I mitt huvud är det tomt. När saker händer tänker jag -det här måste jag skriva om. Men så när jag sätter fingrarna på tangentbordet så kommer det inget. Det är stopp. Kanske som i livet i övrigt, jag laddar batterierna den här veckan. Kollar på tv, läser, stickar och promenerar. Så mycket mer händer inte. Laddar batterierna.
Känns som vår lägenhet är en sån där dosa för omladdningsbara batterier. Jag är batteriet. Ett dygn brukade räcka på den gamla varianten som T hade. Men för mig som är ett hyfsat stort batteri, skulle vilja säga större än ett bilbatteri. Så verkar det ta fler dygn. Inte för att jag är särskilt utsliten. Jag är helt enkelt bara sugen på att sitta och göra inte så mycket.
Laddar upp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar