1. Städning. Vi tog tag i hela läggan idag. Det var ett tag sedan sist och behövdes verkligen. Men det går ju så fort när vi gör det tillsammans. Svip svip säger det och så är hela läggan dammtorkad och tja sedan är det ju bara det som går fort kvar.
2. Solskenspromenad - ja det är ett måste. Fast ett positivt sådant. När nu solen äntligen tittar fram efter flera veckors frånvaro så bara måste en ju ta sig i kragen och gå ut och njuta av solen. Vi gick ned till havet och ut på isen. Vi var inte ensamna om den iden ska jag säga. Ett par var ute och sparkade med sina två barn, barnen låg i en dragpulka som deras hund drog. Vilken perfekt lördags utflykt. Några körde något som liknade gokart fast större på isen. De hade gjort upp en bana och så körde de runt runt. Såg ut nästan lite som Mario carts. Många åkte långfärdsskridskor och det sparkades hej vilt. Jag bara njöt.
2009-01-31
2009-01-30
Två bilder
Lehmusen blir bara större och större. Nu ser den inte längre ut som en rasta sjal... Den kommer att bli gigantisk. Börjar att bli mer och mer förtjust i den, så kanske kanske jag kan använda den i alla fall.
Så en bild på Chewie från i sommras. Då var hon helt nysnaggad och söt.
Så en bild på Chewie från i sommras. Då var hon helt nysnaggad och söt.
Två känslor
1. Längtan - Jag håller på att längta ihjäl mig. Den 16:e får jag åka ned och hämta den lilla marodören. Längt längt.
2. Smärta - Den jag har är dock väldigt fysisk och återkommer ungefär en gång i månaden. Men vad fasen hjälper det att vi känner varandra så väl. Det gör fortfarande ont i magen.
2. Smärta - Den jag har är dock väldigt fysisk och återkommer ungefär en gång i månaden. Men vad fasen hjälper det att vi känner varandra så väl. Det gör fortfarande ont i magen.
2009-01-29
Två kvinnor
Nu ikväll har jag varit och lyssnat på Lotta Gröning. Hon var på bibblan för att berätta om sina böcker eller om två kvinnor inom arbetarrörelsen. Alva Myrdal och Mona Sahlin. Det som slog mig allra mest var hur olika strategi de haft och hur olika långt det fört dem. Alva som argt drev sina frågor och verkligen kämpade och brann. Hon var nog en finne i röven på många av regeringsgubbarna. Mona å andra sidan känns mer som en förståndig lyssnare. Hon har i och för sig oxå drivit många frågor och till och med fått pris för att hon så effektivt drivit miljöfrågorna i Sverige och Europa. Det hade jag inte en aning om. Men då känns det oxå som att hon jobbar mer i det tysta. Hon är en smygare som kanske inte syns så mycket. Hon kan sin sak och vet vad som behövs göras men ställer inte till det så som Alva gjorde.
Det är min högst personliga tolkning.
Något annat högst personligt är hur lätt jag har för att bilda tårar och få dem att rinna över. Tycker liksom inte att ett föredag om en kvinna som jag redan kan ganska mycket om ska göra mig berörd. Men nu för tiden så behövs det inget alls för att ögonen bevattnas. Det är skrämmande. Där sitter jag med J och en massa pesionärer och känner att jag har svårt att hålla tillbaka gråten. Över Alva Myrdal? Vad är det för fel på mig? Det här är inte normalt!
Det är min högst personliga tolkning.
Något annat högst personligt är hur lätt jag har för att bilda tårar och få dem att rinna över. Tycker liksom inte att ett föredag om en kvinna som jag redan kan ganska mycket om ska göra mig berörd. Men nu för tiden så behövs det inget alls för att ögonen bevattnas. Det är skrämmande. Där sitter jag med J och en massa pesionärer och känner att jag har svårt att hålla tillbaka gråten. Över Alva Myrdal? Vad är det för fel på mig? Det här är inte normalt!
Torsdag
Det händer inte så mycket runt mig för tillfället. Det känns lite som att jag står och stampar. Väntar på att de stora sakerna ska trilla ned från träd. Eller väntar och väntar jag har ju arbetat för det oxå. Som jobb till exempel. Det känns likafullt som en väntan.
En annan väntan är efter den lilla, som vi nästan har bestämt vad han ska heta. Just nu lutar det åt Culé. Fast det lär väl bli Kuling eller nåt sånt i min mun. Har svårt att låta bli smeknamnen. Det är nu i stort sett bara två veckor kvar.
Har kommit i kapp med alla stickningarna nu. Snart kan jag visa lite bilder. Det kändes lite stressigt där ett tag. Jag satt med ett par sockar till systerL's sambo. Hade tänkt att de skulle följa med i det försenade julklapps paketet. Men fy vad svårt det är att sticka sockar till någons fötter en inte känner. De blev på tok för stora och jag froggade och började om och då blev de inte så mycket bättre. Gav upp och gav bort dem till E i stället, på honom satt de som en smäck. Han har dock storlek 44. Har lite smått börjat med födelsedagsstickningarna nu. Måste ju ha lite tid på mig då jag har svårt att hålla på med en sak samtidigt. Rent stickningsmässigt känns det i alla fall som att jag har läget under kontroll.
Nu ska jag ta och göra middag, det blir någon slags citrongryta. Vi får se. Ska på bibblan ikväll och lyssna till Lotta Gröning som ska prata om arbetarrörelsens kvinnor. Det ska bli trevligt.
En annan väntan är efter den lilla, som vi nästan har bestämt vad han ska heta. Just nu lutar det åt Culé. Fast det lär väl bli Kuling eller nåt sånt i min mun. Har svårt att låta bli smeknamnen. Det är nu i stort sett bara två veckor kvar.
Har kommit i kapp med alla stickningarna nu. Snart kan jag visa lite bilder. Det kändes lite stressigt där ett tag. Jag satt med ett par sockar till systerL's sambo. Hade tänkt att de skulle följa med i det försenade julklapps paketet. Men fy vad svårt det är att sticka sockar till någons fötter en inte känner. De blev på tok för stora och jag froggade och började om och då blev de inte så mycket bättre. Gav upp och gav bort dem till E i stället, på honom satt de som en smäck. Han har dock storlek 44. Har lite smått börjat med födelsedagsstickningarna nu. Måste ju ha lite tid på mig då jag har svårt att hålla på med en sak samtidigt. Rent stickningsmässigt känns det i alla fall som att jag har läget under kontroll.
Nu ska jag ta och göra middag, det blir någon slags citrongryta. Vi får se. Ska på bibblan ikväll och lyssna till Lotta Gröning som ska prata om arbetarrörelsens kvinnor. Det ska bli trevligt.
2009-01-27
Ibland så infinner sig en helt euforisk lycka. Det är de stunder jag kommer på att jag har en liten buse som skall flytta in hos oss. Allt som vi ska göra tillsammans, allt som jag ska lära den lilla. Det är alltid så spännande med ett nytt litet liv.
Jag passar på att sticka så mycket som möjligt nu, för sedan kommer det att vara svårt att ha sånt framme. Nystan är allt för inbjudande för små valpar och detsamma gäller nog stickor som far fram och tillbaka. Hur ska jag klara mig? Det är bara att vänja den lilla vilden vid att inte röra. Haha, vilken utmaning.
Nu ska jag återvända till min Lehmus som inte längre ser ut som en rastasjal. Den har fått en blå rand oxå. Stickar vidare så hörs vi senare.
Jag passar på att sticka så mycket som möjligt nu, för sedan kommer det att vara svårt att ha sånt framme. Nystan är allt för inbjudande för små valpar och detsamma gäller nog stickor som far fram och tillbaka. Hur ska jag klara mig? Det är bara att vänja den lilla vilden vid att inte röra. Haha, vilken utmaning.
Nu ska jag återvända till min Lehmus som inte längre ser ut som en rastasjal. Den har fått en blå rand oxå. Stickar vidare så hörs vi senare.
2009-01-26
Valpar
Hemma igen efter en helg i en valplåda på en kennel i Ö-vik. Det är inte det lättaste att ta kort på livliga små valpar. De springer/rullar/hoppar/busar ur fokus. De tittar bort eller börjar leka med kameran. Här kommer i alla fall två bilder som blev riktigt bra.
Har du inte fått nog och vill se mer, gå in på tibbesidan.
Har du inte fått nog och vill se mer, gå in på tibbesidan.
2009-01-23
Funderingar
Vem sätter klistermärken på alla äpplen och päron?
Hur i fridens namn kan en få för sig att börja gräva runt ett hus nu?
Vem har virkat dessa då de bara kostar 1000 kr st.
Hur i fridens namn kan en få för sig att börja gräva runt ett hus nu?
Vem har virkat dessa då de bara kostar 1000 kr st.
2009-01-22
På stickfronten...
... massor med nytt. Men inte så mycket jag kan visa upp. Eller snart kan jag, när det är postat och mottaget.
Det jag kan visa upp är denna underbara Lehmus som jag påbörjade för någon dag sedan.
Jag undrar vad jag ska göra med alla mina färgglada sjalar. Just nu ligger de och visar upp sig i all sin prakt. Den ena hänger på en stol och den andra över soffan. Men så kan jag ju inte alltid ha det. De är kanske lite för galet flerfärgade för min smak. Men vi får se om jag spar dem så kanske jag kan ha dem när jag blir tant och det passar sig med flerfärgat. Jag ska närmligen bli kulturtant när jag blir tant. Gudrun Sjödén här kommer jag! Då passar det ju utmärkt att ha färglada sjalar.
Husets första tant ville så klart vara med. Hon tycker att hon passar utmärkt med alla sjalar. Eller i alla fall brevid dem.
Det jag kan visa upp är denna underbara Lehmus som jag påbörjade för någon dag sedan.
Jag undrar vad jag ska göra med alla mina färgglada sjalar. Just nu ligger de och visar upp sig i all sin prakt. Den ena hänger på en stol och den andra över soffan. Men så kan jag ju inte alltid ha det. De är kanske lite för galet flerfärgade för min smak. Men vi får se om jag spar dem så kanske jag kan ha dem när jag blir tant och det passar sig med flerfärgat. Jag ska närmligen bli kulturtant när jag blir tant. Gudrun Sjödén här kommer jag! Då passar det ju utmärkt att ha färglada sjalar.
Husets första tant ville så klart vara med. Hon tycker att hon passar utmärkt med alla sjalar. Eller i alla fall brevid dem.
Jag tror på människan
På nyheterna i morse har de diskuterat SSPX eller Prästbrödraskapet St Prius X. Det visar sig att de är en högerextrem katolsk rörelse. Jag såg ett lite urdrag ur gårdagens program och jag blev helt kallsvettig. Hur kan det finnas människor idag som inte tror på förintelsen? Hur? Eller i alla fall som han säger i programmet, jag tror inte att någon jude dog i gaskammare. Hur dog de då? Alla dessa judar? Jag önskar att han kunde förklara det för mig. Måste kanske se hela programmet...
Jag har aldrig varit en fan av katolicismen, jag tycker att det är en inskräknt, patriarkal diktatur. Med påven som envåldshärskare. Han viskar och alla säger oh och ah. Nej inte alla det finns så klart kritiska även i de egna leden och det är ju skönt att se. Men tänk så många unga kvinnor som far illa i katolska länder för att de inte får abortera. Tänk alla människor med "avvikande" sexualitet som inte kan visa vem de är. Visst jag kan oxå nämna det mer skandalösa men tänker det vara osagt...
Att det finns den här typen av katolska falanger, som dessutom påven sträcker ut en hand till, gör mig rädd. Religiös fanatism är så lätt att utnyttja. Det behövs bara en stark person och alla följer. Sedan att den är högerextrem gör ju inte saken bättre.
Det är nog det som skrämmer mig allra mest med alla religioner, att det är så lätt att utnyttja dem. Vi måste kriga här, hur ska vi göra. Jo men vi säger att det finns en religiös anledning och folket följer. Religionen är allt för lätt att använda för politiska och ekonomiska syften.
Vi säger ofta om det inte varit för religionen hade det inte varit några krig. Visst det ligger en viss sanning i det. Men det är inte religionerna som skapar krigen utan människorna som ser det som användbart att utnyttja religiösa människor och religionen. Alltså om det inte funnits dumma, maktgalna människor hade det inte funnits krig.
Jag har aldrig varit en fan av katolicismen, jag tycker att det är en inskräknt, patriarkal diktatur. Med påven som envåldshärskare. Han viskar och alla säger oh och ah. Nej inte alla det finns så klart kritiska även i de egna leden och det är ju skönt att se. Men tänk så många unga kvinnor som far illa i katolska länder för att de inte får abortera. Tänk alla människor med "avvikande" sexualitet som inte kan visa vem de är. Visst jag kan oxå nämna det mer skandalösa men tänker det vara osagt...
Att det finns den här typen av katolska falanger, som dessutom påven sträcker ut en hand till, gör mig rädd. Religiös fanatism är så lätt att utnyttja. Det behövs bara en stark person och alla följer. Sedan att den är högerextrem gör ju inte saken bättre.
Det är nog det som skrämmer mig allra mest med alla religioner, att det är så lätt att utnyttja dem. Vi måste kriga här, hur ska vi göra. Jo men vi säger att det finns en religiös anledning och folket följer. Religionen är allt för lätt att använda för politiska och ekonomiska syften.
Vi säger ofta om det inte varit för religionen hade det inte varit några krig. Visst det ligger en viss sanning i det. Men det är inte religionerna som skapar krigen utan människorna som ser det som användbart att utnyttja religiösa människor och religionen. Alltså om det inte funnits dumma, maktgalna människor hade det inte funnits krig.
Det hanterade
Jepp I du har helt rätt. Det hade med jobbet att göra.
1. Jag är otroligt stolt över att jag verkligen tog mig dit. Tycker sånt är skitjobbigt. Tror alltid att jag stör.
2. Hon berättade vilka kriterier de hade valt ut folk till intervju på. Det var tre stycken, typ utbildning, erfarenhet och personlighet. När hon skulle visa vad hon menade med personlighet så var det som att hon läste mitt personliga brev rakt upp och ned. Så klart blev jag väldigt glad och hoppas nu att jag får komma på intervju.
3. Jag hade missförstått henne, så det blir ingen rekryteringsdag. Hon menade att de skulle ha en rekryteringsträff där de läser och begrundar allas personliga brev. Det gjorde mig lite pruken då jag tror mig ha bättre chanser då jag får visa mig "in person" så att säga. Men men jag håller en tumme för att jag får komma på intervju.
Jag tycker det är så himla stort när jag gör sånt som jag aldrig trodde mig själv om att göra. Allt bara sprudlar i mig och jag känner mig som om jag vore störst bäst och vackrast. Nu hoppas jag bara att det håller i sig om jag nu får komma på intervju.
Menar du nu på lördag eller nästa helg. Nu på lördag åker jag ned till Ö-vik för att gosa.
1. Jag är otroligt stolt över att jag verkligen tog mig dit. Tycker sånt är skitjobbigt. Tror alltid att jag stör.
2. Hon berättade vilka kriterier de hade valt ut folk till intervju på. Det var tre stycken, typ utbildning, erfarenhet och personlighet. När hon skulle visa vad hon menade med personlighet så var det som att hon läste mitt personliga brev rakt upp och ned. Så klart blev jag väldigt glad och hoppas nu att jag får komma på intervju.
3. Jag hade missförstått henne, så det blir ingen rekryteringsdag. Hon menade att de skulle ha en rekryteringsträff där de läser och begrundar allas personliga brev. Det gjorde mig lite pruken då jag tror mig ha bättre chanser då jag får visa mig "in person" så att säga. Men men jag håller en tumme för att jag får komma på intervju.
Jag tycker det är så himla stort när jag gör sånt som jag aldrig trodde mig själv om att göra. Allt bara sprudlar i mig och jag känner mig som om jag vore störst bäst och vackrast. Nu hoppas jag bara att det håller i sig om jag nu får komma på intervju.
Menar du nu på lördag eller nästa helg. Nu på lördag åker jag ned till Ö-vik för att gosa.
2009-01-21
Impulshantering
Är något jag är väldigt usel på. Inte för att jag tycker att det är det minsta dåligt att vara impuslsiv. Men det är bara så jobbigt ibland när en bara VILL ringa till sin Isäntä och berätta om dagens samtal. Jag försöker tänka - han jobbar, jag kan berätta sen. Det är bra att vänta du har du något trevligt att berätta när han kommer hem från jobb. Det är verkligen bra att vänta...
Gud vad jag fick övertala mig själv så att jag inte skulle plocka upp telefonluren och ringa. Men nu så har jag istället något trevligt att berätta.
Han kom precis genom dörren så nu ska jag gå.
Det vill liksom ur mig, jag kan inte hålla det tillbaka.
Gud vad jag fick övertala mig själv så att jag inte skulle plocka upp telefonluren och ringa. Men nu så har jag istället något trevligt att berätta.
Han kom precis genom dörren så nu ska jag gå.
Det vill liksom ur mig, jag kan inte hålla det tillbaka.
2009-01-19
Den trevliga helgen
En trevlig helg är förbi!
Fredagen bjöd på öl och spelande samt lite tandvärksmedlidande.
Lördagen innebar trevligt besök av far med fru. Fick chans att än en gång bjuda på den goda kakan. En stycke långpromenad och en massa stickande.
Söndagen bjöd på än mer besök. Den här gången av Isäntäs mor och far. Vi fick en present vi glömt och än en gång fick jag bjuda på godkakan.
Vilken tur att den blev lyckad den här gången. Tre gånger har jag fått bjuda.
Nu är nyveckan här och den bär med sig massor med spännande saker...
Fredagen bjöd på öl och spelande samt lite tandvärksmedlidande.
Lördagen innebar trevligt besök av far med fru. Fick chans att än en gång bjuda på den goda kakan. En stycke långpromenad och en massa stickande.
Söndagen bjöd på än mer besök. Den här gången av Isäntäs mor och far. Vi fick en present vi glömt och än en gång fick jag bjuda på godkakan.
Vilken tur att den blev lyckad den här gången. Tre gånger har jag fått bjuda.
Nu är nyveckan här och den bär med sig massor med spännande saker...
2009-01-16
Fredag=stallet
Det är fredag igen och jag ska strax ta på mig ridkläderna.
Förra veckan hade vi en helt underbar lektion. Jag var helt slut i kroppen när jag väl satt av. Vi gjorde volter och tränade på att få hästen att gå och stanna bara genom att använda sätet. Sånt gillar jag verkligen. Red en av de större hästarna och jag vågade till och med galoppera. Tycker annars att det är lite läskigt att göra det inne i ridhuset. Men det gick så bra så bra. Hästen var dock lite för mycket ridskolehäst så han visste precis vad vi skulle göra efter att vi gjort det en gång. Jag är lite för tjurig av mig för att låta han bestämma allt. Så vi tjurade oss fram men vi gjorde det bra.
Idag har vi praktist teori. Sist fick vi fläta hästarnas manar. Jag känner mig inte direkt peppad att fara men å andra sidan kan det vara nåt vettigt just idag...
Förra veckan hade vi en helt underbar lektion. Jag var helt slut i kroppen när jag väl satt av. Vi gjorde volter och tränade på att få hästen att gå och stanna bara genom att använda sätet. Sånt gillar jag verkligen. Red en av de större hästarna och jag vågade till och med galoppera. Tycker annars att det är lite läskigt att göra det inne i ridhuset. Men det gick så bra så bra. Hästen var dock lite för mycket ridskolehäst så han visste precis vad vi skulle göra efter att vi gjort det en gång. Jag är lite för tjurig av mig för att låta han bestämma allt. Så vi tjurade oss fram men vi gjorde det bra.
Idag har vi praktist teori. Sist fick vi fläta hästarnas manar. Jag känner mig inte direkt peppad att fara men å andra sidan kan det vara nåt vettigt just idag...
2009-01-14
I'm stucken
I morse fastnade jag i boken. Det är del två i Robert Jordans Wheel of time serie. Jag fastnade så pass mycket att jag hade svårt att passa min tid. Jag gillar inte att inte passa tider. Vill gärna ha god marginal. En timme senare kommer vi i alla fall iväg. Vi kör mot Luleå och garnaffären. Där frossar jag loss och jag lovar, nu att jag inte ska köpa mer garn på ett bra tag... måste ta och sticka upp det jag har.
Kanske är det dags att även för mig göra en lista på framtida stickprojekt utifrån det garn jag faktiskt har hemma.
I kväll fastnade jag i The Sims2. Som ni kanske vet så är jag första speltestare. När bibblan får in ett spel som låntagaren säger är trasigt så tar Isäntä hem de spelen och jag får testa dem. Igår spelade jag Madagaskar och idag The Sims. Imorgon blir det Harry Potter och kanske några fler. Vi har en helt bunt som ligger och väntar. Jag provar dem lite och skriver ett litet utlåtande. Det är en riktigt trevlig sysselsättning.
Jo sedan har jag kommit fram till vad jag ska fråga när jag ringer om jobbet en tredje gång. Börjar känna mig lite tjatig, men i dessa tider så måste en väl kämpa med näbbar och klor för ett jobb. När jag ringde sist så berättade hon att det var så många sökande att de skulle ha en rekryteringsdag. Nu måste jag ju bara se till att jag kommer med på den... så fram till telefonen eller kanske jag ska gå dit och fråga. Hum... typ jag hade vägarna förbi... Hur genomskinligt är inte det? Men varför inte...
Tack M för en fin dag i Luleå.
Kanske är det dags att även för mig göra en lista på framtida stickprojekt utifrån det garn jag faktiskt har hemma.
I kväll fastnade jag i The Sims2. Som ni kanske vet så är jag första speltestare. När bibblan får in ett spel som låntagaren säger är trasigt så tar Isäntä hem de spelen och jag får testa dem. Igår spelade jag Madagaskar och idag The Sims. Imorgon blir det Harry Potter och kanske några fler. Vi har en helt bunt som ligger och väntar. Jag provar dem lite och skriver ett litet utlåtande. Det är en riktigt trevlig sysselsättning.
Jo sedan har jag kommit fram till vad jag ska fråga när jag ringer om jobbet en tredje gång. Börjar känna mig lite tjatig, men i dessa tider så måste en väl kämpa med näbbar och klor för ett jobb. När jag ringde sist så berättade hon att det var så många sökande att de skulle ha en rekryteringsdag. Nu måste jag ju bara se till att jag kommer med på den... så fram till telefonen eller kanske jag ska gå dit och fråga. Hum... typ jag hade vägarna förbi... Hur genomskinligt är inte det? Men varför inte...
Tack M för en fin dag i Luleå.
Glömda
Har aldrig kunnat lästa Liza Marklunds böcker. Försökte mig på Gömda för flera år sedan men tyckte att den var så fördomsfull att jag inte ville läsa vidare. Den kändes som boken Inte utan min dotter. Huga den boken är otäckt främlingsfientlig. När jag har försökt diskutera Liza M's bok med andra så har det alltid fallit tillbaka på att det ju är en sann historia. Jahaja. Så är det inget mer med den diskusionen.
Men skam den som ger sig. Nu har det visat sig att det inte alls är en sann historia. Det har till och med LizaM sagt. Det känns så skönt på något sätt att sanningshalten i boken inte är tillförlitlig och att jag nu åter kan diskutera boken utan att bli satt på plats...
Men skam den som ger sig. Nu har det visat sig att det inte alls är en sann historia. Det har till och med LizaM sagt. Det känns så skönt på något sätt att sanningshalten i boken inte är tillförlitlig och att jag nu åter kan diskutera boken utan att bli satt på plats...
2009-01-13
Positivanna
Ok det hände igen.
Tog bilen för att komma åt lite skog. Hundarna blir så glada då. Utan att tänka mig för körde jag in på den lilla skogsvägen. När jag kommit en bit ser jag att det inte alls är bilar som kört här utan skotrar. Tänker att ooups jag kör till svängen och vänder. Vad händer där... jo jag kör fast så klart.
Gunggeligung på ettan och backen och efter tio minuter är jag lös igen.
Istället för att bli arg för att jag är klantig så tar tjurskallen över. Jag ska bara klara det och visa att jag inte bara är en mesig tjej. Så klart klarar jag det det och när jag är klar känner jag mig så stolt och känner verkligen att jag lärt mig något nytt.
Istället för att klandra mig själv och säga att jag är klantig som inte tänkte mig för så hittar jag lärdomar i det.
Det kallar jag att vara positiv.
Tog bilen för att komma åt lite skog. Hundarna blir så glada då. Utan att tänka mig för körde jag in på den lilla skogsvägen. När jag kommit en bit ser jag att det inte alls är bilar som kört här utan skotrar. Tänker att ooups jag kör till svängen och vänder. Vad händer där... jo jag kör fast så klart.
Gunggeligung på ettan och backen och efter tio minuter är jag lös igen.
Istället för att bli arg för att jag är klantig så tar tjurskallen över. Jag ska bara klara det och visa att jag inte bara är en mesig tjej. Så klart klarar jag det det och när jag är klar känner jag mig så stolt och känner verkligen att jag lärt mig något nytt.
Istället för att klandra mig själv och säga att jag är klantig som inte tänkte mig för så hittar jag lärdomar i det.
Det kallar jag att vara positiv.
Veva positiv
Upptäckte för någon dag sedan under ett samtal med Mk att jag alltid lyckas vända saker till något positivt. Jag vet med mig att jag alltid har med mig en ådra av positivism. Men under det samtalet blev det så uppenbart.
Först sitter jag och beklagar mig för att jag måste "frogga" upp ca 10 varv på en sjal. Det var ca 300 maskor per varv. Beklag beklag beklag. Men sedan avslutar jag det hela med att käckt säga "Fast å andra sidan har jag verkligen lärt mig hur jag ska sätta vridna och ihoptagna maskor rätt på stickan när jag repar upp."
Det är inte första gången jag gör så. Det kanske är min superkraft! Att alltid lyckas vända jobbiga saker till något positivt. Om så är fallet så är det helt klart ingen dålig superkraft och den borde verkligen få spridas i vårt negativa samhälle. Tänk om nyhetsuppläsarna kunde använda sig av min specialförmåga. "Det är krig i Gaza si och så många har dött. Fast å andra sidan är det inte krig i Beirut och där har de nu byggt upp 2 sjukhus som specialiserar sig på barnsjukdomar. "
Då skulle det ju nästan vara uthärligt att titta på nyheterna.
Eller när en har lite pengar så går det att vända till att jag nu vet hur det känns att leva på nästan ingentig och borde komma ihåg det när jag får mer pengar så att jag ger lite till de som behöver. Det går alltid att vända allt till något positivt.
Jag tror på positivitet som livsåskådning. Att hitta det lilla positiva i vardagen i allt en tar sig för. Att gå och handla, eller borsta tänderna. En positiv attityd till livet gör det roligare och lättare att leva.
Först sitter jag och beklagar mig för att jag måste "frogga" upp ca 10 varv på en sjal. Det var ca 300 maskor per varv. Beklag beklag beklag. Men sedan avslutar jag det hela med att käckt säga "Fast å andra sidan har jag verkligen lärt mig hur jag ska sätta vridna och ihoptagna maskor rätt på stickan när jag repar upp."
Det är inte första gången jag gör så. Det kanske är min superkraft! Att alltid lyckas vända jobbiga saker till något positivt. Om så är fallet så är det helt klart ingen dålig superkraft och den borde verkligen få spridas i vårt negativa samhälle. Tänk om nyhetsuppläsarna kunde använda sig av min specialförmåga. "Det är krig i Gaza si och så många har dött. Fast å andra sidan är det inte krig i Beirut och där har de nu byggt upp 2 sjukhus som specialiserar sig på barnsjukdomar. "
Då skulle det ju nästan vara uthärligt att titta på nyheterna.
Eller när en har lite pengar så går det att vända till att jag nu vet hur det känns att leva på nästan ingentig och borde komma ihåg det när jag får mer pengar så att jag ger lite till de som behöver. Det går alltid att vända allt till något positivt.
Jag tror på positivitet som livsåskådning. Att hitta det lilla positiva i vardagen i allt en tar sig för. Att gå och handla, eller borsta tänderna. En positiv attityd till livet gör det roligare och lättare att leva.
2009-01-12
Utan rast = rastlös
Jag är så rastlös nu. Vet inte vad jag ska ta mig till...
Borde kanske springa några varv runt huset.
Som när jag var liten.
Kanske det hjälper?
Borde kanske springa några varv runt huset.
Som när jag var liten.
Kanske det hjälper?
2009-01-10
Hon kom över mon
I helgen har vi besök.
K från Umeå är här och sköter om oss.
Ikväll blir det partaj här på p-gatan.
Har ni inget för er så är det bara att dyka upp...
Blir så glad av att träffa gamla vänner
K från Umeå är här och sköter om oss.
Ikväll blir det partaj här på p-gatan.
Har ni inget för er så är det bara att dyka upp...
Blir så glad av att träffa gamla vänner
2009-01-09
Gröngul Swallowtail
Från början. Det allra första mönstret.
Övergång från mönster 1 till mönster 2 - de jobbiga muscherna...
På blockning
Detaljer
Blockad och klar. En svalstjärnt att använda när andan faller på.
Övergång från mönster 1 till mönster 2 - de jobbiga muscherna...
På blockning
Detaljer
Blockad och klar. En svalstjärnt att använda när andan faller på.
Rosagrön Laminaria
Färdig och oblockad.
Blockning pågår
Detalj i mönstret
Helt klar. Färgerna gör sig dock inte till sin rätt mot vårt golv. Måste hitta något annat att fota mot.
Blockning pågår
Detalj i mönstret
Helt klar. Färgerna gör sig dock inte till sin rätt mot vårt golv. Måste hitta något annat att fota mot.
2009-01-08
Laddaren
I mitt huvud är det tomt. När saker händer tänker jag -det här måste jag skriva om. Men så när jag sätter fingrarna på tangentbordet så kommer det inget. Det är stopp. Kanske som i livet i övrigt, jag laddar batterierna den här veckan. Kollar på tv, läser, stickar och promenerar. Så mycket mer händer inte. Laddar batterierna.
Känns som vår lägenhet är en sån där dosa för omladdningsbara batterier. Jag är batteriet. Ett dygn brukade räcka på den gamla varianten som T hade. Men för mig som är ett hyfsat stort batteri, skulle vilja säga större än ett bilbatteri. Så verkar det ta fler dygn. Inte för att jag är särskilt utsliten. Jag är helt enkelt bara sugen på att sitta och göra inte så mycket.
Laddar upp...
Känns som vår lägenhet är en sån där dosa för omladdningsbara batterier. Jag är batteriet. Ett dygn brukade räcka på den gamla varianten som T hade. Men för mig som är ett hyfsat stort batteri, skulle vilja säga större än ett bilbatteri. Så verkar det ta fler dygn. Inte för att jag är särskilt utsliten. Jag är helt enkelt bara sugen på att sitta och göra inte så mycket.
Laddar upp...
2009-01-05
klappar
Jag har bara fått superfina klappar i år. Klappar att vara nöjd och glad över. Allt från fina kläder till receptböcker, hushållsmaskiner till garner. Bara sånt som gjort mig glad.
Jag tycker allra bäst om att ge klappar. Jag älskar att ge klappar. Men i år har det varit svårt. Glädjen har liksom inte infunnit sig. Jag har förstått att det beror på att jag inte har några egna pengar att röra mig med. (Jag kommer att få det här jobbet för jag står inte ut att gå en dag till utan pengar! ) Alltså jag har haft lite pengar förr om jularna men alltid lyckad hitta roliga saker att ge bort. Men i år har det varit svårare. Kanske oxå för att jag bor i en stad med mindre möjligheter. Det borde dock inte hindra. Tror helt enkelt att det beror på att jag inte haft några egna pengar. Det är det värsta som finns. Jag hatar att inte ha några pengar! Många fnissar och säger att jag är en lyxhustru. Men i så fall borde jag ju ha mitt eget visakort knutet till min "makes" enorma rikedom. Haha. Vi som knappt har råd att betala hyran. Klag klag klag. Jag hade bestämt mig för att det här inte skulle bli ett klagoår. Så istället bestämmer jag mig för att jag från och med idag ska göra allt som står i min makt för att få ett jobb. Det här går inte längre!
Nu åter till mina fina klappar. Då jag skriver om mina stickningar och sånt måste jag ju bara visa upp det superfina garnerna jag fått av systerL.
Det svarta ska bli en Laminaria. Det bestämde jag så fort jag såg vad jag fått. Tänk er en svart Laminaria i tunt garn. Den kommer att bli oerhört vacker. Det grå lila blir nog oxå en sjal. Men vilken har jag ingen aning om just nu. Arauncania med sin vackra färgblandning får ligga i träda tills jag hittar det perfekta projektet..
Jag tycker allra bäst om att ge klappar. Jag älskar att ge klappar. Men i år har det varit svårt. Glädjen har liksom inte infunnit sig. Jag har förstått att det beror på att jag inte har några egna pengar att röra mig med. (Jag kommer att få det här jobbet för jag står inte ut att gå en dag till utan pengar! ) Alltså jag har haft lite pengar förr om jularna men alltid lyckad hitta roliga saker att ge bort. Men i år har det varit svårare. Kanske oxå för att jag bor i en stad med mindre möjligheter. Det borde dock inte hindra. Tror helt enkelt att det beror på att jag inte haft några egna pengar. Det är det värsta som finns. Jag hatar att inte ha några pengar! Många fnissar och säger att jag är en lyxhustru. Men i så fall borde jag ju ha mitt eget visakort knutet till min "makes" enorma rikedom. Haha. Vi som knappt har råd att betala hyran. Klag klag klag. Jag hade bestämt mig för att det här inte skulle bli ett klagoår. Så istället bestämmer jag mig för att jag från och med idag ska göra allt som står i min makt för att få ett jobb. Det här går inte längre!
Nu åter till mina fina klappar. Då jag skriver om mina stickningar och sånt måste jag ju bara visa upp det superfina garnerna jag fått av systerL.
Det svarta ska bli en Laminaria. Det bestämde jag så fort jag såg vad jag fått. Tänk er en svart Laminaria i tunt garn. Den kommer att bli oerhört vacker. Det grå lila blir nog oxå en sjal. Men vilken har jag ingen aning om just nu. Arauncania med sin vackra färgblandning får ligga i träda tills jag hittar det perfekta projektet..
julklappar
Julen är över. Eller i alla fall nästan. Ikväll bär det av norrut igen för att dela ut klappar till Isäntäs syskonbarn. De är mysigare än mysigast. Väluppfostrade. Pojken går direkt och tvättar händerna efter maten utan att ens behöva bli tillsagd. Han pekade på en pinne på vägen som han ville ha och när hans mamma stannade och plockade upp den blev han superglad och utan att blir tillsags sa han tack. Det är så fint. Han är en liten stjärna. En busig liten stjärna. Sist vi hälsade på, var han inte där. Bara tomten var hemma. Frågade jag efter honom svarade han "- jag är inte här. Du måste fråga efter Tomten." Så underbart.
Det här är årets julkappstema. Blått och enkelt och rött och mönstrat.
Det här är årets julkappstema. Blått och enkelt och rött och mönstrat.
2009-01-03
Trötter
Det har varit ett fartfyllt jullov. Först nästan en vecka uppe i Giron, två dagar hemma och sedan några dagar nere i Skeå. Det har varit hur trevligt som helst på båda ställena men igår när vi kom hem så var jag så trött. Somnade på soffan och hade inga som helst problem att somna igen på kvällen. Funderade lite över detta och mitt svar blir att jag vant mig av vid att vara social.
När vi bodde i Umeå så hade vi besök flera kvällar i veckan, inte bara på helgerna. Jag jobbade, kom hem åt och sedan gäster. Det var skönt och avslappnat. Nu varken jobbar jag eller har vidare mycket gäster så när jag väl träffar folk blir jag helt slut för att jag inte "har någon tid för mig själv". Det är märkligt hur fort en kan vänja sig vid det ena eller det andra. Eller snarare hur mycket energi en lägger på besöken. När det är gäster som dyker upp ofta så blir det ju liksom mer avslappnat. Vi kollar på tv, dricker kaffe eller bara sitter och hänger. Det är ju oerhört skönt med den typen av vänner. De som en inte behöver anstränga sig till tusen för. De som gillar att bara hänga.
Det är så märkligt. Jag saknar att ha vänner som bara kommer över och hänger samtidigt som jag blir väldigt trött av det. Men men det är ju bara kul att träffas så jag vänjer väl mig tillbaka vid det. Plus att när jag fått jobbet så kommer allt att bli så mycket bättre...
När vi bodde i Umeå så hade vi besök flera kvällar i veckan, inte bara på helgerna. Jag jobbade, kom hem åt och sedan gäster. Det var skönt och avslappnat. Nu varken jobbar jag eller har vidare mycket gäster så när jag väl träffar folk blir jag helt slut för att jag inte "har någon tid för mig själv". Det är märkligt hur fort en kan vänja sig vid det ena eller det andra. Eller snarare hur mycket energi en lägger på besöken. När det är gäster som dyker upp ofta så blir det ju liksom mer avslappnat. Vi kollar på tv, dricker kaffe eller bara sitter och hänger. Det är ju oerhört skönt med den typen av vänner. De som en inte behöver anstränga sig till tusen för. De som gillar att bara hänga.
Det är så märkligt. Jag saknar att ha vänner som bara kommer över och hänger samtidigt som jag blir väldigt trött av det. Men men det är ju bara kul att träffas så jag vänjer väl mig tillbaka vid det. Plus att när jag fått jobbet så kommer allt att bli så mycket bättre...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)