2006-11-10

Hur lär vi oss...

att hantera våra känslor och förmedla dem på ett bra sätt?

Att vara besviken på en vän är nog den värsta av alla känslor. Det är svårt att förklara och det är något som gör så himla ont. Att den inte ser det jag ser att den inte förstår det jag förstår. Dessutom är det en svår sak att säga, jag är besviken på dig. Det tar emot på något sätt. Vill ju inte såra lika mycket som en själv blivit. Åh vad det är svårt.

Det hela faller ju tillbaka på ens mod, mod att visa vad en känner. Modet att visa sin sårbarhet att visa att andra människor påverkar mig. Det är ju självklart att de påverkar om det är människor en tycker om och tar till sitt hjälrta då finns de där inom en och det ska ju påverka. Men det kan vara väldigt jobbigt att säga det.

Fast det har väl med vana oxå vanan att formulera vad en känner. Att göra om känslan till ord. Det är heller inte alltid så lätt. Blir det svårt att formulera så får en ju ytterligare ett motstånd att jobba med så att säga och det underlättar ju inte processen. Att vara ärlig med sig själv och inte ta någon skit. Att faktist berätta att en blir sårad. Det är inte många människor som vågar det. Som säger att jag blev sårad när du... Om jag blir konfronterad med ett sånt påstående och jag känner att personen har helt korret så känner jag att min respekt för den människan ökar med 100 %. Helt plötsligt befinner sig vår relation på ett helt annat plan. Vi kan föra en helt annan kommunikation och den här personen vågar vara ärlig med mig. Det är helt fantastiskt. Sedan ligger det ju lite närmare hos vissa människor och lite längre bort hos andra. Som jag sa tidigare tror jag det beror på vanan att formulera sina känslor.

Just nu känner jag mig djävligt arg och besviken på en, men jag vet inte om det är min roll att ta hand om det. Fast jag börjar nästan tro det. Det är nästan så att jag ska samla alla mina krafter och åka och prata med vederbörande. Dock inte idag för då skulle denne åka på en rejäl utskällning. Fy fan vilket dåligt beteende och mot en så pass nära vän desstuom. Men som sagt det är inte mitt problem att lösa just nu. Det är inte jag som blir sårad av behandlingen.

Nä nu måste jag ta och göra något annat för annars så kokar jag över.

Nu ska jag gå ut med hundarna så att de får sig en lång och skön runda idag. Tar bussen till "My home town" senare idag, ska på kalajs. En kompis som kommer "hem". Wohooo så trevligt att träffa honom. Ska burra in mig i hans kram och släppa allt det här för att ha en trevlig trevlig kväll.

Inga kommentarer: