Det är fredag och en hel vecka har passerat, eller tja nu är ju det bästa kvar. Helgen. Vet inte vad vi ska hitta på det känns bra att hålla det öppet. För med tanke på vädret skulle det vara trevligt att komma ut och kanske grilla eller nåt sånt. Men vad vet jag det kanske kommer att regna hela helgen...
Igår var jag på bio med S & S, vi såg Underbar och älskad av alla. Jag har tänkt att den där filmen den är nog lite jobbig. Ni vet en sån där film som ligger på gränsen till att vara pinsam. Kanske inte filmen i sig men karaktären. Helt fel hade jag inte för hon gjorde en hel del som jag tyckte låg på gränsen hela tiden. Men jag fick mig en mängd skratt och det var trevligt. Kanske inte en film som jag vill se om och om igen och den skulle passa lika bra för en videokväll. Men lika fullt det var trevligt.
Igår på dagen tog jag mig i kragen och gick runt sjön. Det var sååå himla härligt. Solen sken och glittrade i vattnet. Det var tyst och jag kunde bara njuta av varje steg jag tog. Kroppen känns piggare och piggare. Saknar att ha någon att gå ut och gå med. Tror nog alltid att jag haft det, minns när jag bodde i skeå då var det lite av en tradition att vi alltid gick broarna runt när vi var bakis. Vi köpte var sin stor godispåse och sedan gick vi. *ler vid minnet* När jag sedna flyttade hit så skaffade jag ju hund ganska snart och det gjorde även min vän J så vi gick många långa promenader sedan kom S med i promenad gänget oxå. Har med andra ord alltid haft trevliga vänner att promenera med. Vi har promenrat och löst alla våra problem eller i alla fall dryftat dem. Det har fungerat som en ventil för mig. Nu saknar jag den ventilen. De jag umgås med nu har inte samma sug som jag efter att gå.
Jag blir galen om jag inte får gå, det är för mig som för de som tränar mycket. Får jag inte komma ut och promenera så blir jag ledsen och deprimerad. Som sagt det är en väldigt bra ventil.
Så igår när jag gick där runt sjön och tänkte på allt detta så började tårarna trilla, har kännt mig så ensam på sista tiden. Jag har saknat J, saknar henne enormt mycket. Blir arg för att hon flyttade och för att hon nu trivs där borta och inte kommer tillbaka. Vill inget annat än att ha henne här. Kunna ringa och komma över, bara gå och ut och gå eller sitta på stan och fika och klaga på alla som klär sig fult. Åh vad jag saknar henne! Dumma himma skit stad att det inte ska finnas några jobb!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar