Svängde för bi mitt genom tiderna favoritställe, not, Af igår. Det går kalla kårar genom kroppen bara genom att gå in där. Hugaligen. När vi satt där och väntade på att K skulle bli klar så gick "min" handledare förbi. Han som hade "sökajobbkursen" jag var tvungen att gå på. Jag sprang och ut för att komma undan. När jag stod där ute och gömde mig fundrade jag på varför jag gått ut. Det jag kom fram till var att jag inte ville bli dömd, jag ville inte att han skulle titta på mig och tänka "men att hon inte har kommit längre, vilken värdelös människa"
För att slippa det smet jag. Mest troligt är det bara jag som tänker så, alltså inte han min handledare. Men min tanke räcker för att jag inte vill stå där och förödmjuka mig. Jag skulle vilja ha en lista på alla jobb jag sökt och inte fått så att jag kunde visa upp den varje gång jag är in. Bara för att de ska se att jag faktikst gör massor. Jag får bara inte jobben jag söker.
2 kommentarer:
Å, mitt hjärta blöööö'r för dig. Vet precis hur det känns. Att vara arbetslös kan vara så förnedrande idag. Man är en snyltare på samhället och troligtvis lat som fan. Jag tycker det är förjävligt att man automatiskt anses som en belastning för att man inte får jobb. A-kassan är faktiskt en FÖRSÄKRING som alla har rätt till just för att kunna leva även utan jobb. MORR!! Äh, jag går igång på detta.
Men du, lova att du skiter i Jante och bara kämpar på. Det bara måste bli din tur snart!!! Jag tror den här tiden förbereder dig inför något alldeles särskilt spännande, eller hur? ;)
- ic
Jag ska försöka och jag hoppas oxå att det snart kommer att vända...
Skicka en kommentar