Nu börjar det kännas att vi flyttar. Jag får den där känslan av att "det var nog sista gången jag gjorde det" Ni vet som det känns när något avslutas. Dte kan kännas så slutgiltigt. Det känns slutgiltigt. Allt börjar nu bli sista gången som. Hade min sista kurs på klubben idag och det var nog sista gången som jag var där på ett bra tag. Var till K och fikade i helgen och det var nog sista gången som vi var där oxå på ett bra tag.
Det är väl inte så att det är sista gången men det känns liksom så. Det är så slutgiltigt att byta stad. Jag hoppas att bilen kommer att ta många tripper ned hit till Umeå med oss så att vi får smaka den här stadens sötma fler gånger. Min förhoppning är väl att vi någon gång kan flytta tillbaka. Men kommer då alla våra vänner vi skaffat genom åren att vara kvar?
Känner mig vemodig och lite gråtfärdig när jag tänker på det. Vemod är en känsla som jag sällan gör sällskap med. Men den här veckan har vi haft sällskap väldigt ofta. Jag misstänker att det kommer att bli ännu mer nästa vecka.
Jag saknar redan alla vänner och allt trevligt med den här stan.
2 kommentarer:
Äsch - sluta deppa A!! Tänk va spännande med en ny stad! Dina vänner kan du hålla kontakten med iaf! Livet är ju fullt av uppbrott och du gör det ju för att flytta TILL något! Så minns tiden med glädje som du hade i Ume och hitta nya kurser mm i Pite!! :D
För har en ett intresse så är det enklare att hitta nya vänner - här hänger jag med fjordfolket ;)
//EM
Har inte deppat så mycket faktiskt måste jag försvara mig med. Det är bara den här veckan när det känns som att jag gör allt för sista gången.
Funderar faktiskt på att börja rida i Piteå. Ta lektioner och bli duktig. Kan ju som sagt bara skena *ler* Men det är jag å andra sidan jävligt duktig på...
Skicka en kommentar