Den är molande, den pulserar genom hela kroppen och påverkar ens humör negativt. Det är som att gå omkring i ett moln av verk och inget kan jag göra än att vänta ut den. För det går över, försvinner på en vecka och sedan är jag fri i tre för att sedan känna den komma smygande igen.
Nu tillhör inte jag dem som borde klaga för jag har så himla lite. Men på senare tid har det blivit ondare och det berättigar mitt klagande. Så klag klag klag. KLAG. Klag, klag och klag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar