i alla fall en ganska intressant diskussion på Af idag. Det var inte så seriöst och tråkigt som det brukar vara utan vi pratade på om intressen och tidigare jobb och sånt. En tjej ville ha tips på saker att göra i Sholm. Tja så där avslappnat. Så berättade den ena tjejen att hon vade varit på Mustasch när de var här i stan. Det var gratis och jag ville gärna gå. Men som vanligt så glömde jag bort att det var. Så när klockan var nio kom jag på det. Berättade detta för gruppen och då säger gubben, han från Af, "Men så ska du inte göra, skylla på att du är trött. För oftast är det de där sakerna vi behöver för att ladda batterierna." Jag blev så paff och förvånad. Jag som oftast tycker att han är ganska torr och tråkig. Men så säger han så. Jag som förde samma tanke igår. För jag måste erkänna han har ju helt rätt, om en stationerar sig hemma och inte gör något, vart ska en då få ny energi ifrån. Det kommer ju från yttre uppleverser och att ha trevligt. Ju mer jag tänker på det så har det ytterst sällan varit så att jag fått ny enerig av att vila och bara vara hemma. Förutom då när jag jobbade med något som jag verkligen inte trivdes med. Då gick all min energi åt till att klara av att vara på jobbet. När jag jobbat med intressanta och utvecklande jobb då har jag nästan kommit hem med mer energi än när jag for. För att jag fått så mycket på jobbet. För att jag varit med om så mycket. Det gäller även då när jag jobbat åtta till fem. Då var jag väldigt aktiv, var på filmklubben och gick på konserter hit och dit. Nu sitter jag bara hemma.

Då var jag tillbaka till det där igen, jag har ingen att gå med. Ingen som tycker att det är kul, ingen som bara hakar på och säger ja men gud va kul det vill jag med! Jag jobbar inte bra i motstånd, då ger jag upp på en gång. Hur få en vänner?!

Ja men i alla fall, det var en väldigt bra tanke och jag behövde höra den. Även om det var Af gubben som sa den till mig.

Några av dagens händelser och funderingar:
¤ Är barn så lata att de måste motiveras med godis för att de ska gå ut och röra på sig? Det är en fråga jag ställer mig efter att ett flertal gånger iakttagit att det vid en tipsrunda för barn hänger små påsar med ostkrokar och popcorn vid varje fråga.

¤ Har köpt mina fösta julklappar. Några till mig själv oxå för att jag misstänker att det kommer att bli lite torka på den fronten i år då systerL inte kommer upp och jag inte kommer att fira med familjen.

¤ Fick IKEA katalogen och hittade en köksmöbel som var så otroligt snygg att jag bara vill ha!

¤ Gick och lämnade in min ansökan personligen idag. Det kändes bra i magen, vill verkligen ha det där jobbet! Tror att jag ska ringa om någon dag...

Det som gör mig glad...

Det enda som fått mitt humör att ändra riktning idag är Doktor Kosmos och Miss Universum. Det går ju inte annat än att gilla.

I min klass på högstadiet gick Camilla Lundberg
det gick rykten om att hon hade knullat med gympalärarn
Camilla hade åtta syskon, och var supermobbad
Enligt ryktet hade hennes familj inte råd med shampo
En gång när Camilla var borta, hade vi klassråd om Camilla
Fröken fråga' varför vi mobba' Camilla
Hon har ju tio kilo smör i håret jämt, sa Kenneth
Vi beslöt att fröken skulle be Camilla att tvätta håret
När jag gick i trean i gymnasiet såg jag Camilla med en barnvagn
Och, såvitt jag kunde se hade hon fortfarande fett hår

(Chorus)
Högstadiepersonerna, högstadiepersonerna
Högstadiepersonerna, högstadiepersonerna

Camilla var ihop med David Olsson, som var supertrasslig
När skolan gick riksmarschen, så jucka' han mot alla träd
I åttan snodde David en glassbil och körde i elljusspåret
Och krocka' med en joggare, sen fick han börja i Cp-klassen
Fyra år efter vi slutat skolan, såg jag David Olsson på TV, han var nazist
Han blev intervjuad med två andra rasister
Reportern frågade, vem som var deras ledare
Och David berättade vad nazistledaren hette
Men dom andra nazisterna sa till David, kan du hålla käften?
Sen börja' alla skrika Vit Revolution utan pardon

Hel enkelt underbart... Låten heter Högstadiepersonerna av Doktor Kosmos

Bååring!

Usch, fy och blä! Jag har verkligen ingen bra dag idag. Känner mig bara sur och butter. Har sååå tråkigt. Framför allt har jag tråkigt. Inget socialt utbyte och ingen utmaning i vardagen. Eller jo att skriva ihop CV:n och leta jobb. Gahh! Vad är det för utmaning. Vart är diskussionerna och det mentala utbytet? Jag håller på att gå upp i alla mina limningar av tristess. De enda människor som jag har något slags mentalt utbyte med är de på AF, hallå kan det bli värre än så... Nä vet du jag tror inte det... mitt liv är verkligen vid botten just nu. Jag måste ut och träffa folk, måste hitta kanaler för att hitta nya vänner. Det här går inte. Jag saknar J och S så himla mycket. Saknar att bara kunna ringa och sedan träffas över en kopp te eller en runda på stan. Eller varför inte en fika ute i naturen. Allt det som jag tycker är kul, jag är en ytterst social människa som behöver mycket dialog för att inte bara lägga mig ned och torka ut. Jag måste få människor att prata med, och då menar jag prata på riktigt. Inte bara berätta hur dagen varit eller säga något i förbifarten. Jag måste prata. Gå på djupet med vad som är just nu. Diskutera, formulera tömma hjärnan och vrida och vända på mina känslor. Jag håller på att förgås. Måste ha en utmaning, något att göra som inte bara går på räls. Fy fan va trist allt är just nu.

Trodde att jag skulle kunna göra mig av med allt trist och tråkigt genom en riktigt lång promenad, gick runt sjön. Men se det var vara lurendrejerier från mina förvirrade hjärnceller, för det gick inte alls. Jag är lika uttråkad och sur och arg fortfarande. Jag får hoppas på att helgens konferens ger mig det jag vill ha.

Tjejsnack Vecka 43 - Resor

När reste du senast?
I somras, bilsemester till Karlstad

Vilka länder har du besökt?
Oj, Finland, Danmark, Frankrike, Åland, Belgien, Tyskland, Liechtenstein, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Italien, Vatikanstaten, Slovenien, Kroatien, Grekland, Storbrittannien, Malta, Singapore, Indonesien, Malaysia.

Drömresemålet?
Tibet och Nya Zeeland

Roligaste reseminnet?
Hela tågluffen allt var så spännande och kul.

Tråkigaste reseminnet?
Solsting på Bali

Städil-sk

Trots en väldigt mysig natt, med nära nära kroppar så vaknade jag på ytterst dåligt humör. Vart kom det ifrån? Det dåliga humöret resulterade dock i ett städat hem för på nått sätt måste jag göra mig av med skiten. *ler*

Har startat en ny morgon tradition som jag kommer att sakna som tusan. Under två månader så får vi DN gratis. Misstänker att dessa två månader snart är slut men det är verkligen trevligt att sitta och äta frukost vid matbordet och läsa tidningen. Istället för att sitta framför tv:n som jag gör i vanliga fall. Det känns mer avslappnat och lugn. Jag stressar inte iväg och behöver inte bli irriterad. Så skönt, ska försöka hålla fast vid den traditonen även när vi inte får tidningen längre. Det går ju alltid att läsa en bok eller lösa korsord. Det är alltså bestämt, från och med nu ska jag äta frukost vid matbordet...

Jo fick ju en förförstärkare av T i förrgår. Den har jag nu kopplat ihop med min lilla kompak stereo och min skivspelare. Så nu äntligen kan jag spela LPskivor igen. Det är så trevligt... Men jag märker att jag är lite mp3 eller winamp eller nåt skadad. För när det blir en sämre låt så vill jag vara där och skippa. Hoppa över. Men det går ju inte. Så Lp spelandet är lite bra för tålamodet.

Rolig lista

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense.

NO CHEATING!

Will it be ok?
På låtsas och på riktigt

How are you feeling today?
Fistful of love

How do your friends see you?
Doktor knark is back in the town

Will you get married?
For today I am a boy

What is your best friend’s theme song?
Edor Sigurd tid

What is the story of your life?
Doktor Vänster

What was high school like?
Krig är mord

How can you get ahead in life?
Ursus

What is the best thing about your friends?
Free at last

What is tonight going to be like?
Haschtomte

What is in store for the remainder of this weekend?
Hope there's someone

What song describes you?
Pusch-up

To describe your grandparents?
Hjärndöd (förlåt mormor och alla andra det var den låten som kom upp)

How is your life going?
Söndag den 26 okotober 1997

What song will they play at your funeral?
Man is the baby

How does the world see you?
Vade mecum

Will you have a happy life?
Utbildningen

What do your friends really think of you?
Pour another icepick

Do people secretly lust after you?
Mirande that ghost

How can I make myself happy?
Bird Gerhl

What should you do with your life?
Jan Myrdals syn på döden

Will you ever have children?
Battle stations

Ja eller nej

Oh shiiit ibland svischar tiden bara förbi.

Har sedan jag skrev sist:
- slappat en hel del
- hittat ett jobb jag verkligen villa
- slipat på CV
- fått en present
- fått en skiva
- fikat med T
- läst ut och lämnat igen en bok
- handlat
- funderat på orden ja och nej (återkommer om det)
- letat mig fram på Haga
- lämnat bort hunden
- fått tillbaka hunden
- varit ute med hunden (såå självklart)

Jo som sagt jag har funderat kring det där med ja och nej. Det är två små ord som kanske inte har så stor betydelse i vardagliga sammanhang. Jag säger dem ganska ofta och de betyder lite olika för oss alla. För elitidrottsmän betyder ofta ett nej "ja du vet" eller nåt i den stilen. De inleder ofta en jakande mening med ett nej. Märligt. Vi slänger oss med ja och nej lite hur som helst, och det ska vi ju göra. Men så kommer det tillfällen när det lilla ja:et eller nej:et kan vara avgörande för hur dagen ska sluta. Det gäller att vara skicklig och kunna läsa av situationen så att en vet när ord har betydelse och när de inte har det. När det gäller att lyssna och inte. Det jag tänker på är då så klart inte de där enkla vardagliga ja:na och nej:ena när frågan är "kan du?" eller "Vill du?" Utan jag tänker på de lite mer trixiga. När det inte är så självkart hur en ska svara, när fråga är ställd så att det känns som att det ska vara ett ja men i själv verket så förväntar sig personen ett nej. Det är det allra svåraste och den som behärskar det den behärskar verkligen samtalets (lyssnandets) svåra konst.

Alltså här kommer jag till kärnan, ett samtal handlar alltså inte om vem som pratar mest utan vem som lyssnar mest. För om jag verkligen ska veta vad du säger, vad du vill att jag ska svara på så måste jag lyssna till hundra procent. Jag kan inte slappna av och tänka "äh idag är det inte viktigt". Förr trodde jag alltid att det viktigaste var att prata mest, jag pratade på vitt och brett om mitt och vad jag hade för mig. Nästa så att jag struntade i att lyssna till vad andra hade att säga. Men jag har lärt mig att det är inte den rätta vägen att gå. Då når jag aldrig fram. Jag har lärt mig att det är lyssnadet som gör att jag når den människan jag vill nå. Det är på så sätt som jag verkligen lär känna.

Nu menar inte jag att jag är nåt proffs på det här, för jag som alla andra säger va, va va hela tiden och framförallt när det inte känns så viktigt. Dvs när samtalet inte är nära. När det handlar om, "såg du vad det stod på löpsedeln" eller" idag så åt jag en god..." Dessa samta kan vi kanske (eller kan vi det?) kosta på oss att lyssna dåligt vid. Nä egentligen förlorar vi alltid på att inte lyssna. Framför allt när det gäller ens partner, den blir sur och less och vill inte hålla på och berätta samma sak om och om igen. Det som kanske bara var stundens ingivelse eller nåt som var roligt just då kanske inte alls blir roligt om det måste upprepas. Alltså det är viktigt att lyssna för det där ja:et som jag trodde var självklart kanske skulle vara ett nej. Och det kanske är det som är skillnaden på en bra och en dålig dag.

Jag ska med andra ord fortsätta träna mig i lyssnadets svåra konst, för att kunna förvänta sig att andra lyssnar på mig måste jag ju lyssna på dem. Jag ska bli bäst på att lyssna så att jag kan ställa skiithöga krav på min omgivning.

Verkan

Har läst Verkan av Torbjörn Flygt.

Jag gillar hans språk. Han har så talade bilder.

Boken handlar om en människas konfkter kring hur vi i samhället ska hantera övergrepp. Allt från fysiskt våld till inbrott. Huvudpersonen är en extremt moralisk åklagare, enligt min mening en inte allt för sympatisk man. Tycker att han har respekt för samhället och dess strukturer men han kan inte ta hand om sin familj. Det är i alla fall hans tankar vi får följa, utan att avslöja allt för mycket så diskuteras medborgargarden och hur vissa grupper löser konflikter inom sin grupp. Är det här bra eller?

Det är just det som jag gillar med den här boken att jag får tänka till och att jag sakta men säkert skapar mig en egen tanke kring det här med medborgargarden och så. Trots att författaren visar en ståndpunkt tycker jag inte att det för den delen är svårt att gå emot och tycka något annat. Kanske för att jag inte fann huvudpersonen speciellt sympatisk.

I det stora hela tycker jag att det var en väldigt bra och lättläst bok med ett intressant ämne. Det är inte allt för ofta jag stöter på den typen av böcker och gillar dem.

Fram och tillbaka

Det blev inte riktigt som jag tänkt.

D kompade ut lite tidigare på dagen så att vi skulle kunna åka i lugn och ro. Vi kom till Sävar sedan slutade vindrutetorkarna att fungera. Kollade säkringen, men den funkade fint. Körde i sakta och makligt hem igen, jag behöver inte säga att det var i stort sett omöjligt att se genom rutan. Vi fixade och trixade. Tillsist åkte vi till verkstaden och de fixade det på en tjugo minuter eller nåt sånt. Så iväg igen... Fast några timmar försenade eller några timmar senare än vad vi tänkt.

Han inte göra allt jag tänkt hemma. Det blev bara kvalitetstid med familjen, däckbyte och besök hos Ixxi med valpar.

Alltså det var en som jag blev sååå kär i. Hon var helt gudomligt underbart jobbig och galen. Den hunden vill jag ha!! Men jag måste ju inse att jag inte kan ha tre hundar och framförallt inte tre pälshundar. Ixxi såg lite sliten ut. Jag längtar efter att få hem henne nu. Får jag som jag vill så kan jag hämta hem henne nästa söndag. Jag vill, jag vill, jag vill!

Nu har jag kommit hem från ett kalas ute på klubben. Väldigt trevligt och sånt borde vi föra fler gånger...

Skynda skynda

Nä kära vänner nu sitter jag snart i bilen, ska hem till familjen och byta till vinterdäck.

Det är inte så praktiskt att ha däcken på annan ort!?

Ska hinnas med under det korta besöket:
- Ett besök hos Lakrits med valpar
- Ett besök hos mamma
- Byte av däck på bilen
- Samt lite kvalitetstid med familjen

Jag har inte så mycket tid på mig för allt detta så det blir att skynda lite, ska nämligen vara hemma till kl 12 imorgon...

Neige

Så härligt så härligt. Visst jag vet, den kommer inte att ligga kvar. Men det är så underbart vackert och vitt ute. Det faller små vita kort från ovan och jag kan inte låta bli att längta ut.

Igår var en snabb dag, snabb i bemärkelsen jag han inte riktigt med. Först Af och det är ju en historia för sig. Tar den en annan gång. Sedan lunch på stan med D, alltid lika mysigt och trevligt. Fixade nått ärende sedan hem och så ut med hunden. C kom över och trimmade min frisyr. Jag är supernöjd. Sedan middag och så ut med hunden igen och sedan iväg på kvällens trevlighet, ett kalas. Det var inte vilket kalas som helst utan ett trettioårskalas med två tårtor och massor med finurligheter.

Jag känner mig inte längre nervös inför de här människorna. Jag känner att jag kan vara mig själv, mitt vanliga pratglada jag. Det som tar plats och säger det jag tycker. Som skämtar och andra skrattar. Det känns så underbart! Jag känner att de accepterar mig och kanske kanske att de tycker om mig. Det är dock svårt att utläsa. Förösker få D att gissa sig till det, tycker han borde veta som känner dem bättre än jag men se... där går jag bet. Inte för att det är livsviktigt, men det känns ju liksom bättre/lättare att umgås om de har positiva tankar om mig.

Nu ska hunden få mat, sedan jag. Vi behöver alla nåt i magen för att hålla humöret uppe.
Sedan ska vi gå ut och leka i snön hon och jag...

Sömnbeprivation

Det började med att jag inbillade mig att en av grannarna låg och spydde... vilket innebar att jag stressade upp mig och inte kunde somna. Somna gjorde jag men inte på en gång som jag är van. Sedan vaknade jag runt fyra tiden av en ytterst stressig dröm och kom på en massa saker som jag bara måååste göra. Då började jag fundera på hur jag skulle lösa dem. Vilket betydde att jag bara sov lite av och till mellan fyra och sex eller vad D har ställt klockan på. Försökte unna mig att ligga och dra mig, men steg upp kl sju.

Nu är klockan åtta och jag har gjort allt det som jag bestämde i natt. Nu ska jag sätta mig och äta frukost och läsa DN. Det är så trevligt med tidning, sitta vid köksbordet och läsa och njuta av sina mackor.

Ett smakprov ur boken Verkan av Torbjörn Flygt
"När hon lutade sig så att hennes blonda fläta faller fram över axeln blottar hon den obligatoriska servitristatueringen längst ned på ryggslutet. En hybrid mellan fransk lilja, japanskt pseudotecken och vikingakitsch som får baken att påminna om ett allmogeskåp."

Det känns

i benen.

Har varit ute på en skön och uppfriskande två timmars prommis. Det är så mycket lättare att gå de långa rundorna med sällskap och två timmar det känns. Borde försöka gå runt sjön en gång i veckan i alla fall. Men som sagt det var det där med sällskapet. Men nu har jag kanske fixat det... så trevligt i så fall. Det har liksom inte blivit så många rundor sedan J och S flyttat. Har ingen som går så pass långa rundor bara för att det är trevligt.

Framförallt är det så underbart vackert att gå den här årstiden, när löven är helt gula och det är så där småkyligt ute men solen värmer och det går att klä sig utan att frysa. Måste jag säga att jag bor i norrland... Det är ju så vacker ute att jag nästan vill gråta.

Har påbörjat en ny bok, den är väldigt väldigt bra än så länge. Läste över 60 sidor på en timme i morse och då är den bra.

Blärk!

Det är jävligt motigt att vara arbetssökande. Jag söker och söker men aldrig får jag nåt svar. Ibland skickar de ett mejl och säger att mina handlingar kommit fram men det är ytterst sällan. Oftast får jag bara vandra ovetandes. På Af säger de att jag ska göra så att mitt personliga brev sticker ut, blir lite annorlunda. Men det säger de väl till alla så jag tänker att ett vanligt vitt är annorlunda, alla andra skickar konstiga färger och myspysiga brev. Jag gillar inte att skriva perosnligt brev, tycker att det är skiiit svårt. Inte för att jag har svårt att skriva positivt om mig själv utan för att det är svårt att veta vad just de som jag skriver till nu vill ha. Vad är det för egenskaper de söker? Vilka av alla mina tusen fantastiska egenskaper är den allra bästa just för dem. Det är det svåraste.

Nåväl, snart kommer D hem, vilket jag längtar efter. Jag vill ha en kram att krypa upp i, en famn där jag känner mig hemma och där jag känner mig bäst. En famn som välkomnar mig och får mig att må bra. Den vill jag ha just nu och den kan bara D erbjuda. Tyvärr boys and girls det är fakta.... Det finns bara en famn för mig.