Inifrån och ut

Bättre med ordning inuti än ovanpå. Det är ett koncetp som alltid varit min melodi. Jag kan börja städa stort för att fastna i detaljer, skrivbordslådorna eller garderoben. Jag jobbar bättre när jag får jobbar inifrån och ut. Kanske är det en av anledningarna till att jag är så känslosam, mitt inre är städat och därmed öppet. Jag vet varför jag gråter och kan inte hålla tillbaka. Jag har väldigt nära till mina känslor, mitt inre. Därför jag kan vara en lite besvärlig människa för jag tillåter inte vad som helst. Känner jag i en relation att den inte ger mig nåt eller att jag blir trampad på så säger jag det. Jag kan inte gå och lida i det tysta det går bara inte.

Ja men nu var det inte det jag skulle prata om, i måndags fastande jag i ett detaljstädar projekt. D's mp3:or, alltså det var en sådan oordning bland dem att jag nästan grät. Men nu är jag nästan klar och nu är det mer ordning än det varit på vääldigt länge. Nästan allt är sorterat och fint, har vissa små saker kvar att göra. Det här är så typiskt mig, ordning som ingen ser är bra ordning. Det ska vara självklart, likadana tallrikar i en hög och likadana glas i en. Dessa får inte blandas hur som helst. En för mig självklar ordning men det kanske inte syns utåt. När någon annan öppnar skåpet ser de bara glas och tallrikar, jag ser ordning och ibland orodning som genast måste rättas till.

Den stora skillnaden in min ordningsnoja är att resten av lägenehten kan vara bombarderad av gamla skitiga saker som ligger framme. Kläder i högar, papper överallt. En massa böcker och sånt som bara dras fram och sedan inte plcokas bort. Det bryr jag mig inte så mycket om.

Bamse

Carcassonne

Lördagskvällen blev en ovanligt lyckad kväll. Jag hade ju sagt att jag skulle ta det lugnt men tja så blev det inte riktigt. Vi åt god mat och P & L hade med sig gott att dricka och god efterrätt. Bland annat bjöd de på Negrita.

När klockan var runt tolv påbörjade vi ett parti Carcassonne och tja behöver jag säga att jag inte vann. Det är nog så svårt att vara strateg i nyktert tillstånd.

Idag har jag njutit av solen. Sedan kom P&L över för att hämta bilen och lite andra grejer, det blev kaffe och sedan pizza och sedan ett parti till. Det är väldigt trevligt att umgås med så avsappnade människor, som en inte behöver prestera så mycket för. Alltså jag måste inte "vara värdinna" utan vi kan ligga i soffan och kolla på tv utan att prata. Det kan ju bero på att D och P har bott i samma kollektiv, så att de är vana att slappa ihop.

En väldigt sällskaplig och trevlig helg, precis vad jag behövde.

Sorg

Jag tror inte att sorg är något som förvinner. Den blir lättare att leva med och sorgen blir en del av ens personlighet. Den tonas dock ned med tiden. Men den är alltid en del av ens personlighet. Jag har min och den kommer alltid att finnas där. Inte så att jag går omkring och är ledsen varje dag eller att jag ens tänker på den eller mamma. Men ibland kommer det ögonblick då jag längtar så mycket efter henne, ögonblick då jag blir ledsen och verkligen känner av sorgen och saknaden.

Det som händer i mig då är att jag blir öerhört sårbar, minsta lilla och jag blir svartsjuk eller sårad. Alltså jag hade kanske inte brytt mig annars men då sorgen kommer upp till ytan så tar den sig andra uttryck. Jag blir besviken över en baggis eller som sagt min knasiga egenskapade svartsjuka träder fram. Inte för några långa stunder, kanske en timme eller så men lika fullt så kommer den, och allt beroende på sorgen.

Självklart händer samma saker eller känner andra på samma sätt, men för mig finns det en tydlig linje mellan min sorg och mina känsliga perioder. När jag börjar titta på foton av mamma och längta efter henne så kan jag nästan med hundraprocentig säkerhet säga att händer det något nu så kommer jag att tycka att det är mycket värre än vad det i självaverket är. Så fungerar sorgen för mig.

Spungekake

Redan förra helgen bestämde jag enväldigt att vi inte skulle gå ut. Jag var trött på att vara bakis. Så istället har vi varit kreativa och hittat på annat trevligt att göra. Igår blev det en sväng på stan först D köpte två sällskapsspel, Carcassonne och New World. Själv köpte jag hundmat.

På kvällen blev det såklart spel med Y, vi testade Carcassonne. Det var verkligen trevligt. Svårt, men trevligt en måste kunna tänka lite strategiskt och kunna se framåt. Men det var väldigt trevligt. Det andra spelet sparar vi nog till söndag.

När vi var klara kom K över, dags att kolla film. Y och jag bakade sockerkaka. Hade lånat American splendor på bibblan och den var verkligen bra. Jag kommer på mig själv med att gå och fnissa åt den så här en dag senare. Den är svår att förklara måste ses, men verkligen bra.

Idag, lördag, har vi handlat och städat. Kanske inte det roligaste men vi ska äta middag med P & L och då måste ju läggan vara fin. När vi gick på ICA så ringde I som var sällskapssjuk, så typiskt att det var just ikväll eller i helgen när vi har bokat upp oss så mycket.

Har funderat en hel del kring sorg men jag återkommer om det mer senare

Ha en fortsatt trevlig helg

Tillstånd att drömma

Det har varit en händelserik morgon från det att D's mobil ringde till att min visade att den levde har jag hunnit med:

- drömma att jag drömde om Filip och Fredrik
- gå på konsert med Frank Black
- umgås med Frank Black, han var vääldigt ung och trevlig. Spelade på typ Trästock och ingen kom och kollade utom jag och D som var ditsläpad. Så jag förbarmade mig över honom.
- umgåtts med E och ett gäng som var hennes kompisar.
- spelade in tv med Filip och Fredrik
- Blivit utskälld av Fredriks mormor
- stått och hoppat på en säng och gapskrattat
- varit ute och promenerat i ett somrigt staaan
- hälsat på systerL som bodde i den somriga staan

Allt detta på bara 40 minuter. Undra om jag hinner med lika mycket i vaket tillstånd?

Göra mycket dag

Alltså vad veckorna går fort, nu är det ju nästan helg. Torsdag, fasen oxå vad mycket jag fått uträttat med examensjobbet i veckan. Jag har sagt länge att det börjar se klart ut men inte förrän efter hanledningen så har jag börjat se slutet. Då först visste jag hur det skulle se ut som klart och nu mina vänner är det snart klart. Idag har jag läst igenom den för första gången, så som jag vill att den ska vara förrutom avsnittet om tidigare forskning där väntar jag på en bok. Men allt det andra. Jag är inte ens less, bara inspirerad. Ställer klockan på sju på morgonen för att jag ska komma mig upp och börja jobba så att jag hinner med så mycket som möjligt. Galet jag vet men det är kul!

Idag har jag även fått de efterlängtade rapporterna, så nu har jag från alla sektorer. Årsmötespapprena är med andra ord snart klara. Nice

Nu kommer han snart hem, flex. Det är underbart med flex.

Mycket är gjort och lite återstår

Dolares

Woho kom just på att imorgon får jag pengar!

har varit urbota fattig den här månaden och lånat en massa av D. imorgon får jag chans att stilla mitt dåliga samvete och betala tillbaka lite.

härligt

Svar till Today

Idag har jag

• gått en timme, fast utan C
• fikat med C
• skrivit klart så att jag kan börja med rättningen
• gjort klart bilagan

Det enda jag "glömt" är att ringa Af, huja får göra det imorgon istället.

Ikväll är det Poirot, så trevlig.
Mindre trevligt är att D jobbar kväll och inte kommer hem förrän strax före nio *hänger läpp*

Vinterdag

Jag kan inte hålla mig
spricker nästan
måste bara säga

Jag ÄLSKAR det här vädret
det kan inte bli mer perfekt
solen skiner det är minus femton och vindstilla

Jag skulle kunna vara ute hur länge som helst

Today

Idag ska jag

• gå en timmes promenad med C, minst
• skriva klart för att påbörja rättning
• göra bilagan
• ringa af

Känns bra

Armhålshår

Två gånger om år rakar jag mig under armarna, annars låter jag det växa fritt. Jag rakar mig av hygiensika skäl. Jag har "lärt" mig att det luktar mer av orakade armhålor och att det samlas skit i håret.

Det som slog mig sist, dvs förra helgen. Var att renrakade armhålor luktar mycket mer och de svettas mycket mer.

Jag tänkte att jag rakar mig för att få bort gammalt stinkade armhålshår. Men det är när jag rakat bort det som jag börjar stinka. Urk!

Jag bara längtar efter att det ska växa ut igen så att jag inte ska gå omkring och lukta svett för minsta ansträngning.

Det snurrar

Det snurrar runt i mitt huvud.

Hur skildras männen i böckerna?
Vad säger texen om kvinnorna?

Det är väldigt intressant men jag börjar snart må illa av allt.

Hum kanske dags för en paus.

Eller nä nu ska jag göra färdigt resultatkapitlet, det är ju var jag bestämt att jag ska göra idag.

Därmed basta!

I god tid

Det finns saker som är märkliga. Ett av dem är hur svårt det är att lämna in saker i tid. Förra veckan skickade jag iväg ett mejl om att jag ville ha en verksamhetsberättelse och en verksamhetsplan från alla sektorerna. Det tar bara en halvtimme att skriva ihop ändå har jag inte fått dessa än.

Observation
Varför är det så svårt att lämna in saker i tid?

Jag är likadan själv
- Vem lämnar in deklarationen i sista sekund. Jo jag.
- Vem betalar räkningarna precis innan månaden tar slut. Jo jag.
- Vem går ut och försöker få upp bildörren när det bara är fem minuter kvar tills jag ska fara. Jo jag
- Vem fixar allt till ett styrelsemöte en halvtimme innan det börjar. Jo jag.

Du kanske börjar förstå...

Jag kan alltså inte klaga på dem som inte gör saker i tid för jag gör det inte själv. Hump vilket kanske inte är så smart. Nu ska jag börja göra mina saker, i alla fall de som har med klubben att göra, i god tid så att det ger mig rätt att tjata och gnälla lite. Det verkar ju som att de behöver det... *suckar djupt*

Tjejsnack v 4 - 2006/2007

· Bästa minnet från 2006?
Ojoj det har hänt så mycket det här året, men kanske semestern till SysterL.
· Gjorde du något du aldrig gjort förut under 2006?
Köpte en bil, det bästa jag gjort!
· Vad vill du göra som du aldrig gjort förut under 2007?
Jobba som lärare
· Vad förväntar du dig av år 2007?
Ett jobb dvs stabilekonomi
· Vad har du för sommarplaner?
Bara mysa och njuta sedan får vi se vart det bär hän.

Så det kan gå

Som vanligt har helgen bara svoshat förbi. Måndag igen och tillbaka till vardagen den inte alls så tråkiga vardagen. Den är fylld till bredden med trevligheter.

Helgen då, jo några hödpunkter bara så där
- Grannen som näckade
- Skarre/partajet
- Spelandet på söndagen, att ligga i soffan och spela när kroppen är bakis är bland det bästa som finns.
- Sista avsnittet av Krönikan, trodde aldrig jag skulle sluta gråta.
- Att bilen klarade sig genom besiktningen.
- Lyssnadet på Dan Reed Networks låt Rainbowchild. *skakar på huvudet*
- Ettårs firandet! Kärlek och respekt! Frukost med nygräddade scones och min egen apelsinmarmelad.

Just nu sitter jag och nostalgitrippar till Mazzy Star.

Ja vad annars har inte så mycket att säga, ju just det går en studiecirkel om Att lyckas på tävling. Det handlar om att lära sig hantera sina tävlingsnerver och sist så pratade vi om positivitet. Att vi lätt ser det negativa i allt istället för att se det som är bra med situationen. Jag har anammat det här i veckan och det har verkligen gett mig en annan syn på vissa saker.

1. Det är bra med tanter som lägger ut äcklig mat, då får jag träna på förbud.
2. Om dörrarna till bilen inte går upp, får jag motion.
3. När datorn hänger sig mitt i ett spel är det för att jag behöver pausa.
4. Om D inte fällt ned toastolslocket är det för att jag ska träna min uppmärksamhet. För inte vill jag att glasögonen ska hamna i den...
5. Att hundarna fäller är bara för att jag ska få ett rent hem, måste ju dammsuga oftare.

Nå ja nu ska jag ta och sätta mig och spela lite till... har gjort det på tok för lite idag... eh...

Spara vs Slösa

Åter flödar inspirationen, har vart på uppsats handledning och nu känner jag mer än någonsin att jag är påväg mot slutet. Fick lite längre tid på mig den här gången så att boken jag behöver ska komma tillbaka till UB. Det känns så bra i magen.

My oh my vad länge sedan jag var på stan, har varit så urbota pank den här månaden att jag inte ens velat gå på stan och dräggla. Istället har jag fokuserat på skrivandet. Men nu är jag less på att inte ha några pengar. Gick på stan innan fikat med D, hittade massor med trevliga saker jag vill ha. Bland annat några gröna fina vinglas på Åhléns, förvaringslådor från Lagerhouse. Det var bara några av de saker jag hittade. Mumma, vill ha!

Nä nu är maten klar, D har gjort sin specialitet och det kommer att smaka lika gott som alltid.

Puss och kram

Brrr

Kylan har gått genom märg och ben, trodde nog inte att det var så kallt. Har den här vintern gjort mig till en mes? Jag brukar inte klaga förrän det är minus tjugo DÅ är det kallt. Men vad är det idag minus tre det är ju barnsligt att klaga!

Mitt i allt det frusna så träffade jag i alla fall en av Lakrits valpar, en liten hane. Eller liten och liten han var lika stor som sin mamma och hon är ju lite åt det stora hållet. Men trelvigt hade de och även jag. Det är alltid lika trevligt att underhållas av busande tibbar.

Nu ska jag sätta mig med en varm lunch och sedan susa iväg till Universitetet för ett samtal om examensarbetet. Jag förstår helt plötsligt inte gårdagens ångest för nu känns det bara spännade och utmanande. Det går upp och ner och hit och dit. Sedan blir det fika på stan... jag ska bli bjuden...

Gaaaa

Åh så kom paniken krypande

- tänk om den inte duger

- tänk om jag inte duger

- tänk om ... tänk om ... tänk om ...

- TÄNK OM! Fastna inte i gamla mönster

- låt det ta tid då

- jag kan göra om igen

Slappnar av

My oh my efter mycket knepande och knåpande och allt för lite tid, har jag nu lämnat in uppsatsen igen. Kanske blir han nöjd kanske inte, själv är jag det inte. Men som sagt tiden tog slut och jag hade på tok för mycket att göra. Har jobbat åtta till fem varje dag till idag för att det varit så kul att ha något meningsfullt att jobba med men tiden räckte ändå inte till. Ja det är ju ändå inget mer jag kan göra... än att vänta och se... sedan kanske får jag bakläxa på stavningen eller nåt. Men det gör mig inget för jag känner att jag är nära nu. Imorgon ska jag ringa institutionen och kolla upp min andra rest, tror att det är en kurs på två poäng eller nåt. Vi får se.

En annan liten glädje i det stora hela är att jag nu får upp bildörren... underbart!

Lite bara

Orden flödar men tanken står stilla

Ikväll ska jag bjuda min studiecirkel på en kaka jag aldrig gjort förr... hälften vågat heter det ju...

På torsdag ska jag få träffa en Lakrtisvalp, yiippiii.

Rally

Åh shiit vad trött jag är nu. Har suttit med uppsatsen hela dagen, fast det är kul! Vilken skillnad det blir.

I helgen har det varit rally, utom på fredag det blev en lugn och stillsam kväll. Lördag städade jag som en galen, sedan var det The Baboonshow på Scharinska och i söndags var det ett sånt där styrelsemöte som är hur trevligt som helst men som tar musten ur en.

Men nice vad mycket trevligt

Tjejsnack v3 - vinter

· Vad är det bästa med vintern?
Att det är vitt och fint. Att hundarna inte drar in någon skit.
· Vad är det sämsta med vintern?
Hu vet inte om det finns något dåligt, kanske att det är halt på vägarna.
· Bästa vintersemestern - solsemester eller skidsemester?
Skidsemester, att bo i en stuga och ha tillgång till slalombackar och natur.
· Sysslar du med någon vintersport?
Nä inte aktivt, åker slalom för skoj.
· Vad är ditt favorit vinterplagg?
Halsdukar av olika slag.

Något sett

Dagens iakttagelser

• Om du promt ska ha stövlarna utanpå byxorna, se då baske mig till att du inte trampar snett.
• Jag, min dummerjöns, trodde att "puffbyxor" vet inte det korrekta namnet men sånadär som är vida längst med och sedan en mudd så att de blir jättebylsiga, var ute. Har jag fel?
• Det är inga katter ute längre.
• Jag har inget tålamod med litteraturletande.
  

Hänsyn

Hade ett samtal igår, eller vet inte om jag kan kalla det för samtal ens det var två eller tre meningar som möttes. Men det fick mig likafullt att börja fundera.

Det är viktigt att stå upp för sig själv, att väga sätt ned foten och sätta gränser för vad en vill och inte vill. Men det här kan lätt gå till överdrift. Alltså att jag kan gå på hur jag vill, så länge ingen säger till. Jag behöver inte längre ta ansvar över mina handlingar. Jag behöver inte heller visa hänsyn. För trampar jag någon på tåna så säger de till.

Men så kan det väl ändå inte vara. Inte kan jag väl lämna över ansvaret till andra, att andra ska säga till när jag beteer mig korkat eller dumt. Visst måste jag ta det ansvaret själv, till största del. Ibland kan det ju faktist vara svårt att veta. Tänk på alla dem som är blyga och timida, de som inte gärna tar plats ska vi bara köra över dem. Strunta i att de finns för de säger ju inget till mig. De säger inte att jag gör fel.

Jag tycker att det är dags att vi börjar lägga lite tonvikt vid hur viktigt det är att faktiskt visa hänsyn oxå. Alltså att göra det utan att för den skulle förminska sig själv. Vi kan inte gå omkring som egoistiska bollar som bara tänker på oss själva.

Fram för mer hänsyn i samhället. Det är som att vi glömt bort det. I kampen att fostra självständiga och självsäkra individer har hänsynsfullheten försvunnit.

Frostbiten

Har anmält mig och Lakrits till årets första tävling här uppe. *nervös* Hoppas bara att jag inte betalt in för sent, sista dagen är imorgon och det är ju en lördag.

Ska ned till Uni för att lämna in oppositionsrapporten och kolla in gamla examensarbeten eller uppsatser. Kanske låna en eller annan bok som jag kan han nytta av.

Fick fjärilar i magen igår, fadern ringde och sa att vi kanske skulle få vår bokhylla på lördag. Men tyvärr så fanns inte den "färgen" vi ville ha inne. Så vi får se hur de löser det hela... Men jag hade börjat hoppas och planera för förändringarna.

just nu
Kläder: Mysbyxor, linne och en svart tröja med ketchupfläckar på
Frisyr: Sovig
Lyssnar: På lokaltv
Ska: Ducha
Ska 2: Cykla till Umu
Ska 3: Bära bord
Ska 4: Handla
Humör: Gott
Tanke: Ha tillförsikt
Borde: Har inga just nu
Glädje: Det är fredag och snart får jag flera dygn tillsammans med D.
Har: Anmält Lakrits och mig till en tävling.
Längtar: Efter helgen
Hoppas: På att bildörren ska gå öppna

Hjärnceller på G

Efter mycket slit och rådbråkning med hjärnan är jag nu klar med en av mina uppgifter. Den tog bara en timme och 45 minuter att skriva ihop. Det var en opposititon på 3 sidor men uj uj min blev på tre och en halv. Kanske ska jag ändra till enkelt radavstånd så att sidantalet blir bra men då går det ju nästan inte att läsa.

Jaja, det känns skönt i alla fall. Ska in till Unni imorgon för att läman in uppgiften och för att se om det finns några gamla uppsatser eller examensarbeten kring mitt ämne så att jag kan få lite hjälp med forskningsläget.

Hjälp kom just på att jag glömt skriva om det i rapporten, måste genast göra det så att jag inte glömmer...

Hjärnan pumpar på högvarv den har nog inte jobbat så här intensivt på väldigt länge... skrivit fyra sidor uppsats och sedan tre sidor rapport... uj inspirationen flödar.

Nu blir det snart shopping av mat och sedan blir det fika hos en kompis ikväll. Nice!

Närvaro

För att bli mer närvarande måste vi acceptera det som är, för först när jag accepterar nuet kan jag göra något åt det. Om jag fastnar i hur det borde vara går det inte att göra något åt situationen.

När jag hörde orden, var det som att de talade till mig. Inte för att jag inte är närvarande eller för att jag vill vara någon annanstans eller att mitt liv borde vara på ett annat sätt. Utan för att det är så självklart att det är på det sättet. Det är trevligt att ibland få självklara sanningar tilldelade. Sanningar som en håller med och helt och fullt. Sanningar som säger något om ens sätt att leva.

Jag är en anpassningsbar människa, med det menar jag inte att jag är mesig, utan att jag kan hantera de flesta situationer. Visst kan det vara svårt ibland att släppa det som var ursprungs tanken. Det som jag kanske såg fram emot mer än något annat just då. Men när jag väl släpper den och tar till mig det nya så märker jag att det oftast är mins lika kul, intressant eller vad det nu var jag var ute efter. Ok det blev inte picknick som jag tänk, istället blev det bad. Visst blir jag besviken och släpper ut den, förstör kanske för andra för att jag släpper ut min besvikelse som en rutten äggfis. Men när det är över så går jag in i det nya, det andra med lika mycket entusiasm som ursprungsplanen.

Men kanske är det så att det inte är rättvist mot andra att släppa ut illaluktande äggfisar, dvs att sprida sin besvikelse som ett ångmoln. Kanske fanns det andra som verkligen ser fram emot mitt 2:a alternativ och då förstör ju jag för dem med min negativitet och mitt fisande.

Alltså större närvaro innebär även att känna in andra, vad de tycker och tänker och sedan att visa hänsyn. Det är inte alltid viktigt att säga vad en tycker, ibland kanske det är viktigare att se vad de andra känner och vill och sedan följa det. Trots att en själv inte vill. Så närvaro innebär inte bara att acceptera snabba kast utan oxå att se andra.

Yeeeiii!

Åh det är det här jag väntat på hela tiden. Det här lilla extra. Handledning, nu först känns det som att jag har ett hum om vad jag ska skriva, eller kanske snarare hur, för jag har ju allt text. Det är bara det att den ligger huller om bladder i min uppsats. Idag fick jag klarhet i den frågan och inspirationen har flödat. Direkt jag kom hem satte jag mig ned och skrev ihop två sidor, eller kanske snarare redigerade till, men det var inte så att jag bara rättade språk utan det blev två helt nya sidor och det känns så bra. Till och med hundarna fick vänta ett tag. Kompenserade det dock med att gå över en timme senare.

Men i alla fall allt ska vara gjort före den 17:e då jag ska lämna in den igen. Tänk, äntligen får jag lite handledning. Som jag har längtat, kanske var det så att det var det här jag var tvungen att göra. Men som sagt det är ju inte kul att lämna in en halvfärdig uppsats så det är väl det som stoppat mig. Men wth, så pinsamt var det inte. Kunde ju förklara mig...

Åh så himla härligt!

Så sjuukt

Det känns verkligen märkligt att återigen smyga omkring i humanisthusets korridorer. Det är som att åka tillbaka i tiden ungefär fem sex år. Mycket märkligt. Men det märkligaste av allt är att det ser näst intill identiskt ut, inget har förändrats. Vilket så klart gör tidsresan ännu verkligare. Den enda skillnaden är att jag nu går omkring där med en ring på mitt finger och att jag nu bor i studentgettot. Jag gör tvärtom mot alla andra, flyttar dit när jag är klar.

Nu har vi bara tre uppsatser kvar att opponera på varav min är den sista, har varit orolig fram och tillbaka och just nu känner jag mig ganska lugn. Men jag tror att jag ska skippa kvällens kurs och istället sätta mig och läsa igenom min uppsats en sista gång för att se vad jag ska säga före opponeringen. Visst har jag det redan klart för mig men det skadar ju inte att göra det en allra sista gång. Samt att jag inte tror att jag kommer att kunna koncentrera mig på kursen utan bara sitta där och vara nervös.

Så nu är det dags för lite spel tills datorn hänger sig och sedan blir det lunch och promenix med dogesen. Trevligt med lite längre lunch då blir det inte så tressigt.

Lappkast

Snabba vändningar får vara dagens signum. Det var uppsatsseminarium som gällde så det var bara att stiga upp. Väl där får jag veta att den uppsatsen som jag skulle opponera på har dragits tillbaka. Jaha, så då får jag skriva en opposition på tre sidor istället. Visst det är inte så farligt, men hela kommunikationsdelen som jag ändå byggt min opposition kring försvinner ju. Vilket är väldigt trist. Men jag tror nog ändå att jag ska försöka bygga den på frågor. Hum hum får klura lite till på det här, den ska ju inte vara inne förän på fredag.

Vi han gå igenom två uppsatser på förmiddagen. Jag chockade mig själv genom att ta tag i ett problem och ringa seminarieledaren till dagens sista opposition. Det är inte likt mig, brukar låta andra sköta sånt. Men jag kände att gör inte jag det så blir det inte gjort. Sagt och gjort gick till hennes institution och fick hennes nummer. Varför oroa sig, det gick ju som smort. Sedan när hon dök upp tror jag att jag träffat henne, kanske med SÅ någon gång. Tja i alla fall det hela resulterade i att vi fick sluta tidigare.

Men historien är inte slut än, det kommer några snabba kast till. Innan sista seminariet så säger den killen som inte längre har någon som opponerar på sin uppsats att jag och hon som skulle opponerat på den indragna uppsatsen ska ta hans istället. Dvs vi får bara två kvällar på oss att förbereda oss. Hänger du med? Den opposition som vi redan förberett som vi först trodde att vi skulle skriva istället var nu bara att kasta bort. För nu skulle vi i stället opponera på en helt ny uppsats och det bara inom två dagar. Orkade inte ens bli upprörd. Men den andra tjejen blev det så efter vårt sista seminarium gick vi till den ansvarige, Svante, som inte brukar vara så förvirrad. Då visade det sig att vi visst ska lämna in skriftligt och inte alls opponera på den här nya uppsatsen. Ja jag vet det är körigt, som sagt snabba kast idag. *tar ett djupt andetag och andas ut*

Från att börja dagen med att läsa ca 50 sidor så var jag ett tag uppe i 100 och nu nere i 50 igen, det måste jag säga att det känns bra. Lite spänning och förändring mår en ju bara bra av. *ler*

S(k)öndag

My o my har sovit nästan tolv timmar. Kanske inte så konstigt då jag knappt sov en blund natten mot lördag. Så mycket sömn att ta igen...

Det var något jag tänkte att "det här måste jag berätta" men det har bara försvunnit. Kanske kommer det tillbaka vem vet eller så var det inte så intressant helt enkelt.

Har haft ett irriterande telefonsamtal. Förstår inte att det ska vara så svårt att lyssna, jag fick säga samma sak om och om igen. Förklara samma sak tusen gånger. Tänk att det kan vara så svårt, jag förstår inte. Energi drenage big time. Ska inte ge mer genom att sitta här och klaga så jag droppar det nu.

Resten av den här söndagen kommer nog att innebära lite spelande samt läsande och tänkande kring uppsatser. Alltid lika kul, ser fram emot seminariet imorgon. Not, hur jobbigt är det inte att opponera på en uppsats som är skitdålig. Mycket svårare än de som är bra, det är ju bara kul. Nu måste jag verkligen tänka på hur jag formulerar mig och vad jag ska ta upp och hur. *suckar djupt* varför får jag alltid de dåliga. Är det någon som tycker att jag måste träna på det eller är det så att jag är duktig på det att någon/något ville skona de stackarna som skrivit uppsatsen. Ja det kan inte jag svara på, men jobbigt är det likafullt.

The mercy seat

Åh så kom han hem, lite mysigt full tänkte jag men icke

porslinsmadamen har fått sig en rejäl utskällning.

Jag har så svårt för sånt, börjar själv må illa och tror att jag fått magsjuka...

Stackarn inte nog med att han mår dåligt han visar oxå hänsyn till lillaA

Nick Cave i lurarna för att slippa höra

It began when they come took me from my home
And put me in Dead Row,
Of which I am nearly wholly innocent, you know.
And I'll say it again
I..am..not..afraid..to..die.

I began to warm and chill
To objects and their fields,
A ragged cup, a twisted mop
The face of Jesus in my soup
Those sinister dinner meals
The meal trolley's wicked wheels
A hooked bone rising from my food
All things either good or ungood.

And the mercy seat is waiting
And I think my head is burning
And in a way I'm yearning
To be done with all this measuring of truth.
An eye for an eye
A tooth for a tooth
And anyway I told the truth
And I'm not afraid to die.

Interpret signs and catalogue
A blackened tooth, a scarlet fog.
The walls are bad. Black. Bottom kind.
They are sick breath at my hind
They are sick breath at my hind
They are sick breath at my hind
They are sick breath gathering at my hind

I hear stories from the chamber
How Christ was born into a manger
And like some ragged stranger
Died upon the cross
And might I say it seems so fitting in its way
He was a carpenter by trade
Or at least that's what I'm told

Like my good hand I
tatooed E.V.I.L. across it's brother's fist
That filthy five! They did nothing to challenge or resist.

In Heaven His throne is made of gold
The ark of his Testament is stowed
A throne from which I'm told
All history does unfold.
Down here it's made of wood and wire
And my body is on fire
And God is never far away.

Into the mercy seat I climb
My head is shaved, my head is wired
And like a moth that tries
To enter the bright eye
I go shuffling out of life
Just to hide in death awhile
And anyway I never lied.

My kill-hand is called E.V.I.L.
Wears a wedding band that's G.O.O.D.
`Tis a long-suffering shackle
Collaring all that rebel blood.

And the mercy seat is waiting
And I think my head is burning
And in a way I'm yearning
To be done with all this measuring of truth.
An eye for an eye
And a tooth for a tooth
And anyway I told the truth
And I'm not afraid to die.

And the mercy seat is burning
And I think my head is glowing
And in a way I'm hoping
To be done with all this weighing up of truth.
An eye for an eye
And a tooth for a tooth
And I've got nothing left to lose
And I'm not afraid to die.

And the mercy seat is glowing
And I think my head is smoking
And in a way I'm hoping
To be done with all this looks of disbelief.
An eye for an eye
And a tooth for a tooth
And anyway there was no proof
Nor a motive why.

And the mercy seat is smoking
And I think my head is melting
And in a way I'm helping
To be done with all this twisted of the truth.
A lie for a lie
And a truth for a truth
And I've got nothing left to lose
And I'm not afraid to die.

And the mercy seat is melting
And I think my blood is boiling
And in a way I'm spoiling
All the fun with all this truth and consequence.
An eye for an eye
And a truth for a truth
And anyway I told the truth
And I'm not afraid to die.

And the mercy seat is waiting
And I think my head is burning
And in a way I'm yearning
To be done with all this measuring of proof.
A life for a life
And a truth for a truth
And anyway there was no proof
But I'm not afraid to tell a lie.

And the mercy seat is waiting
And I think my head is burning
And in a way I'm yearning
To be done with all this measuring of truth.
An eye for an eye
And a truth for a truth
And anyway I told the truth
But I'm afraid I told a lie.

What the f

Med stegrande panik letar jag igenom väskan, inte där.
letar igenom fickorna, funderar på vilkan jacka jag hade.
Allt pekar på att det var den svarta.

Men var ÄR den? Alltså inte jackan, den hittar jag...
Känner paniken växa, har ju precis fått den
Måste hitta!
Leter igenom mer noga. Plockar ut var enda grej i väskan
för den måste vara där.
Men hittar den inte. Gaaaah!

Kommer ihåg den lilla lilla fickan där jag brukar ha mobilen
känner efter en gång till och minsann ligger den inte där, längst ned och hånler åt min panik.
Lugnt och stillsamt säger den ”här har jag legat hela tiden”
Morr, beslutar mig för att straffa den och lämnar den hemma.

Men i trapphuset kommer jag på att det nog mer skulle vara ett straff för mig. Så jag vänder om.
Sätter lurarna i öronen och lyssnar som om inget hänt.

Slut

Orkar inte
göra nåt annat
tvingar mig att läsa
orkar inte
duscha, tänka eller göra

orkar inte
sova
men vill inget annat

orkar inte

så jag sätter mig i soffan med uppsatsen i handen och låtsas

Torsdagsmorgon

Sitter här i min morgonrock från Japan och mina stickade sock-tofflor. Har precis lämnat in ansökan till två jobb. Det tar sån tid att skriva... vill ju att allt ska blir så bra som jag bara kan så att jag kanske någon gång får komma på intervju. *suckar djupt*

Men nu ska jag inte låta pessimismen styra. Det är klart att jag ska få komma på intervju snart, tycker att det börjar bli min tur nu. Plus att ja ju snart är färdig med min utbildning. Ska skriva ut och lämna in c-uppsatsen så att jag har det ur vägen oxå. Jag ser ljuset Jonatan, jag ser Nagilima!

Nu ska jag äta frukost sedan ska jag ge mig ikast med uppsatserna som jag måste ha läst och opponerat till på måndag. Det känns faktist väldigt nervöst, inte över min uppsats den suger nog men själva opponeringen på den andra. Det var ju så länge sedan jag gjorde nåt sånthär.

Andra uppgifter jag har men som inte är akuta:

• ringa om arbetsintyg från två ställen
• ringa instutionen för att se vad jag har kvar att göra, tror det är någon liten datauppgift.
• hoppas på jobb.

Song no.6

It would be so easy
To sing a song about you
It would be so easy to sing a
Sobby, pink song about you

I would spend three or four lines
On describing your eyes
And then the next three or four lines
On the dimples of your smile
And then I would tell the world
About the way you hold my hand
And they would
They would understand

It is so easy
To sing this song about you
What you are is inside of me
And could easily be
Could easily be
Could be expressed through
This sobby, pink song about you

/Ane Brun
Tack för dessa fantastiskt söta rader

Ger mig vad jag behöver

Igår var en skitjobbig dag, idag är precis tvärt om. Jag tror att det är bra att ha skitjobbiga dagar för då är det mycket lättare att uppskatta de härligt fantastiska dagarna. De när alla små saker bara är helt perfekta, även sånt som inte går att göra något åt. Det enda minuset idag eller det var ju mer i natt, det var mardrömmen. Usch va otrevlig den var. Vaknade i värsta paniken, hur kunde jag agera på det sättet?! Jag förstår fortfarande inte.

I alla fall det var det enda lilla minuset idag, inte ens besöket på Af gav en dålig bismak i munnen. Jag ska komma ihåg den här dagen när det känns jobbigt någon annan dag.

Några tips så här på onsdags eftermiddagen:
¤ White Stripes låt Seven nation army är väldigt bra att ha i lurarna när en är ute och går.
¤ Sjung högt med lurarna i öronen för alltid gör du någon glad.
¤ Drick mycket Grön Tiger, det gör gott i själen.
¤ Ta dig tid att läsa en riktigt bra bok.
¤ Varför inte ge bort en present.
¤ Tänd ljus och njut av allt du fått under jul och nyår. Då menar jag inte bara presenter.
¤ Tänk ut en maträtt som du gillar mycket men som ändå är enkel och tillaga den.
¤ Blås bort allt det onda.
¤ Duka fint, ta dig tid att mysa.

Just nu

Kläder: Blåstuprörsjeans, svart ticha och blåa sockar med stjärnor på.
Hår: Blött och spretigt, nyduschat och ofriserat.
Doft: Kokos från min hudlotion
Humör: hyfsat
Ljud: surret från fläkten i datorn
Stressar: Chewie som vill ut
Har: betalt räkningar, gillar inte att göra det så här sent
Ska: äta frulle sedan ned på Af och lämna in lite papper
Borde: åka hem på en gång och sätta mig och läsa uppsatser
Kommer att: gå på stan en sväng

Bitande blåkall vind

Så kom den krypande, den vanliga osäkerheten. Tänkte ta och läsa igenom uppsatserna till seminaret. Men jag klarade inte mer än titlarna sedan började jag nästan gråta. Jag känner mig så uselt dålig. Jag vill bara försvinna bort från världen, sätta mig ned vi datorn och göra något helt annat än det som jag borde. Försvinna.

Det dåliga självförtroendet tar tag i mig och rycker iväg mig. Inget av det jag hade tänkt göra idag kommer jag att klara av. Bara för att det rör sig om att ringa. För ska jag ringa måste jag vara på topp även om det bara som i det här fallet gäller ett intyg. Det är så larvigt och så blir jag arg på mig själv.

När jag varit arg ett tag så blir jag ledsen för att jag är så hård med mig själv. Det går runt runt känner mig som en hamster i ett sånt där hjul som det inte går att få stopp på. Jag måste på något sätt få stop på de skenade känslorna. Jag vet ju att det inte är så farligt och gör det något om alla andras uppsatser är så mycket bättre än min. Gör det något, nej! Det enda jag vill är att bli klar. Varför känner jag mig så dålig då? Varför lägger jag så stor press på mig själv?

Vissta stunder gillar jag inte den där som bor i mig och säger åt mig att jag inte duger.

Ny start

Ett nytt år, ett tomt ark. Nyårsafton var en kalasafton. Roligaste på länge... tack till alla mina underbara vänner. Det måste ha varit vinnarpillrena som gjorde att ingen gick hem som förlorare. Funderade lite på nyårslöften men så tänkte jag att det är bara jobbigt med löften som sedan kommer att skapa stress och dåligt samvete så jag har bara lovat mig själv positiva saker i år.

Har suttit och kollat upp vad det kostar att köpa det här bordet med fyra stolar till.Jag är så sugen och vårt hem skulle bli så snyggt. Bilden kommer från Hermanssons

Speciellt med tanke på att vi fick den här bokhyllan i kombinerad julklapp/förlovningspresentBilden kommer från IKEA.

Har redan börjat fundera på hur vi ska göra med de bokhyllor vi har. De är ju rätt så lika den vi kommer att få förutom att den ena har vit bakgrund. Funderar hit och dit på olika lösningar och tror att det kommer att bli en tapet. Det vill säga att vi tapeterar D's två bokhyllor så att skivan bakom blir likadan. Sitter och surfar runt och kollar in tapeter, vill ha en som är mörk och nästan i samma ton som själva bokhyllorna. Just nu lutar det åt en brun medaljongtapet. Tyvärr fanns det bara den blå varianten på bilden. Men vi får se, måste ju konferera med sambon oxå så att det inte bara är jag som gillar det... *ler*

Tjejsnack v 1 - jul & nyår

· Vad fick du i julklapp?
Massor med underbart fina presenter. En bokhylla, en mp3 spelare, pengar och massa små fina saker, hudlotion, sockar mm.
· Bästa/sämsta julklappen du fick?
Bästa var bokhyllan helt klart.
· Bästa/sämsta julklappen du gav bort?
Jag ger inte bort några dåliga klappar *ler*
Alla var bäst, men gladast tror jag nog D blev över sin Helgonet box.
· Hur firade du nyår?
I goda vänners lag, kombinerad 30 års fest och nyårskalas
· Har du något nyårslöfte?
Jo men det ska jag inte avslöja här då förlorar det ju sin kraft.