2008-12-29

Nada, nunca, nothing

Har absolut inget alls att säga. Läste ALs blogg och blev glad över hennes fina fina fynd. Vad hon är duktig! Läste I's blogg och insåg att det är dags att summera året. Tittade in lite på roliga Art Deco bloggen. Samt inredningsspanade lite hos Enkeleva.

Läste min egen blogg och fy vad trist den var. Trist för att det bara står om bränder och elände. 2009 ska bli posivitetsbloggandets år. Det ska bli ordvrängadets- och nyskapandetsblogg. Det ska bli ännu mer stickande och skapande. Jag ska anstränga mig för att hitta min ton. Jag ska ta mer kort. Även på de lurviga två som kanske snart är tre. Jag ska få det där jobbet så att jag har råd att göra något extra roligt. En extra rolig sak som händer i sommar är bröllopet i Stockholm. Ser fram emot.

I morgon åker vi till staan. Där ska firas nyår och umgås med familjen.

2008-12-27

Parklife

Hemma igen!

I fredags ringde de från mitt försäkringsbolag. Jag hade glömt säga till om flytt. Gissa om han blev glad när jag sa att jag inte bodde där längre. Har tittat på bilder och läst så mycket jag kan. Fy sjuttan vad glad jag är att jag inte bor där längre. Tänk om vi varit hemma, jag kanske hade lämnat hundarna hemma själva. Klarar nästan inte av att tänka tanken ens. Som tur var bor vi inte där och jag behöver inte oroa mig.

Det pirrar lite i min mage. Kanske kanske är det så att det fötts en liten aussie som ska flytta hem till oss. Titta här på bilder. Så sött så sött. Och inte att förglömma något helt annat än de jag redan har. De som mest bara ligger och sover på dagarna nu för tiden.

Det är skönt att vara hemma igen. Hur trevligt det än är att vara borta så är det alltid lika skönt att komma hem. Det är tomt men skönt. Jag slappnar av.

2008-12-25

Det står i lågor

Vårat gamla hus. Vår gamla lägenhet står i lågor. Hela huset har brunnit i natt. Största branden i Umeå på flera flera år. Läs mer i VK. Själv sitter jag i Giron och är lycklig över att vi inte bor i det huset längre. Bara tanken att vara så långt borta gör mig knäsvag. Så glad jag är att alla våra saker finns på annan ort. Även om vår våning inte brann så skulle ju allt vara rökskadat. Allt.

Det här är första gången som det känns riktigt riktigt bra att vi flyttat. Tragiskt men sant.

2008-12-19

Blockparty

Claudia ligger på köksbordet blockad men inte klar. Hon är fortfarande ganska blöt och jag hoppas i mitt stilla sinne att hon torkar fort.



När hon torkat ska jag fästa de fyra trådarna som hänger och slänger. Sedan ska jag bara njuta! Kanske blir det julaftons kjol av henne eller nyårsafton, vi får se vi får se...

Tjurstickningen

Nu när tjurstickningarna är mottagna så kan jag ta och lägga ut en bild.

Sjalar

Laminarian har ju varit klar ett tag nu. Ni får en bild på den oblockad. Det är kanske inte någon skönhet direkt, så här oblockad. Spetsen blir inte så tydlig då. Men färgerna. Jag bara älskar färgerna.

Kommer ihåg en klänning jag sydde när jag var si så där nitton. Den hade en rosa överdel och en grön klänning i fusksammet. Gjorde egna knappar till den och allt.

Swallowtail sjalen går sakta men säkert framåt.

Mönsterkartan jag sktickar just nu heter Lilys of the valley. Det är inte det lättaste då jag ska göra fem nya maskor i en och sedan ta ihop dem i aviga varvet. Det är ihoptagningarna jag inte riktigt gillar. Det stannar upp arbetet så mycket. Men jag lever på att det i alla fall blir fint.

Det är i det mörkgröna partiet som liljekonvaljerna finns. De syns inte så tydligt nu i oblockat tillstånd. Men det blir bättre sedan.

Laminarian var som sagt stickad med Evilla garn 8/2 hade nog valt 6/2 om det funnits i den vackra rosagröna färgen. Men det gjorde inte det så jag fick nöja mig med det tjockare.

Swallowtail sjalen stickar jag med Kauni effekt garn. Det är oxå ett helt underbart garn att sticka med.

Nu ska jag försöka blocka min Claudia kjol. Tänkte ta över köksbordet ett tag... Vi ska väl inte spela förrän på lördag eftermiddag. Hoppas jag...

2008-12-18

Blärksjuka

Blärk!
Magsjukalight på menyn. Idag sov jag till kl 13. Det är ingen höjdare att vara hundägare när en är sjuk. Det är liksom bara att pallra sig upp på morgonen gå ut med hundarna och sedan krypa ned i sängen igen. Men jag gjorde det mysigt så att vi alla kunde ligga i sängen tillsammans. Så helt fel är det inte.

Har skickat in en arbetsansökan idag. Ringde dem i går och tänkte ringa igen när ansökningstiden är slut för att påminna dem om att jag är intresserad. Jag hoppas verkligen på det här... Även om jag fortsätter arbeta på min lilla butik.

2008-12-17

LSMTO

Resten av helgen har gått i samma tecken. Positivistetens.

Lördag: Inte mycket stickning. Mer film, gos och promenader. Bestämde mig för att det var dags för lite fantasyläsning igen. Den här gången Robert Jordan.

Söndag: Stickning till skidorna på tv. Adventsfika hos vänner i Nyhamn. Hade vi bott i Stockholm hade det kanske oxå tagit lika lång tid att resa till sina vänner. Trevligt värre var det i alla fall. Kvällen ägnades mest åt läsning.

Måndag: Läsning, promenad och massor med stickning med M. Swallowtail börjar arta sig. Är dock inne i ett jobbigt parti som gör att stickningen ligger ned mer än den hålls i.

Tisdag: Ännu mera läsning. Undviker datorn då jag inte vill bli stressad av jobbsökande och annat. Känner av magen lite. Stressmage. Känns konstigt. Middag med E som tack för hjälpen med bilen. Bio på kvällen. Quantum of Solace. Ganska hyfsad ändå. Fast inte så mycket Bond. Inga typiska skurkar och gadgets. Vilket jag kan sakna. Bond ska ändå vara Bond. Men han är så snygg...

Onsdag: Idag, har tagit tag i datorn. Kollat igenom alla jobb och hittat ett jag kan söka. Väntar på att klockan ska bli ett så att jag kan ringa till kontaktpersonen. Arkivpersonal. Inte världens lärarjobb men ändå ett jobb. Skulle jag mot förmodan få det så har jag i alla fall en inkomst medan jag planerar annat. Nu är det dags för lunch.

Ridlektion

Jag känner inte riktigt för att rida den här fredagen. Har inte varit där på två gånger på grund av sjukdom och besök. Det är i sista sekunden jag sätter mig i bilen och tutar iväg. Väl där möts jag av den ena av tvillingtjejerna i min grupp. Hon ler mot mig och säger att idag ska du få rida din favorit. Jag känner att jag tittar förvånat på henne och hon säger eller det tror jag i alla fall. Jag frågar och hon svarar Svante. Så klart att han är min favorit han är ju enda fjordingen i stallet. Det är märkligt hur de små kan snappa upp saker och ting utan att vi själva är medvetna om att vi sänder ut de signalerna. Det är säkert så att jag utan att jag tänker på det går fram och hälsar på honom och ingen annan häst.

Lite mer peppad börjar jag fixa Svantemannen. Han tjurar lite som vanligt. Hötter med benen och vill inte flytta på sig och sånt där fjantigt. Men jag vet inte, det kan lika gärna vara iver att få komma ut och göra något. Vi hittar i alla fall ett samspel. Det visade sig att vi hade den roligaste lektionen på väldigt länge. Sitsträning. Vi skulle få hästen att gå olika fort i skritt bara genom att använda sitsen. Sånt är alltid kul. Sedan när det var dags för trav så skulle vi sitta ned i traven. Huga, det tycker jag är jättesvårt. Svårt att hitta takten och inte bara vara som en säck potatis som skumpade omkring på häststackarns rygg. Men det gick bra. Hur kul som helst. Framdlesvändnigarna var dock inte så lätta den här gången som förra. Gissar att Svante inte är lika välutbildad som den häst jag hade då. Men det är kul att se att ens ben kan göra saker en inte trodde gick.

Jag var så nöjd och glad när jag kom hem. Hade fått ett helt lager med ny enerig att göra av med. Det blev lite sovrums dans till



Ibland är det inte mycket som behövs för att energin ska flöda.

2008-12-12

De små detaljerna

Klippte mig igår. Det är inte lätt att hitta en ny frisör som en gillar. Som förstår vad jag vill ha. Det är en av de svåraste sakerna med att byta stad. Det är så mycket som en måste hitta nytt av.

Jag bad min nya eller tja vi får se om jag återvänder. Men jag bad min frisör att titta på den frisyr jag har och göra något av det. Hon klippte och donade och frisyren är helt ok. Men jag är ändå inte helt nöjd. Min förra frisör gjorde alltid ett så himla bra jobb. Vi kom bra överens liksom och de små detaljerna i frisyren var roliga. Det känns som att den här gången blev det inga små detaljer som var roliga. Den är en fin frisyr men utan det lilla extra. Det känns lite trist och det är svårt att hitta frisörer som vågar sig på det där lilla extra. De måste ha gott självförtroende. Lita på sina kunskaper. Lita på att de kan se linjerna och hitta det roliga i håret.

Nåja jag är inte helt missnöjd jag har fått en fin klippning. Nu saknas det bara lite färg för att den ska bli super. Den kommer senare...

Fredagstänk

Tillbaka i det enkla igen. Köpte tre påsar te sist jag var på Humlan. Alla tre var utmärkta val och jag njuter för fulla koppar.

1. Earl Grey med kanel
2. Rött julte med saffran
3. Rött chai

Det röda julteet smakar lussebulle. Kanske inte så konstigt. Kokade en kanna för ett tag sedan och så blev den stående på bordet. Det doftade saffran i hela läggan. Helt underbart. Jag förstod inte vad det var utan gick bara omkring och suktade efter lussebullar. Det misstaget måste jag göra igen.

Idag är det fredag, jag lyckades småstäda lite igår så jag kan känna mig ledig från det. Appropå städning så kan jag inte låta bli att säga hur skönt det är att slippa allt grus inne. Jag kan gå barfota igen!

Nä nu ska jag ringa en kvinna om min budget. Tog lite ledigt från budgettänket i går så nu har jag lite att ta igen. Det är jobbigt att måsta ringa till folk och fråga om sånt som jag egentligen vet att de inte kan svara på. Men kanske får jag en liten ledtråd så att det blir lättare för mig att nysta fram något bra.

2008-12-11

Det bidde en sjal

Efter lite surfande på Ravelry och lite letande på Knitty. Bestämde jag mig. Det har lutat hit och dit, kanske en Lehmus, eller en Revontuli. Eller varför inte en Candleflame eller en Adamas. Eller varför inte en till Laminaria. Att det skulle bli en sjal hade jag redan beslutat. Det kändes som det enda alternatviet för garnet. Har provat en massa annat som jag inte varit nöjd med så en sjal fick det bli.



Till slut bestämde jag mig för en Swallowtail lace shawl. Eller här för mer bilder (Ravelry länk).

Äntligen känner jag att mitt gröngula Kauni kommer till sin rätt.

2008-12-10

5 anledningar

Så handlar det om förlorade föräldrar och sorg ännu en gång på tv. Jag har funderat över vart all denna översvallande sorg kommer från. För det kan inte bara vara de yttre enkla faktorerna. Här kommer mina svar

1. När mamma dog var jag och min dåvarande inne i en svacka. Han hade precis gjort slut eller gjorde slut precis i samma veva som mamma dog. Jag minns inte riktigt. Men det var jobbigt. Hade liksom två saker att bearbeta samtidigt.

2. Jag flyttade och började plugga. Mycket hände. Var galet singel i ett år och sedan träffade jag V. Det var en galen kärlek eller passion skulle jag nog oxå kunna säga. Mycket starka känslor hela tiden. Den gav mig inte mycket tid över för att bearbeta min sorg. Sedan lite dumt nog tog jag hand om honom. Jag blev hans trygga punkt i hans virriga värld. Det innebar att jag inte hade så mycket tid över för mitt känsloliv.

3. Nu är jag i en trygg och stabil relation. Jag känner mig säker och litar på honom. Nu först har jag tid att känna efter. Nu först har jag möjlighet att rota i mina irrgångar av sorg och saknad.

4. Jag har en sjuk Lakrits som skapar ytterligare oro och sorg.

5. Vi bor i en helt ny stad. Jag trodde det skulle innebära ekonomisk trygghet, kanske att vi kunde fundera på att bilda familj, gifta oss eller om inte annat skaffa oss ett hus att bo i. Nåt sånt där stort. Men jag får inget jobb och vi lever på en lön och trots att vi inte slösar går vi back i stort sett varje månad. Vilket så klart skapar oro. Men även saknad att inte kunna göra det jag drömt om.

Det här är några av de anledningar som jag kommit fram till. Det är som att jag gör mitt sorgearbete nu först. Det är nu jag har möjlighet att gå in i känslorna som jag borde ha jobbat mig igenom för länge sedan. Nå ja det kanske har tagit mig tio år att samla så pass mycket kraft och livserfarenhet att det är nu jag har möjlighet att gå igenom det.

Sticknoja

Jag har stickat färdigt allt jag kan sticka färdigt. Vet inte vad jag ska göra härnäst. Sitter på Ravelry och letar sjalar. Funderar på en Lehmus eller en Revontuli med mitt Kaunigarn. Men jag vet inte. Känner mig mest osäker. Har funderat på vantar eller sockor med garnet jag fick av systerL eller det jag köpte i hennes stad. Men jag vet inte hur långt det räcker och jag vill göra något fint. Har ett nystan som jag tänkt sticka fingervantar med kvar. Det kan jag i och för sig börja med. Men jag känner mig inte direkt inspirerad.

Jag behöver stickinspiration. Jag vill ha något att blocka mina grejer på så att det känns som att de är klara! Vill kunna ha kjolen på julafton. Men då måste den blockas före det. Urk! Hur ska jag lyckas med det?

Önskar att jag hade friska hundar så att jag kunde ägna mig åt min andra hobby, hundträning, ett tag. Behöver kanske vila från stickandet för att återfå lite inspiration.

Idag ska jag träffa M för en dag på stan eller nåt, vi får se vad vi hittar på. Ser fram emot.

Jenny S av Denise Rudberg

"Jenny lever lycklig med sin pojkvän och trivs med jobbet på banken i lilla Habo utanför Jönköping. Efter en trasslig uppväxt har hon inte längre någon kontakt med sina föräldrar. Jocke och deras liv tillsammans är allt hon har. När Jocke i ett brev lämnar Jenny och hon dessutom upptäcker att han har ett förhållande med hennes bästa väninna rasar allt. Inom några timmar har hon sagt upp sig, packat sina väskor och givit sig av till Stockholm där hon inte känner någon. Efter idogt letande får hon jobb som assistent på en tjusig mäklarfirmam där hon lär känna Bo och Per. Hon presenteras för det glamorösa Stockholm, och tar för sig av vad stortaden har att erbjuda: shopping med Bo, lunch på Operakällaren, ett exklusivt kontor med en chef som hon kommer allt närmare. Men så händer något som tvingar Jenny tillbaka till hemstaden, där hon konfronteras med sitt gamla liv."

Det här är en klassis feeelgood bok. Världen rasar och huvudpersonen lyckas ta sig upp ur eländet. Det jag gillar med den här boken är att huvudpersonen Jenny är en ytterst karaktärsfast person. Hon går inte med på vad som helst, dricker inte och sätter ned foten när hon tycker att det är för mycket. Hon står emot och håller fast vid sina beslut. Det är en lättläst bok eller lyssnad som i mitt fall. Tycker dock att de kunde ha valt någon annan som uppläsare. Men jag lyssnade ut den på två dagar. Det är allt som allt nio cdskivor på ca 75 min vardera. Så det kan en ju kalla för sträcklyssning.

2008-12-08

del 2

Det här är så kul och spännande!

Har ringt till min gamla butik i stan där jag bodde förr. Hon var väldigt positiv och glad. "Om du har fler frågor är det bara att ringa. Oj vad roligt osv". Förkylningen släpper och peppen återvänder.

Har gått omkring i stan och tittat på vart jag skulle kunna tänka mig vara. Det är lite svårt det där. Men jag har väl hittat två gator jag kan tänka mig. Det är i och för sig ganska tråkiga lokaler men det går ju alltid att fixa till så att jag får det så där mysigt och hemtrevligt som jag vill ha det.

Budgeterar

Åter igen sitter jag med min framtida budget. Siffror hit och dit. Det känns som att jag leker med dem. Pytsar lite hit och pytsar lite dit. När jag ringer och frågar så får jag inga direkta svar utan tja nä jag kan inte ge dig något svar förrän jag har riktiga siffror att gå på. Grrr. Det är så frustrerande.

Sedan har jag som sagt ingen aning vad som är bra och inte. Jag kan inte tänka mig hur mycket det kommer att sälja och hur ofta jag måste göra inköp. Nu har jag räknat på varannan månad ungefär och slutsålda lager. Haha då kommer jag att gå ca 300 000 plus på ett år. Bortsett från vissa administrativa kostnader. Är det bra eller dåligt? Jag måste ringa min person och kolla med henne hur ofta hon brukad göra inköp och sånt. Enligt henne så brukade kartongerna vara tomma innan hon ens hunnit packa ur dem. Men det går ju inte att lita på. Eller det är ingen garanti.

Nu startar bilen så imorgon ska jag träffa min person på PFC.

Klurar vidare...

Annat stickat

Av de två nystan Fable jag fick av systerL har det blivit ett par sockor. Jag är enormt nöjd med dem både färg och form.


Var på stickcafé i går. Tog med mig Laminarian för att orka med att repa upp det varv som blivit fel. Det är lättare att göra i samvaro med andra. Har kommit ganska långt och jag älskar färgerna. Ser fram emot den dagen då den är blockad och färdig att användas.

Novemberpuslen

Halvvantar med gallerränder och flätor

De har varit färdiga ett tag nu men kameran har varit utan batteri.

Det var ett trevligt mönster att sticka, men jag tycker att de blev lite för stora för mina små händer. Gillar inte pulsvärmare som sitter löst. Kanske tar de ihop lite om jag tvättar dem. Vi får se. Men blir det någon gång att jag gör ett par till så kommer jag att göra dem mindre på något sätt.

2008-12-07

Färgerna i min regnbåge

Your rainbow is strongly shaded green.

 
 
 
 
 
 
 

What is says about you: You are an intelligent person. You feel strong ties to nature and your mood changes with its cycles. Those around you admire your fresh outlook and vitality.

Find the colors of your rainbow at spacefem.com.

2008-12-04

Kramar tummen

Kragar upp mig, tar mig i kragen och kraxar "nu får det vara nog. Nog med tråk och tristess. Nog med gråa dagar och pruttiga fjuttiga känslor."

Jag säger till mig själv att sätta ned foten och stampa mig hårt i baken.

Den mysiga kalla vintern är bortregnad. Men jag ska INTE låta det påverka mig. Istället ska jag njuta av att det är grusigt ute igen. Jag ska njuta av att jag blir blöt om fötterna när jag går till stan och gör mina ärenden. Jag SKA njuta av drippdroppljudet av snön som sakta försvinner.

Eller ja, kanske inte. Men jag ska tänka att den snart kommer tillbaka och då får jag njuta igen.

Håller en tumme för Lakrits som haft en liten svacka i magen men som det verkar nu kanske är på väg tillbaka. Kramar tummen så hårt så hårt. För repar sig inte magen så kommer hon nog aldrig att bli frisk och då är det bäst om hon får somna. Hör du ödet, jag hotar! Se till att hon blir bra igen. Jag kramar min tumme.

Har avslutat en hel del projekt så E snart dimper det ned ett paket på posten.

Vad mer jo jag drömmer om en ny hund. En hund att träna med nu då mina Lakritsdrömmar gått mer eller mindre i kras. En helt ny ras och något mer att jobba med. Har inte jobbat ordentligt med hund på snart 3 år. Det känns rent ut sagt fördjävligt. Så ny hund, nya ras, nya tankar. Blir det som jag vill så kanske kanske det flyttar hem en liten en i februari. Jag vill jag vill jag vill. Kramar tummen även för det.

Jo sedan kanske det inte var så farligt med bilen, vi får se. Kabelstartar den ikväll och hoppas att den håller måttet. Kramar tummen ännu hårdare.

Ont blod - Arne Dahl

"En svensk litteraturkritiker med anknytning till USA blir avlivad på det mest sataniska sätt i en skrubb på flygplatsen Newark utan för New York. SAS-planet till Stockholm är fullbokat men nu finns en stol ledig och mördaren bokar in sig på SK 904. Det enda den svenska polisen vet är att det nu sittter en osedvanligt brutal seriemördare på ett plan med Stockholm som destination, men det vet inte vem av passagerarna det är. En specialenhet från Rikskrim beger sig till Arlanda. Det är bråttom. Sverige är på väg att importera sin första äkta amerikanska seriemördare."

Det här är den första kriminalroman av Arne Dahl som jag läser. Det är den första boken om A-gruppen från rikskrim som Arne Dahl skriver, 1997. Men inte den första boken i serien. Personligen tycker jag att det är lite trist att han faller till föga och skriver om det första mordet. Jag hade tyckt att det var mycket mer nyskapande att börja mitt i och att vi läsare hade fått leva i suspens för vad som egentligen hände med det där första fallet. Men men en kan ju inte få allt.

Nåja tillbaka till boken. Den är intelligent skriven och med många roliga inslag. Roliga så tillvida att jag skrattar. Här kommer ett litet exempel. "Han tänkte på sin sprängda säng och gungade lite lätt på stoeln. Den lät faktiskt en aning mordisk. Kontorsstolarnas hämd IV. Hollywoodsuccén som gick för utsålda hus. Nedsuttna biografotöljer jublade och skickade iväg fjädrar som genomborrade filmduken. Ingen datorskärm var torr. Gardiner snöt sig i sig själva. Kontor efter kontor revolterade över hela USA." Det är precis så galet som det ofta kan bli när jag distraheras av konstiga tankar. Jag kan inte låta bli att tycka att det är helt underbart. Han skriver enkelt och smidigt. Jag märker inte att jag förflyttat mig 50 eller 100 sidor framåt i boken. Än är inte karaktärerna så starka men det tycker jag är bra. De framstår som mänskliga, fantiserar sig bort trots en hård mordutredning eller kanske på grund av. Arne Dahl skildrar människan. Den vardagliga människans relationer till sig själv och sin omgivning. De löser sina problem så som läsaren kanske oxå skulle ha gjort. Som exempel kan jag ta den så alltid seriöse datasnubben, eller oftast i de flesta andra böcker. Kanske lite nördig oxå. Men inte här. Här är han en skojfrisk polis som kan sitt jobb och oftast har snabbast reaktioner. Det är detta som gör människorna levande. Att de känns äkta. De är inte klyschor som vandrar omkring.

2008-12-03

Hata är ett stort ord

Varför!

Varför kan inget bara vara enkelt och smidigt. Två dagar på raken så har bilfan inte startat. Jag har missat mina möten och inte kommit vidare i mina planer. Allt kostar dessutom pengar och är det något vi har dåligt med så är det pengar. Inte för att vi shoppar som galningar eller strör dom omkring oss utan för att vi har en skitdyr hyra som bara betalas av den enda inkomst vi har för tillfället. Då gillas det verkligen inte när bilar krånglar och mer pengar måste ut. Fan fan fan.

Det är som om allt gå i motgång just nu. Som att jag inte ska få något gratis eller enkelt. Det är liksom inte nog med tristessen som blir av att bara gå hemma och inte göra något annat än att söka jobb som en inte får. Eller att ens hund inte är frisk och all oro det skapar. Jag ska jobba mot en massa andra hinder oxå. Bilar som måste repareras och noll kronor i inkomst.

Just nu hatar jag mitt liv!

2008-12-02

Fejcon och snören

Helgen har varit väldigt trevlig. Kändes mysigt att ha C här. Sitta på kvällarna och dricka vin och spela spel. Att äta ost och annat gott. Att hitta vegbacon på Coop och göra sin första Carbonara på tusen år. Att försöka komma på vad mer gott en kan göra med fejcon. Vi kom fram till att det är bra att ha hemma. För det kommer att funka till allt. Knapersteka lite och strössla över en sallad och helt plötsligt finns det något annat som kan vara salt i salladen än feta och oliver. Eller i en pytt i panna. Det finns ingen ände på möjligheterna.

Gôtt.

Jag har en märklig vana, eller ovana kanske det är. Har ett par skor med glatta skosnören. När jag knyter dessa så går alltid den högra upp efter ett tag. Alltid! Knyter jag den slarvigare? Inte vad jag vet. Drar jag inte åt den lika hårt? Knanske är det så. Det är så lustigt att jag nu har börjat räkna hur långt hemifrån jag kommer innan knuten gått upp. Det brukar ta ungefär ett kvarter. Bara den högra. Har aldrig varit med om att den vänstra glider upp. Mycket märkligt.

Vuxenpoäng

Sånt som får en att inse att en är vuxen

- att baka pepparkakor för att de är goda när de är klara. Inte för att äta deg.

- att inte göra så roliga figurer när en bakar pepparkakor. Benen bara lossnar och figurerna blir fula.

- att laga mat för att det är gott inte bara för att bli mätt.

- att njuta av att ligga kvar i sängen. Dvs att inte se det som en självklarhet.