Till och med i drömmen stickar jag. Jag stickar de mest kluriga mönster och invecklade saker. Jag lyfter av och på och tillslut har det blivit en cykel.
Min bubbelstickade väska som ska tovas artar sig, har inte stickat en maska fel än så länge. Men det är jobbigt, de maskor som ska hoppas över sitter så hårt på stickan. Det känns som när jag var liten och inte kunde bedöma hur hårt jag stickade och nästan fick bända loss garnet från stickan.
Halsduken ligger lite i träda och jag väntar med förväntan på att garnbutiken ska öppna igen så att jag kan köpa lingarnet. På torsdag... då ska väskan vara klar. Eller i alla fall stickad, tovningen tror jag får vänta tills jag kommer hem till pappa. På torsdag... då ska jag lägga upp 299 maskor och sedan ta ett varv i taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar