Sitter själv för första gången på några dagar, det är tyst och skönt. Jag njuter.
Det är väldigt trevligt med sällskap, jag tycker om att få besök och att ha folk runt omkring mig. Men bara till en viss gräns. Jag måste få tystnad. Jag vet att jag sagt det förr. Men det blir så påtagligt när jag har människor runt mig under en längre tid. Min hjärna kräver lugn och ro.
Jag har svårt att skapa mig lugn och ro när min uppmärksamhet hela tiden måste vara någon annan stans. Visst jag har hundarna att gå ut med och det ger mig ju i alla fall en timme på morgonen. Men det är skillnad på att sitta hemma och göra saker i sin egen takt utan att veta att andra vill exempelvis ha datorn eller kollla på något annat program på tv. Jag stressar upp mig för att jag vill vara andra till lags och inte bara vara som ett ego och bestämma hur saker och ting ska vara.
Är de redan tillbaka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar