Lektion två

Föreställ er en kvinna i sina bästa år, dvs 35. Hon har sina gröna hundbyxor på sig, de är fulla med gul målarfärg från den helgen de målade om klubbhuset. På överdelen en grön Fjällrävenjacka från 70-talet hennes mammas gamla. Den ser ganska sliten ut. Längst ned ett par gamla Doc Martens kängor, utan stålhätta. I handen en ridhjälm. Kommer gåendes på stallbacken. De tioåriga flickorna samlas, de har alla ridbyxor, knästumpor, chaps och lågskor eller ridstövlar. Alla helt rätt klädda. Det är inte jag... Nåväl de frågar med iver i rösten, "Ellapix vilken häst ska du ha?" Jag går och kollar, jag ska ha Svante. Inombords slår mitt hjärta ett extra skutt, Fjordhästen. Tjejerna runt mina ben säger att han kan vara jobbig. Tränga upp en mot väggen och så. "Men det klarar du fint". Som om jag vore deras lillasyster. Det är så charmigt. Jag går bort till charmknutten Svante som genast börjar leta efter godis i min ficka. Han är lite småtjurig men märker snart att det inte funkar. Vill inte flytta på sig och småsparkar med framhovarna ibland riktat mot mig. Jag kan tänka mig om man är tio att det är lite läskigt. Nåväl, han är hur snäll som helst. Bara lite sugen efter gott... vilket gör att han nafsar på allt som går förbi inklusive mig. Jag gör oss klara. Vi ställe upp i ridhuset och det visar sig att vi ska hoppa. My god!

Jag har aldrig hoppat förr. Men jag ser fram emot det. Inleder med några låga hinder och det går hur fint som helst Svante sköter sig toppen. Så gör de en större bana och vi ska nu få rida två och två. Hindren är lite högre och vi ska ta fyra hinder efter varandra. Lite svårt att komma ihåg vägen. Det går lite blandat för tjejerna före. De som inte hoppar sitter på sina hästar och tjattrar som bara den. De vill inte göra bort sig och de är lite små rädda för var som kan hända när en hoppar. När de är klara med sina hästar och vad de kan göra så tittar de sig omkring och ser att jag ju är där. Men Ellapix hon har ju SVANTE! Åh nej han är skitsvår. Han går inte att få i galopp och han vill inte hoppa. Jag blir lite nervös men ändrar mig och tänker inte låta deras nervositet avspegla sig på mig. Jag struntar i dem. Så är det min tur, jag rider samtidigt som en tjej som sitter på en nordsvensk. Min andra favvoras. Hon lyckas inte styra in hästen på hindret och vi kommer efter, jag är lite för feg och manar inte på Svante tillräckligt mycket så han vägrar. Jag tar ett extra varv och bestämmer mig för att nu ska han inte få bestämma. Jag manar på hans trav och visar med en bestämd tanke på vart vi ska. Han hoppar. Sedan hoppar han alla andra hinder oxå. Men jag måste mana på honom rejält innan. Det var hur kul som helst. Det är så kul att känna att jag har kontroll. Plus att det såklart är kul att lära sig något nytt.

Fick med mig några papper av min ridlärare om hjälper, sits och förberedningar. Läste dem i natt men ska nog ta och läsa dem igen. Så himla kul det är och flickorna, de är bara helt bäst.