Norma

Gårdagens dipp slutade med en topp.

Jag bestämde mig för att göra något, kunde bara inte med att sitta på rumpan en dag till. Samlade därför ihop allt skit som skulle till tippen och körde iväg. På vägen lämnade jag in mattan för kemtvätt. Sedan körde jag förbi veterinären för ett intyg, måste ha intyg från honom för att få tillbaka pengarna för tävlingen jag inte kan vara med på. Så sist men inte minst en sväng in på MIO, jag kan bara inte låta bli. Jag har en favoritserie som jag bara måste gå in och titta på ibland. Den är så där fint inspirerad av den tiden som helt klart gjorde finast möbler 50 -talet. Norma heter den


Foto från Mio

Jag blir kär bara jag tittar på den. Tänk att få stoppa in sitt finproslin i den där... vojvoj.

När jag kom hem tyckte jag det var dags för golven, nu när det var tomt i hallen så var det ju liksom så enkelt. Så städa, torka, städa och så var det klart. Då ringer min kära Iäntä, som har läst min blogg och tycker att det låter som att jag har förfärligt trist så han ska köpa en present till mig.

Jag satt och spelade presenten hela kvällen igår. Samtidigt som jag bakade tekakor. Multitasking.

Han köpte Spore till mig och huja det är ju helt galet kul. Därför ska jag inte skriva ett ord till utan nu ska jag bege mig till mitt kräldjur.