Det har passerat en hel helg och jag har inte skrivit ett ord. Det känns skönt på ett sätt men oxå tomt. Det har varit en väldigt händelserik helg. Först en resa till Staan. Där middag med familjen och sedan efter en lite halvjobbig cykeltur på en för stor cykel var jag framme. Öppnade dörren till trappuppgången och hör redan där ett helt gäng med välkända röster. Det kändes som att komma hem. Att gå uppför trapporna och höra de röster som jag så väl känner igen, röster som får mig att må bra och känna mig hemma. Röster som får mig att känna mig älskad. Det var nästan som att jag inte ville öppna dörren, även om allt finns där och jag känner att jag får precis allt som jag skrev så är det så trevligt ibland att få vara i fantasin. Att få känna sig hemma samtidigt som en står utanför. Det är en häftig känslan.
Festen blev precis så trevlig som jag hade tänkt och jag måste väl erkänna att jag inte ska sjunga till Forighner. Humpf det lät nog inte allt för bra. Den som kom i trapphuset efter mig kände sig nog inte alls välkommen...
Lördagen skulle jag hem, hade tagit bussen så att jag skulle hinna. Men ack så fel jag hade. Bussen gick sönder och det tog en timme längre än vad det skulle ha gjort. Jag har inget tålamod med trasiga bussar... sedan bara slappande.
Söndag en super fin dag då allt bara klaffade. Hade en sån där lugn och harmonisk känsla i magen hela dagen. Har handlat för att göra apelsinmarmelad. Har inte gjort det förr så det blir ett experminet. Blir det bra kanske någon kan få en burk i julklapp...? Vi får se. På kvällen blev det middag på Gandhi, helt underbart gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar