Män som slår kvinnor

“Folk har alltid hemligheter det gäller bara att lista ut vilka.

Den 22 september 1966 försvinner sextonåriga Harriet Vanger spårlöst. Nästan förtio är senare får journalisten Mikael Blomqvist ett ovanligt uppdrag. Han kontaktas av industriledaren Henrik Vagner som vill att han ska skriva släkten Vagners historia. Släktkrönikan är dock bara en täckmantel för det verkliga uppdraget: att ta reda på vad som egentligen hände med Harriet. Mikael, som nyligen har blivit åtalad och fälld för förtal, känner att han behöver en paus från sitt jobb på tidskriften Millenium och åtar sig jobbet. Han får hjälp av den unga, struliga datahackern Lisbeth Salander. Tillsammans börjar det omaka partet att gräva i familjen Vagners förflutna och möter en mörkare och blodigare historia än vad de någonsin kunnat föreställa sig…”

Det här är baksidestexten till Män som slår kvinnor av Stieg Larsson. Jag hade hört mycket gott om dessa böcker och efter att ha läst den första boken så kan jag inte annat än att hålla med. Jag läste i stort sett ut den på tre dagar. Den är kanske inte så spännande, men den är extremt välskriven och det går inte att sluta läsa. Det som jag tycker är allra bäst är att jag själv börjar tänka hur jag ställer mig i de moraliska och “feministiska” frågeställningar som dyker upp. Det handlar trots allt mycket om mäns våld mot kvinnor. Det som författaren gör så bra är att de två huvudkaraktärerna inte är varandras motsatser när de tar ställning. Mikael har en lite äldre och vanligare tankegång medan Lisbeth är lite mer radikalfeministisk och därför enligt mitt tycke mycket mer intressant *ler* Jag gillar böcker som utmanar mig att tänka…

Till er som inte läst boken, gör det! Har redan varit nere på stan och fixat den andra boken i serien.

Helt klart en perfekt sommardeckare för dessa regniga dagar…

Tack!

Idag har jag varit och fixat med en present. Alltså det var en present till mig som jag länge väntat på. Ska förklara tydligare, fick en bok av systerL i födelsedagspresent, tyvärr hade jag redan köpt den så jag tänkte byta. Beställde en bok om spetsstickning som jag länge velat ha, men den kommer aldrig. Så idag bestämde jag mig för att beställa den från nätet istället. Kanske går det fortare...

Därför vill jag nu passa på och tacka systerL för böckerna jag fick i present
¤ Stieg Larsson - Flickan som lekte med elden
¤ Jens Lapidus - Snabba cash
¤ Lena Andersson - Duck city
¤ Susanna Clarke - Jonathan Strange & Mr Norrell

ser fram emot en massa trevlig läsning, det blev alltså fyra böcker och då har jag ändå 100 kronor kvar av presenten. Så underbart!

Sista veckan...

Jag vet inte riktgit vart jag ska börja men förbered dig på ett långt inlägg... tar allt i turordning

Trästockfestivalen - En som vanligt trevlig tillställning, såg inte så många band men det som var viktigast var att Isäntä skulle se Stefan Sundström, vilket vi gjorde och det var en riktigt trevlig konsert. Kanske årets bästa eller nä för min del var det Svenska Akademin. Så himla bra och så röjigt. Jag kunde inte sluta dansa... Annars satt vi mest i bonstadskammarn' och umgicks. Det var så trevligt att även M&S kom för bi. (Det går inte att skriva S före då blir det så fel S&M *fnissar*) Kammarn' var en höjdare...

Sedan bar det av norrut till Isäntä's familjs sommastuga, där njöt vi av regn mot plåttak, solsken, kärlek och lugn. En av dagarna åkte vi på en liten tur till Finland, hundarna var hos Isäntä's bror. Vi började med att åka över till Kolari, där vi shoppade loss lite. Jag köpte ett snyggt grönt garn som ska bli en hålig halsduk. Sedan bilade vi vidare till Muonio, där vi åt middag. Vi hittade ett äventyrshotel som hade vegetariskmat. Kolla in här Harriniva. Sedan bar det av hemöver igen och då åkte vi förbi Isäntä's pappas föräldrahem. En riktigt rundtur i svenska och finska Tornedalen med andra ord. Det är så otroligt vackert där uppe att jag nästan tappar andan. Tänk om det inte var så långt bort, då skulle jag med lätthet ha skaffat sommarstuga där. Kanske blir det så ändå, men då blir det kanske mer en sovstuga så att vi har någonstans att sova när vi kommer upp och inte måste sova i vardagsrummet som första gången vi var där. Sedan skulle det ju inte vara fel med en egen bastu. Kanske en sådanhär eller den något större varianten så att vi kan sova i den oxå? Eller varför inte den här snygga funkisbastun? Den vinner helt klart! Tänk er att bygga ut verandan och sedan glasa in den så att det går att sitta i skydd för myggen. *drömmer* Vi tog härliga promenader runt byn, kollade in dess historia och jag spanade efter vackra platser. Längtar efter korten...

Sedan åkte vi till Vaskivuori. Där tillbringade vi ca två dagar i väntan på bröllopet. Har aldrig varit där på sommaren så det blev en helt ny upplevelse att se samhället utan snö. Så otroligt vackert det är! Snö kan vara vackert men inget går upp mot lite gönska, det gör så mycket. En av dagarna åkta vi in till Giron. D visade mig runt, så nu har jag sett alla ställen han bott på och vart han hållit till i sin ungdom. Mycket trevligt. Vi fikade på Safari, väl värt besöket. Sedan strosade vi runt i stan lite på måfå. Kollade in den vackra kyrkan och jag försökte komma ihåg från förra gången jag var där. Det är ett bra tag sedan tror att det var 94-95 kan inte riktigt placera in åren. Men det är i alla fall över tio år sedan och det är lääänge... Vid nästa besök ska vi ta oss till Jukkasjärvi, jag hoppas att det är vinter då så att vi kan kolla in ishotellet.

Sedan var det dags för bröllop, Isäntä's kusin. Alltså vackrare plats att ha en vigsel på går nog inte att finna. Pirrtivuopio hette byn och den ligger vid foten av Kebnemassivet inte långt från Nikkaluokta. Så fort jag framkallat korten så ska ni få se. Kortet här visar vägen fram till Nikka bara för att ni ska få en liten förståelse för hur vackert det var. Vigseln var som vilken annan vigsel, lite för mycket Gudsprat för min smak, men vacker. När jag gifter mig blir det med en borgelig vigselförättare. Men jag fick chans att se en och annan kolt *ler*

Festen fortsatte sedan inne i Giron. Där var det dukat för 130 pers och jag fick sitta bredvid Isäntä's ena kusins sambo. Han var same och hade kolt på sig. Jag kände mig väldigt malplacerad. Eller det är ju som spännande oxå, bara det att jag kände mig verkligen som en stadsbo. Många av sångerna som sjöngs var på finska och meänkielin flödade vid borden. Ibland förstod jag verkligen ingentig. Brudgummens mamma är från Finland så vigsen förättades både på svenska och finska så att brudgummens finska släkt skulle hänga med. Sedan var det många sånger och tal på finska oxå. Huja! Fick låta Isäntä's mamma översätta lite texter för mig så att jag skulle förstå. Men det var verkligen trevligt och något liknande kommer jag nog aldrig att uppleva igen. Vid 23 tiden började vi köra tillbaka till Vaski, då drog festen gång på riktigt och en mening som hänger kvar är "full är du inte förrän du bajsat på dig..." Måste ha varit någon på brudgummens sida som yttrat dessa ord *ler*

Sista dagen i Vaski ägnade vi oss åt att promenera runt den lilla sjön i regnet samt att läsa, jag har nu på bara två eller tre dagar läst ut Stieg Larssons första Millennium bok och en liten recenstion kommer. Ser fram emot att få läsa de övriga i serien.

Allt som allt så har det varit helt underbara dagar, det är svårt att i ord beskriva, de här sista på Isäntä's semester. Jag skulle för allt i världen inte vilja sudda ut eller glömma bort dem. Som sagt längtar efter korten...

Tillbaka

Tillbaka, en massa erfarenheter rikare.

Det är så mycket jag vill berätta om men jag är allt för trött i kväll, har kört ca 60 mil och vill inget annat än att ligga framför tvn och kolla deckare. Istället blir det Smultronstället... lite besviken är jag. Orkar inte med att se nåt bra... ja ni förstår vad jag menar.

Återkommer med rapport imorgon... när orken är tillbaka.

Ikväll har vi grillat med D's kompis P som i vanliga fall bor i Sholm. Så trevligt att hinna träffa honom innan han åker ned igen. Även om jag var galet trött och kanske inte hyper social. Men nu är vi själva och jag tror att jag ska somna framför tvn ikväll

Snart

Min plan att bli färdig med sjalen till bröllopet kanske inte är så realistisk i alla fall. Har stickat som en galen till ett ovanligt bra Miss Marpel avsnitt, men tycker mig inte komma någon vart. Har nästan ont i fingrarna...

Borde packa, men allt är nästan klart i mitt huvud och vi åker inte förrän vid lunchtid imorgon så det ska nog vara lugnt. Glömmer jag något så är det inte hela världen.

Det ska bli skönt att åka bort och vara helt bortkopplad från världen, läsa lite, kanske spela lite sällskapsspel, sticka och umgås med "familjen".

Ser fram emot att få basta, promenera i byn och sova i lillstugan. Ser fram emot lugn och ro. Men jag vet att jag kommer att bli rastlös om vi inte hittar på saker. Så det blir till att vara lite aktiv i vad som kan göras. Kanske får vi gå upp till "vår" lilla äng, eller leta efter någon annan vacker plats. Men mest av allt längtar jag efter att basta... Minns vad som hände förra gången i den bastun... *drömmer*

Nu är det nog packning på gång...

Ses igen på 11 dagar utvilade och fina

Gummistövlar

Nu har jag köpt stövlar. Tänkte att jag behövde det inför helgens festival samt vistelsen i D's familjs sommarstuga. De är svarta med vita prickar och kostade mig bara 100 kronor. Helt underbara!

Hur har jag kunnat glömma bort att lyssna på sommarprogrammen, det brukar inte spela någon roll om det är någon som en känner igen eller inte för oftast har alla något att säga. Så dumt att jag glömmer.

Tanke verksamhet

Tankeförbereder mig

"måste köpa stövlar"

Plockar lite för att det inte ska se helt förskräckligt ut när vi kommer hem

"hum vad ska vi ta med oss för mat?"

Ixxi måste borstas, bäst att jag gör det nu

"phu, tur att jag färgade håret igår, så stressigt det hade varit annars"

Kanske borde jag ha med den klänningen, undra vad det kommer att bli för väder?

Hur ska jag transportera klänningen jag ska ha på bröllopet?

Får inte glömma mat till hundarna och vattenskålar och sånt.

Kanske en kortlek eller något spel skulle vara trevligt att ha med, jag menar tänk om det blir regnväder hela veckan. Vi kommer ju ändå att vara in the middle of nowhere så att säga.

"Undra om jag får några pengar den här månaden, har inte fått något arbetsgivarintyg än...?"

Få se nu hur många dagar blir det, *räknar på fingrarna* 11. Måste alltså packa för 11 dagar varav tre av dem är festivaldagar och vad jag minns brukar det bli riktigt kallt på kvällarna.

"Så trist, när vi kommer hem börjar D att jobba igen"

Två par jeans och sedan mina turkosa slitochslängbyxor borde räcka på byxfronten i alla fall.

Jag packar alltid för mycket kläder. Någon kjol och kanske två klänningar. Vem vet det kanske blir varmt och skönt.

"får inte glömma myggmedel!"

Kanske borde jag göra en chek av bilen oxå så att olja och sånt är ok.

Nu ska jag ta och sätta mig och läsa, Historien om Europa, uppvaknande 1300-1600 av Karsten Alnaes, har kommit 83 sidor av 615. Ska även ta med mig Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Faktaböcker är lite svåra att sträckläsa så jag måste varva med något annat, varför inte en kriminalroman.

Svinalängorna

"Det var Karin som sa det till mig när jag badade skumbad.
- Din pappa är periodare Leena. Hon dök ned under skummet och dök upp igen.
- Vad är periodare för något?
- Det är någon som dricker i flera veckor.
- Är det som en snickare eller slaktare då?
- Nä inte precis?
Periodare
Jag smakade på ordet i munnen.
Inte så illa.
Och bättre än mördare i alla fall."

Så lyder baksidetexten på Susanna Alakoskis bok Svinalängorna
Det är en otroligt bra bok, kan inte riktigt på ett bra sätt förmedla hur bra den är. Den är varm och kärleksfull samtidigt som den skildrar en tuff vardag. Barn och deras alkoholiserade föräldrar, den vardag de lever i. Jag skrattade och grät om vart annat. Var tvungen att läsa vissa stycken och meningar högt för min sambo bara för att de var så bra eller roliga.

Af angst

Svängde för bi mitt genom tiderna favoritställe, not, Af igår. Det går kalla kårar genom kroppen bara genom att gå in där. Hugaligen. När vi satt där och väntade på att K skulle bli klar så gick "min" handledare förbi. Han som hade "sökajobbkursen" jag var tvungen att gå på. Jag sprang och ut för att komma undan. När jag stod där ute och gömde mig fundrade jag på varför jag gått ut. Det jag kom fram till var att jag inte ville bli dömd, jag ville inte att han skulle titta på mig och tänka "men att hon inte har kommit längre, vilken värdelös människa"

För att slippa det smet jag. Mest troligt är det bara jag som tänker så, alltså inte han min handledare. Men min tanke räcker för att jag inte vill stå där och förödmjuka mig. Jag skulle vilja ha en lista på alla jobb jag sökt och inte fått så att jag kunde visa upp den varje gång jag är in. Bara för att de ska se att jag faktikst gör massor. Jag får bara inte jobben jag söker.

Umeleden

Cyklat en bit av Umeleden idag, tog en vända till Baggböle herrgård. Det är ca en mil enkel väg, hur mysigt som helst. Jag ville aldrig komma hem, det var en del av min stad som jag aldrig tidigare upplevt. Tror jag måste leta mig till Bölesholmarna oxå, för vad jag såg från vår sida så såg det otroligt fint ut där med. Det är så trevligt att semestera och upptäcka sin egen stad...

(E)go dhet

Nu till nästa fundering.

Igår när jag vaknade upp så kände jag mig så ensam. Insamhet i tanke. Jag vet ju att det finns massor med kära människor som inte vill annat än att vara med mig. Så det handlar inte om den typen av ensamhet, utan en slags tankeensamhet. Den typen som kan uppstå när det känns som att ingen annan tänker som jag. Det jag framförallt tänkte på var godhet, för mig betyder det mycket att få göra goda saker för andra, jag blir varm av glädjen jag ger till andra. Men det har en baksida oxå, jag blir ledsen när andra inte gör samma sak för mig. Jag blir inte alltid ledsen men när det lagrats ett tag så pyser det helt enkelt över. Jag känner mig ensam och som om ingen i hela världen tänker som jag.

Igår var det en smörhandling som fick bägaren att helt rinna över, det var liksom inte bra från början och det blev inte bättre efter det. Vi hade bara lite lite av det smöret jag tycker om kvar och ett helt nytt paket som jag inte tycker om. Det jag hade velat var att D skulle tänka som jag, dvs låta mig ta av det smör jag gillar och honom av det som jag inte gillar. Jag vet att det inte spelar någon roll för honom vilket smör han äter. Men han tänkte inte så.

Jag blir ledsen för att jag tycker att det är så självklart att göra sånadär små saker för andra, när andra inte verkar tycka det. Jag lägger allt på minnet för att kunna göra andra glada. Lär mig vilket deras favoritgodis är, vad det tycker och inte tycker om att äta. Vad de älskar att ha på smörgåsen på morgonen så att jag kan servera den bästa frukost. Hur de vill att dagen ska vara. Allt lägger jag på minnet för att sedan kunna utnyttja det i någon annan situation. Kanske måste jag köpa en liten godispåse eller ett påskägg och då är det bra att veta om det är russin eller punchpraliner som ska vara i ägget. Men som sagt för alla är inte det lika självklart. Det är så klart andra saker som är viktiga för dem. Sånt som jag kanske inte tänker på som godhet. Men jag är ego och ser bara mitt just nu. Jag vet att allt det andra finns där, allt som gör vardagen underbar och fylld av kärlek. Men just då kunde jag inte se det.

Alltså jag blir ledesn för att andra inte gör samma sak för mig, jag blir lesdsen för att jag bryr mig, alltså jag blir ledsen för att jag är så ego att jag blir ledsen. Om du förstår. Det är en ond cirkel som när jag väl har hoppat i den har jag svårt att själv ta mig ur. Jag måste få prata och höra någon säga smarta saker till mig så att jag inser hur korkad jag är som ligger här och tycker synd om mig själv för att jag är snäll. Det är D's jobb och han sköter det finfint. Jag mår alltid så mycket bättre efter att få höra hans smarta tankar kring mina problem.

Men det känns liksom bistert att känna sig så ensam i tanken, att det inte finns någon (så klart överdrivet) som tänker som jag. Någon som tycker att en liten tablettask eller ett vykort kan skapa så mycket glädje. Är jag alltid glad och behöver därför aldrig muntras upp? Är jag alltid god så därför behövs ingen godhet spridas över mig?

skit jante

En sak jag inte riktigt förstår är när en ska "sätta andra på plats genom skämt" Du ska minsann inte tro att du är något. Detta hände mig för några dagar sedan och jag har vänt och vridit på tankarna tills jag kommit fram till varför det kändes så olustigt. Det tar ett tag för mig att känna mig fram och sedan inse vad det var som hände.

I alla fall, satt i telefonen med en äldre person. Jag berättade att mina svärföräldrar skulle komma på besök och att jag nu måste visa upp mig från min allra trevligaste sida. - "Ja det kan ju inte vara lätt..." Kom de direkt från personen. Nu kanske det här låter som en baggis men jag blev så irriterad i stunden att jag svarade. "Nä det kommer att vara skitlätt för jag är så trevlig." Det är liksom små finfina förtryckar- eller jante strategier. Du ska inte tro att du är något.

Varför får jag inte tro att jag är något, varför kan vi inte säga "Men de är väl inga problem för dig, du är ju så trevlig." För det är ju det som personen vill säga, men vänder det till ett jante skämt för att det inte går att säga det rakt ut. Kanske får jag storhetsvansinne då och tror att jag är något. Jag vet inte. Bestämmer mig än en gång för att inte skämta så med folk utan att säga det jag tycker om dem istället. Är personen snäll så ska jag säga att den är snäll, eller vad det nu gäller. Det är så fult och illa att trycka ned andra med så små ord. För det är ju nästan omöjligt att säga emot.

Tar kamp mot janteskämt!

Glass mani

Har hittat Ben & Jerry glass på ICA, sitter för tillfället med en Cherry Garcia i knäet och njuter av varje sked! Hur kan glass smaka så gott?

Trötta ögon och fjärilar

Ganska trött i ögonen och med fisig mage sitter jag här framför skärmen från 98. Kanske börjar det bli dags för en ny?

Har åkt runt längst en av traktens vackraste vägar idag, målet var Antikhuset. Där fanns det mycket grejer minsann. Dyra möbler och obehagliga bilor, allt jag kom hem med var två virknålar. Men som S sa; viknålar kan man aldrig få för många av... Jag är i alla fall nöjd, de var i metall och två storlekar jag inte hade. Om jag åker dit igen så ska jag göra en lista på alla storlekar jag har så att jag kanske kan köpa några fler. Hittade min byrå där, den jag ärvt av mamma och på det här stället kostade den runt 3000. Måste vårda den ömt med andra ord *ler*

Några saker som är bra med att ha gäster:
- vi ligger inte bara i soffan och slöar
- vi diskar efter varje måltid
- det finns alltid någon att småprata med
- vi byter korsord med varandra
- jag får mycket stickat på sjalen

Solo kvist

Ytterligare några minuter för mig själv. Hade så mycket jag tänkt och så mycket att säga men inget finns kvar. I huvudet en massa bubbel, tänker på vad vi ska göra och vad vi ska äta. Jag hoppas att det inte är så illa och att vi får några fler trevliga dagar tillsammans. Bara en massa bubbel hit och dit, ingen ro för mina mer osynliga tankar att orka sig till ytan.

Vi ska kanske få en digitalkamera, yeeei! Då kan jag äntligen ta lite kort på mina alster och visa er, den är i och för sig utan lcd skärm men det gör ju inget när datorn finns så nära till hands och nu när usb ingångarna sitter på framsidan igen så är det ju hur enkelt som helst. Längtar efter den, vill visa er. Har kommit så långt på sjalen. Längtar tills den är klar, om jag har tur och jobbar på kanske jag kan ha den på bröllopet. Det ska bli så himla trevligt att åka på det, träffa D's kusiner och släktingar. Några har jag ju träffat men långt ifrån alla. Det ser jag fram emot, sedan blir det nästan en hel vecka i deras stuga. Nice! Kanske åker vi till Finland, vi får se planerna är många.

Längtar efter att få börja på nästa projekt, tror att det ska bli en halsdukssjal. Jag har hittat färgen i naturen men vet inte om jag kommer att hitta den på något garn. Jag vill att den ska vara samma färg som blommorna på en mjölkört. Cerisa och ganska mörka. De är så vackra! Eller i alla fall färgen. Men sedan var det ju den där pläden jag hade tänkt virka och vantarna jag funderar på till vintern och tabeltt underläggen. Ja ja jag får nog ta och lugna ned mig nu. Det finns inte riktigt tid för allt jag vill göra, inte pengar heller för den delen...

Nä nu ska jag ta och sätta mig och spela lite så att jag kanske kan rensa ut hjärnan lite lite i alla fall.

Lugn och ro

Sitter själv för första gången på några dagar, det är tyst och skönt. Jag njuter.

Det är väldigt trevligt med sällskap, jag tycker om att få besök och att ha folk runt omkring mig. Men bara till en viss gräns. Jag måste få tystnad. Jag vet att jag sagt det förr. Men det blir så påtagligt när jag har människor runt mig under en längre tid. Min hjärna kräver lugn och ro.

Jag har svårt att skapa mig lugn och ro när min uppmärksamhet hela tiden måste vara någon annan stans. Visst jag har hundarna att gå ut med och det ger mig ju i alla fall en timme på morgonen. Men det är skillnad på att sitta hemma och göra saker i sin egen takt utan att veta att andra vill exempelvis ha datorn eller kollla på något annat program på tv. Jag stressar upp mig för att jag vill vara andra till lags och inte bara vara som ett ego och bestämma hur saker och ting ska vara.

Är de redan tillbaka?

Några dagar senare

Har varit datorlös, sitter nu med gamla datorn med en lånad hårddisk. Den nya fina snabba är inlämnad på grund av något litet misstag under byggandet.

Har svärföräldrarna på besök

det regnar

vi hittar på saker att göra trots detta

lagade mat för fem personer idag, efterrätten blev godast

fick kort från pappa, snygg är jag inte!

Nu friidrott på tv och jag börjar bli ganska trött

madrassen är inte skönast, måste pumpa den bättre i natt

Vad som väntar imorgon vet vi inte, men säkert blir det trevligt...

Bradag

sol, bad och glass lillaA är glad

gjorde en tjänst, lilla pärlan och jag

motorolja, en cappochinodajm och två ben till hundarna blev det

nu väntar middag med god vän

I afton dans

Kvällspromenader är helt klart underskattade. De tappra solstrålarna som letar sig genom trädtopparnas grenverk. Ljuset, ljudet av en halvsovande stad. De tydliga dofterna och tankarna. Framförallt är det som att tankarna blir så mycket klarare. Det är kanske lättare att tänka när det inte är så himla varmt. Både jag och de fyrbenta njöt av de svalkande vindarna.

Vi har som sagt varit utan dator i några dagar och det var en hel del att ta igen, bloggar att läsa och mejl att skicka. Det är tomt utan dator...

Har spelat lite på kvällskvisten och nu är det min käras tur att ta över den nya tysta, snabba datorn. Jag har lovat att jag ska spara pengar till en plattskärm när jag får jobb till hösten, vilket vrålåk vi kommer att få då.

Nu mina vänner är det natti natti för min del
Sov så gott

Den nya

Utan dator i några dagar och nu så mycket att ta igen med den nya snabbare.

sol, vind och vatten

Hade tänkt måla vägg idag men vädret samtyckte inte.

Istället har jag träffat min framtida chef, vi pratade katter, tibbar och utställning, jag kommer att jobba runt 80% till hösten. Det känns bra. Jobbar tre veckor och är sedan ledig en. Väldigt nice.

Gick en sväg till Nydalasjön och tog mig årets första dopp. Men vad jag har svårt att ligga ned och sola, blir rastlös på en sekund. Till och med D stod ut längre än vad jag gjorde.

Ikväll gör jag inte så mycket, kollar på mitt framtida schema och funderar på ändringar. Klurar på hur jag ska göra med hundarna och känner mig allmänt glad över att jag har jobb till hösten.

Har precis planerat in en pysseldag med picknick imorgon. Måste visa upp min sjal och få lite tips och ideér kring mina nyckelband. Så trevligt att pyssla ihop igen.

Ta ta
En varm och kärleksfull litenA

Den morgonen

600 kruvar

Om du någonsin tvekat på att jag inte kan använda en skruvdragare så borde 600 skurvar bevisa motsatsen. Brända axlar, konstiga muskler jag inte trodde hade ömmar, blåsor i händerna, så där simmigt trött och lycklig över att ha gjort nåt så stort. Jag trodde själv aldrig att jag skulle kunna göra något sånt men idag har jag byggt en altan som är lika stor som ett soldäck på en finlandsfärja. (Hon överdriver) 1200 skruvar har vi satt i, jag och min skruvkompanjon alltså 600 var. Det känns helt sjukt bra att göra något sånt.

Känslan av att göra något praktiskt att se resultatet och att kunna njuta av det efter bara några timmars (harkel läs två dagars) arbete. Stort fint och underbart. Jag har även hunnit med att skrapa en vägg och titta på dem som målat den så fin.

Den av mina vänner som får för sig att bygga en altan, ring inte mig. Jag har gjort mitt. Ska jag själv ha en så ska den vara täckt av sten. Snyggt enkelt och jag skulle inte behöva dra några skurvar.