Samtidigt som jag ställer frågan "Hur skulle du beskriva mig för andra?" funderar jag på hur jag skulle beskriva honom. Kommer fram till snäll, omtänksam och lat. Han tittar upp på mig, säger underbar samtidigt som han ritar ett hjärta på min mage. Blicken jag får är till bredden fylld av kärlek, knappt så att jag klarar av att ta emot den. Plötligt ändras den till en busig blick och han säger "Du skulle beskriva mig som lat". Skrattet bara bubblade fram.
Han känner mig, jag honom och han sig själv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar