Ibland blir allt bara så himla fel. Jag hade sett fram emot att cykla ut på klubben och träffa gamla klubbisar som ska hit och tävla. Men mina ben orkar inte så jag försökte komma på någon annan lösning. Nå väl det blev bara fel allt och nu känner jag min helt plötsligt inte välkommen längre. Det är så himla lätt att allt blir fel. Det här är människor som jag inte umgås med privat men som jag ändå har kul ihop med när det är klubbsaker. Tänkte att det skulle vara trevligt att träffa lite Umeå bor. Nåja.
Det jag förvånas över är min sårbarhet, att jag blir så rädd. Det kändes nästan som att jag var 20 igen. Då på den tiden då jag inte vågade ringa folk för att jag var rädd för att de skulle säga att de inte ville vara med mig. Jag kunde till och med vara rädd att ringa mina allra bästa vänner ibland. Tänk om de säger "nej inte ikväll" Utan att de tänkte på det så kunde sånt göra så ont i mig och genast trodde jag att jag inte var älskad eller nåt.
Kanske beror det på chocken av att trilla av ponnyhelvetet, men jag bara stod där i köket och grät samtidigt som jag lagade middag. Allt blev bara så himla fel och jag var inte det minsta sugen helt plötsligt. Varför? Det är ingen nära vän som gör det här mot mig, det är en person som jag egentligen inte gillar. Ändå blir jag så sårad. Kanske är det chocken kanske är det bara glädjen av att det är någon "hemmifrån".
Nu ska jag sätta mig och titta på allt mitt fina garn som trillade ned i lådan idag. Tack underbara sötaste finsysterL. Du hade så klart plockat helt rätt. Stickning är terapi och kanske teraperar jag mig genom den här kvällen och kommer ut starkare på andra sidan. Får se om jag överhuvudtaget cyklar ut till dem imorgon eller hur det blir.
Varför tar jag alltid avstånd så fort jag möter lite motstånd? Det är så typiskt mig. Rädslan kommer krypande. "De vill inte ha mig där" Då ska jag minsann inte heller gå dit. Och på så sätt har jag skapat ett ännu större gap.
2008-10-31
Ridningen
Idag var det hoppning på schemat. Jag tänkte väl inte mer på det, fick min häst och gjorde oss klara. Vi värmde upp med genom att stå i balanssits och tvåpunktssits hög och låg. Mina ben var som gele när vi väl skulle börja hoppa. Jag hade fått en liten bråkstake. Två gånger tog han tyglarna och vägrade hoppa, när jag manade på så sprallade han loss och två gånger åkte jag av. Jag var så trött i benen att jag inte hade något att jobba med. Men det är ju bara att sätta sig upp igen och fortsätta. Jag tjurade mig till ett "lyckat" hopp. Dvs han hoppade och jag satt kvar. När jag väl gjort det så kände jag att jag inte ville utmana lyckan så vi skrittade runt medan de andra tjejerna hoppade. Han tjurade hela tiden, gjorde halter när jag inte ville och skulle inte gå och samma håll som jag. Så jag tragglade på med honom och med små och ibland väldigt stora hjälper fick jag en rätt så medgörlig ponny. När tjejerna hoppat klar så hade jag en Birk som jag kunde styra. Han gick mellan konorna där jag ville och inte hans väg. Han fattade trav och gjorde halt på mina kommenderingar inte för att de andra hästarna började. Vilken liten tjurskalle. Hade det varit min häst och att mina ben inte var som spagetti så hade jag avslutat där med några hopp för då kände jag att vi var på samma planhalva.
Nåväl efteråt så pratade jag lite med de föräldrar som alltid är där. Jag berättade att min gamla kropp inte är så vältränad. Att det är jobbigt att stå i balanssits i tjugo minuter. (Tänk att du sitter utan stol mot en vägg i tjugo minuter, det är inte riktigt samma sak men nästan) Gamla kropp reagerade den mest pratglada pappan på. Då sa jag du kanske inte tror det men jag är 35. Nä det trodde jag verkligen inte. Han frågade de andra föräldrarna vet ni hur gammal hon är. Det kanske är oartigt jag vet... men jag trodde du var bara något år äldre än tjejerna. De är typ elva. Haha ja nu är jag sexton igen. Fick även visa leg på systemet idag. Hon tittade på mig som om jag hade falskleg.
Nåja det var mina strapatser idag och chocken sitter nog i lite än...
Nåväl efteråt så pratade jag lite med de föräldrar som alltid är där. Jag berättade att min gamla kropp inte är så vältränad. Att det är jobbigt att stå i balanssits i tjugo minuter. (Tänk att du sitter utan stol mot en vägg i tjugo minuter, det är inte riktigt samma sak men nästan) Gamla kropp reagerade den mest pratglada pappan på. Då sa jag du kanske inte tror det men jag är 35. Nä det trodde jag verkligen inte. Han frågade de andra föräldrarna vet ni hur gammal hon är. Det kanske är oartigt jag vet... men jag trodde du var bara något år äldre än tjejerna. De är typ elva. Haha ja nu är jag sexton igen. Fick även visa leg på systemet idag. Hon tittade på mig som om jag hade falskleg.
Nåja det var mina strapatser idag och chocken sitter nog i lite än...
2008-10-30
Saker som är fina
1. Att när en vän ringer i denna ensamhetens stad kunna säga - jag har haft en kompis över på fika.
2. Att gå på konsert i ren Urkraftsanda och njuta av magiken som skapas
3. Finfina örhänget från vännen tillsammans med fina grönakappan och bruna nystickade Abby.
4. Sötaste tanten ever
5. Kappa om natta (ingen bra bild dock, har inte lärt mig kameran...)
2. Att gå på konsert i ren Urkraftsanda och njuta av magiken som skapas
3. Finfina örhänget från vännen tillsammans med fina grönakappan och bruna nystickade Abby.
4. Sötaste tanten ever
5. Kappa om natta (ingen bra bild dock, har inte lärt mig kameran...)
Drömmer
Mot bättre vetande har jag beställt lite garn. Det ska bli en Laminara har äntligen tänkt ta tag i det projektet. Har försökt ett antal gånger men förstår inte riktigt hur jag ska göra så det slutar med att jag lägger ned. Men nu har jag beställt garn och det ska bli en sjal tillslut. Blev inspirerad av den här (Ravelrylänk) . Så här ser mitt vackra garn ut som så fort det landar ska bli en vacker somrig sjal.
Sånt som en kan se fram emot. Den här gången är det inte bara ord utan jag ska verkligen sätta mig ned och försöka förstå mönstret. Kanske måste jag köpa nytt bläck till skrivaren oxå så att mönstret kommer till sin rätt.
Sånt som en kan se fram emot. Den här gången är det inte bara ord utan jag ska verkligen sätta mig ned och försöka förstå mönstret. Kanske måste jag köpa nytt bläck till skrivaren oxå så att mönstret kommer till sin rätt.
Svartsjuka vs. heder
På museet här i stan har de en utställning om hedersrelaterat våld. Såg den för någon dag sedan. (Ibland kan det vara så svårt att ta sig till museet trots att det ligger mitt i stan.)
Den var verkligen bra. Temat var Hedersrelaterat våld. Säger någon hedersrelaterat våld associerar vi direkt till något annat än det fina svenska. Gärna något muslimskt, till en kultur vi kallar för hederskultur. Men heder är ju i förlängningen inget annat än en förlegad patriarkal struktur och den har vi även i Sverige. De visade på statistiken den som varje gång gör mig så upprörd. Att det dör en kvinna i veckan av misshandel. Hur många som blir utsatta för våld i nära relationer och utanför hemmet. Vad är då detta om inte hedersrelaterat. Oftast är det mannen som slår kvinnan och varför, jo för att hon var för utmanande klädd. För att hon pratade för länge med grannen. För att hon såg sexig ut när hon gick till affären. Vi kallar det svartsjuka i den svenska kulturen. Men ärligt talat är det inte samma sak?
Det utställningen visade var skrämmande. Den ville lyfta på hedersbegreppet och inte bara placera det i enannan kultur utan även i vår. Där fanns brev från släktingar till kvinnor som hette Annika som skrev "om du lämnar honom är du en hora, vi vill aldrig mer ha med dig att göra" att Annika konstant under flera års tid blivit utsatt för våld i hemmet brydde sig de här människorna släktingarna inte om. Ett föräldrapar till en tjej som hette något i stil med Jenny misshandade henne så att hon fick missfall. För att hon var tillsammans med fel kille. De kallade henne något i stil med "jävla arabhora"
Med andra ord vi kan inte svära oss fria och säga att: hedersrelaterat våld är något för andra kulturer, inte för våran. Även vi i detta land slåss för vår heder.
Den var verkligen bra. Temat var Hedersrelaterat våld. Säger någon hedersrelaterat våld associerar vi direkt till något annat än det fina svenska. Gärna något muslimskt, till en kultur vi kallar för hederskultur. Men heder är ju i förlängningen inget annat än en förlegad patriarkal struktur och den har vi även i Sverige. De visade på statistiken den som varje gång gör mig så upprörd. Att det dör en kvinna i veckan av misshandel. Hur många som blir utsatta för våld i nära relationer och utanför hemmet. Vad är då detta om inte hedersrelaterat. Oftast är det mannen som slår kvinnan och varför, jo för att hon var för utmanande klädd. För att hon pratade för länge med grannen. För att hon såg sexig ut när hon gick till affären. Vi kallar det svartsjuka i den svenska kulturen. Men ärligt talat är det inte samma sak?
Det utställningen visade var skrämmande. Den ville lyfta på hedersbegreppet och inte bara placera det i enannan kultur utan även i vår. Där fanns brev från släktingar till kvinnor som hette Annika som skrev "om du lämnar honom är du en hora, vi vill aldrig mer ha med dig att göra" att Annika konstant under flera års tid blivit utsatt för våld i hemmet brydde sig de här människorna släktingarna inte om. Ett föräldrapar till en tjej som hette något i stil med Jenny misshandade henne så att hon fick missfall. För att hon var tillsammans med fel kille. De kallade henne något i stil med "jävla arabhora"
Med andra ord vi kan inte svära oss fria och säga att: hedersrelaterat våld är något för andra kulturer, inte för våran. Även vi i detta land slåss för vår heder.
2008-10-29
Sleeping beauty
Tungan som hänger ut, frambenen i "Mr Burns ställning" och magen blottad. Detta enbart så att gosesjuka mattar kan få möjlighet att gosa hur mycket som de vill.
Wtm och wog
Mina Winter twilight mitts blir mer Summer day mitts. Eller kanske tidig höst mitts. När löven börjar bli gula. Det beror helt och hållet på hur mycket garn det går åt. Men det är roligt att sticka med två färger igen. Helst av allt skulle jag vilja ha ett röd, orange och gul flammigt garn så att det skulle bli autumn day mitts. Såg ett par i den färgkombon på Ravelry men jag hade inget sånt garn hemma och ville verkligen börja nu. Vem vet hittar jag ett i den färgen så kanske det blir två par torgvantar.
Halsduken Waves of grain går sakta men säkert framåt. Den har varit min lyssna på bok stickning och det brukar ge resultat. Har stickat ca hälften av den ena delen. Det är lite enformigt. Men å andra sidan går det ju fort att sticka när jag inte behöver titta på mönstret.
Idag ska jag även gå och köpa garn för ett annat projekt. Det är till en kompis. Har varit lite pengalöst här ett tag så jag har inte unnat mig att köpa garn. Men nu fasen ska det bli sticka av. På löpande band... Borde kanske börja åka buss någonstans så att jag får pendelsticka ;)
Halsduken Waves of grain går sakta men säkert framåt. Den har varit min lyssna på bok stickning och det brukar ge resultat. Har stickat ca hälften av den ena delen. Det är lite enformigt. Men å andra sidan går det ju fort att sticka när jag inte behöver titta på mönstret.
Idag ska jag även gå och köpa garn för ett annat projekt. Det är till en kompis. Har varit lite pengalöst här ett tag så jag har inte unnat mig att köpa garn. Men nu fasen ska det bli sticka av. På löpande band... Borde kanske börja åka buss någonstans så att jag får pendelsticka ;)
2008-10-28
Valet och kvalet
Så har vi bestämt oss, det var bio en Brasiliansk film eller Detektivbyrån på Krokodil. Efter lite myspacening. Det kommer att bli en helt fantastisk kväll med härlig och medyckande musik.
Nästan lite Amelie från Monmartre över det hela fast med lite folkmusiktoner eller tja det är väldigt svårt att beskriva det jag hör. Lyssna själv. Här kan du läsa någon som formulerat sig lite bättre.
Torstagen är rättat!
ps. lite nervöst funderar jag på att bjuda över en av mina grannar på en kopp kaffe. Det känns ovant att göra något sånt. Men hon verkar så trevlig. Vi brukar träffas i trapphuset och då brukar vi oftast prata något ord här och där.
Nästan lite Amelie från Monmartre över det hela fast med lite folkmusiktoner eller tja det är väldigt svårt att beskriva det jag hör. Lyssna själv. Här kan du läsa någon som formulerat sig lite bättre.
Torstagen är rättat!
ps. lite nervöst funderar jag på att bjuda över en av mina grannar på en kopp kaffe. Det känns ovant att göra något sånt. Men hon verkar så trevlig. Vi brukar träffas i trapphuset och då brukar vi oftast prata något ord här och där.
Äntligen
Nu har Stickameras Pulsklubbs två november mönster äntligen publicerats. Jag gillar verkligen båda mönstren så jag tror nog att jag snart både kommer att ha ett par halvvantar med galler och flätor samt winter twilight mitts i min ägo. Tror att jag ska sticka wtm med Kaunigarnet jag köpte i sommar. Det har liksom legat och väntat på det rätta projektet. Kanske kanske är det här just det. Till de andra pulsvärmarna ska jag leta i mina gömmor. Skulle vilja ha dem rosa, i en söt babyaktig färg. Men jag får se vad som finns i gömmorna. Annars får jag gå till min garnbutik här runt hörnet för jag tror nog att Opal är ett garn som finns där. De har kanske någon fin färg. Kanske blir den grå istället.
2008-10-27
Snart är det jul
Ja visst jag ljuger inte...
Jag har druckit min första glögg och ätit mina första pepparkakor.
Bara så att ni vet då är det snart jul.
Äh nu är kanske just glögg och peppisar inte så juligt. Glögg dricker ju sådana som jag, glöggalningar, året runt. Det finns inget godare än kall glögg i glaset en varm sommardag. Och pepparkakor det finns väl oxå att köpa året runt. Pepparkakor med ädelost på mmm
Det som däremot gör att det känns som att julen närmar sig det är att alla dessa storbutiker redan börjat sälja julpynt. Ut och shoppa och påbörja pyntningen för nu står den snart för dörren!
Jag har druckit min första glögg och ätit mina första pepparkakor.
Bara så att ni vet då är det snart jul.
Äh nu är kanske just glögg och peppisar inte så juligt. Glögg dricker ju sådana som jag, glöggalningar, året runt. Det finns inget godare än kall glögg i glaset en varm sommardag. Och pepparkakor det finns väl oxå att köpa året runt. Pepparkakor med ädelost på mmm
Det som däremot gör att det känns som att julen närmar sig det är att alla dessa storbutiker redan börjat sälja julpynt. Ut och shoppa och påbörja pyntningen för nu står den snart för dörren!
Att det ska vara så svårt
Finns det ingen stans en kan få sig en kopp anständigt chai te?
Tycker inte att det är för mycket begärt. Om det står Chai på menyn så borde de väl veta vad de serverar. Nä då en får en sockersörja med mjölk. Alltså chai är väl ändå te med varm mjölk och en gnutta socker i. Själv tycker jag inte att sockret behövs men det får gärna vara skummjölk och kanel på toppen. Alltså det är ett te i grunden inte en sirap. Jag blir galen! Dessutom att kalla det för chai latte då chai ska serveras med mjölk. Det är som att säga kaffe med mjölk latte. Vem med hjärncellerna på någorlunda rätt ställe skulle säga så?
Som ni förstår, ni som har ett Waynes i er stad, så har jag varit där och fikat...
Jag får helt enkelt göra själv. Titta här. Det verkar mumsigt värre. Allt jag behöver är ett svart te som bas. Men det har jag inte... får kolla på te shoppen om de har något eller varför inte ett chai nästa gång jag är där. Då kan jag åtminstånde koka tevatten och mjölk tillsammans för att få det lite extra smarrigt.
Tycker inte att det är för mycket begärt. Om det står Chai på menyn så borde de väl veta vad de serverar. Nä då en får en sockersörja med mjölk. Alltså chai är väl ändå te med varm mjölk och en gnutta socker i. Själv tycker jag inte att sockret behövs men det får gärna vara skummjölk och kanel på toppen. Alltså det är ett te i grunden inte en sirap. Jag blir galen! Dessutom att kalla det för chai latte då chai ska serveras med mjölk. Det är som att säga kaffe med mjölk latte. Vem med hjärncellerna på någorlunda rätt ställe skulle säga så?
Som ni förstår, ni som har ett Waynes i er stad, så har jag varit där och fikat...
Jag får helt enkelt göra själv. Titta här. Det verkar mumsigt värre. Allt jag behöver är ett svart te som bas. Men det har jag inte... får kolla på te shoppen om de har något eller varför inte ett chai nästa gång jag är där. Då kan jag åtminstånde koka tevatten och mjölk tillsammans för att få det lite extra smarrigt.
Gamer
Brev till dig som oroar
"Hejsan
Jag bara måste skriva och berätta, kanske stillar det även din oro. Ända sedan vi varit hos veterinären i torsdag så har Lakrits varit bra i magen. Jo jag vet det är bara några dagar. Men det är några lyckliga dagar. Hon har fått samla krafterna och börjar nu bli mer och mer lik sig själv. Magen verkar tåla antibiotikan även om Lakrits inte gör det *ler* Hon gör allt för att lyckas spotta ut den när jag ska ge henne.
Idag har vi gått en ganska lång promenad och hon har varit med hela tiden. Försökt busa lite och burit på en pinne med huvudet högt i skyn. Hon håller bättre och bättre min och Chewies takt så jag hoppas att det här får hålla i sig.
Nu håller jag bara en tumme för att provresultaten ska ge ännu mera ljus över situationen.
Kramar a"
Vad mer.
Jo i lördags spelade vi ett nytt spel. New World. Det är ett brädspel som går ut på att kolonialisera den Nya världen. Ett mycket trevligt spel som det gick bra att spela två på. Men det är nog ännu roligare att vara fler. Det var ett hyfsat enkelt spelupplägg. När vi väl fattade det. Typ hela lördagen gick åt. Men då hade vi ju å andra sidan inte spelat det förr någon av oss. Först tar det ju tid bara att läsa reglerna sedan ska dessa appliceras på spelet och det ska diskuteras fram och tillbaka. Men efter tre turer så gick de tre sista omgångarna ganska fort. Så nästa gång tar det nog inte alls lika lång tid. Då är det mer strategin som måste finslipas.
Söndagen gick oxå i spelandets tecken. Fallout 2 installerades i datorn och sedan satt jag där. Helt fast. Det fina är oxå att det är ett av Isäntäs favoritspel så jag kan be honom komma och hjälpa mig och han är bara glad att han får spela lite. Tror att han i smyg är sugen på en fjärde omågng. Men å handra sidan kommer ju Fallout 3 snart ut i butikerna.
Det har med andra ord inte hänt så mycket. Vi har mest tagit det lugnt och softat framför lite spel. Precis så som en helg ska vara. Batteriladdande. Önskar bara att Lakrits skulle bli bättre så att jag kan komma ut i skogen lite mer. Det om något laddar batterierna.
Det har blivit väldigt lite stickat.
"Hejsan
Jag bara måste skriva och berätta, kanske stillar det även din oro. Ända sedan vi varit hos veterinären i torsdag så har Lakrits varit bra i magen. Jo jag vet det är bara några dagar. Men det är några lyckliga dagar. Hon har fått samla krafterna och börjar nu bli mer och mer lik sig själv. Magen verkar tåla antibiotikan även om Lakrits inte gör det *ler* Hon gör allt för att lyckas spotta ut den när jag ska ge henne.
Idag har vi gått en ganska lång promenad och hon har varit med hela tiden. Försökt busa lite och burit på en pinne med huvudet högt i skyn. Hon håller bättre och bättre min och Chewies takt så jag hoppas att det här får hålla i sig.
Nu håller jag bara en tumme för att provresultaten ska ge ännu mera ljus över situationen.
Kramar a"
Vad mer.
Jo i lördags spelade vi ett nytt spel. New World. Det är ett brädspel som går ut på att kolonialisera den Nya världen. Ett mycket trevligt spel som det gick bra att spela två på. Men det är nog ännu roligare att vara fler. Det var ett hyfsat enkelt spelupplägg. När vi väl fattade det. Typ hela lördagen gick åt. Men då hade vi ju å andra sidan inte spelat det förr någon av oss. Först tar det ju tid bara att läsa reglerna sedan ska dessa appliceras på spelet och det ska diskuteras fram och tillbaka. Men efter tre turer så gick de tre sista omgångarna ganska fort. Så nästa gång tar det nog inte alls lika lång tid. Då är det mer strategin som måste finslipas.
Söndagen gick oxå i spelandets tecken. Fallout 2 installerades i datorn och sedan satt jag där. Helt fast. Det fina är oxå att det är ett av Isäntäs favoritspel så jag kan be honom komma och hjälpa mig och han är bara glad att han får spela lite. Tror att han i smyg är sugen på en fjärde omågng. Men å handra sidan kommer ju Fallout 3 snart ut i butikerna.
Det har med andra ord inte hänt så mycket. Vi har mest tagit det lugnt och softat framför lite spel. Precis så som en helg ska vara. Batteriladdande. Önskar bara att Lakrits skulle bli bättre så att jag kan komma ut i skogen lite mer. Det om något laddar batterierna.
Det har blivit väldigt lite stickat.
2008-10-24
Böckerna
Vilken bok läste du senast?
Läste jag ut senast måste jag nog ändra till då får det bli Ensamhetens vin av Irène Némirovsky. För tillfället läster jag; Söndra och härska en bok om delningen av Afrika, Montecore en svensk tiger ljudbok och Invasion! vanlig bok. De båda sista av Jonas Hassen Khemiri. Sedan läser jag även Kerstin Malms bok Hunden Människan Relationen.
Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Det är väldigt blandat
När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du “nu har jag en fjärdedel kvar”, “en tredjedel”, “hurra bara hälften kvar” .
Nej jag är nog tvärt om, om boken är bra det vill säga. Då låter det mer "nej bara hälften kvar", åh nej bara en tredjedel kvar" osv. De sista sidorna kan jag suga på länge så att boken inte tar slut.
Hur väljer du böcker du vill läsa?
Går på känsla. Lånar oftast de böcker jag läser på bibblan och då handlar det om vilka böcker som finns inne och vad som står på baksidan. Har jag hört något om boken förr, läst författaren förr osv.
När blir en bok för lång?
Aldrig om den är bra. Är den dålig kan några sidor vara för långt.
Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Det spelar ingen som helst roll. Läser båda språken lika lätt.
Vilken bok blev du senast berörd av?
Citroner gula av Kajsa Ingemarsson
Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig?
Självklart, det är självplågeri att lästa en dålig bok.
Vilken bok lämnade du senast?
Carl-Johan Vallgren - För herr Bachmans broschyr.
Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla/lånar du ofta?
Tror inte att jag har någon genre som är överrepresenterad jag har en väldigt god blandning. Men jag har lånat en hel del deckare på sista tiden, försöker bryta det mönstret.
Rekommendera fem författare!
Paul Auster, John Irving, Torgny Lindgren, Kate Atkinson och Selma Lagerlöf
Rekommendera fem böcker.
Illusionernas bok, Ciderhusreglerna, Ljuset, Mänskligkrocket, Herrgårdssägner
Hittad hos Lisa
Läste jag ut senast måste jag nog ändra till då får det bli Ensamhetens vin av Irène Némirovsky. För tillfället läster jag; Söndra och härska en bok om delningen av Afrika, Montecore en svensk tiger ljudbok och Invasion! vanlig bok. De båda sista av Jonas Hassen Khemiri. Sedan läser jag även Kerstin Malms bok Hunden Människan Relationen.
Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Det är väldigt blandat
När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du “nu har jag en fjärdedel kvar”, “en tredjedel”, “hurra bara hälften kvar” .
Nej jag är nog tvärt om, om boken är bra det vill säga. Då låter det mer "nej bara hälften kvar", åh nej bara en tredjedel kvar" osv. De sista sidorna kan jag suga på länge så att boken inte tar slut.
Hur väljer du böcker du vill läsa?
Går på känsla. Lånar oftast de böcker jag läser på bibblan och då handlar det om vilka böcker som finns inne och vad som står på baksidan. Har jag hört något om boken förr, läst författaren förr osv.
När blir en bok för lång?
Aldrig om den är bra. Är den dålig kan några sidor vara för långt.
Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Det spelar ingen som helst roll. Läser båda språken lika lätt.
Vilken bok blev du senast berörd av?
Citroner gula av Kajsa Ingemarsson
Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig?
Självklart, det är självplågeri att lästa en dålig bok.
Vilken bok lämnade du senast?
Carl-Johan Vallgren - För herr Bachmans broschyr.
Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla/lånar du ofta?
Tror inte att jag har någon genre som är överrepresenterad jag har en väldigt god blandning. Men jag har lånat en hel del deckare på sista tiden, försöker bryta det mönstret.
Rekommendera fem författare!
Paul Auster, John Irving, Torgny Lindgren, Kate Atkinson och Selma Lagerlöf
Rekommendera fem böcker.
Illusionernas bok, Ciderhusreglerna, Ljuset, Mänskligkrocket, Herrgårdssägner
Hittad hos Lisa
2008-10-23
Mitt livs novell
Hon vaknade, ville inte stiga upp. Kanske för att hon visste vad dagen skulle bära med sig. Det var idag eller nu på morgonen som hon skulle ta med sig sitt lilla svarta troll till veterinären för en rejäl undersökning av mage och tarm. Hon smet före honom på toaletten. Gnuggade ögonen framför spegeln och tvättade ansiktet. Så det får räcka, nu är hon vaken. Drar på sig byxorna och tröjan från igår. Orkar inte göra mer. Letar sig ut i köket, det nybakade brödet kändes inte så lockande som kvällen innan. Men två skivor och en kopp mikrovärmt te från gårdags kvällen får bli frukost. Puzzet pockade på uppmärksamhet. Som det alltid gjort när hon haft för mycket att oroa sig för eller tänka på. Det är på 1500 bitar och täcker hela köksbordet. Hon och han får äta på puzzlet om de ska sitta vid köksbordet och äta.
När mackorna var slut och koppen tömd var det bara för henne att dra över tänderna lite och sedan ta hissen ned till källaren. Det svarta lilla trollet är så klart med. När hon kör upp från garaget ser hon att de håller på att flytta det stora huset som stått där på släp ända sedan de flyttade in. Det är ett väldigt stort hus och nu rullade det sakta iväg. Det såg nästan bissart ut. När den korta resan till veterinären är avklarad anmäler hon deras ankomst och lämnar in lite uppgifter. De behöver inte vänta länge tills han veterinären dyker upp. Han veterinären lyssnar till lilla svarta trollets hjärta och säger att det slår lite långsamt. Hon blir orolig. Eller ännu mer orolig. Han veterinären säger att han ska ta ett extra blodprov för att se hur binjurarna fungerar. Lilla svarta trollet får en spruta som lugnar henne. Hon har svårt att stå på benen. Sedan får hon en till spruta som gör att hon somnar på en gång. Hon behövs inte där längre. Lämnar lilla svarta trollet i han veterinärens goda händer. Hon hinner precis hem för att lämna en nycket och ta en annan.
Hon gick ut igen för att ta cykeln den här gången. Det var en såndär trist genomgång på Af som hon skulle till. Hon ville bara att det skulle gå fort fort så att hon skulle hinna hämta det lilla svarta lakritstrollet före lunch. Det gick hyfsat fort, efter 40 minuters trist genomgång av sånt som hon redan visste så bar det av hemmåt igen. Eller tja hon cyklade förbi skolkontoret och lämnade sitt hemnummer. Tänkte att det kunde vara bra att de har det oxå. Plus att det ju alltid är bra att visa upp sig flera gånger. Då kanske de kommer ihåg henne när de har brist på lärare just i hennes ämnen. Hon var inte riktigt redo att cykla hemöver än, hon kände att hon var nervös för vad han veterinären skulle säga så för att dra ut på det lite cyklade hon förbi hans jobb. Hon berättade för honom vad han veterinären sagt och sedan insåg hon att det inte går att dra ut på det längre. Hon satte sig upp på Svalan och gled hemöver.
Ned i källaren för att köra ut bilen ur garaget. Iväg till byn och till lilla svarta trollet. Hon anmälde sig och fick den glada nyheten att hon inte behövde betala, försäkringen täcker allt. Hon ska till och med få pengar tillbaka. Han veterinären kommer ut och säger med sin lugna röst att allt gått bra. Att hon ska ge lilla svarta trollet antibiotika för tarmarna och magen. Hon blir glad för att hon får en uppgift. Sedan kommer det lilla svarta trollet, hon ser helt trött och sliten ut. De går därifrån. Lilla svarta trollet är glad att få komma hem igen. Den andra hunden är lycklig över att båda är tillbaka.
Hon går direkt mot Apoteket för att köpa medecin. Påvägen hem kan hon inte låta bli att slinka in på H&M. Trots att det är stora hål i fickan. Självklart hittar hon massor med fint, bara för att hon inte har några pengar. Hon går vidare till Gina T, där har de rea på jeans. De kostar bara 99 kr styck och hon tycker att det är dags för ett eller två par nya byxor. Hon provar och känner sig nöjd. Går ut från butiken med två par nya jeans. Den här dagen känns helt plöstligt lite ljusare. Att fynda är bra för själen.
Väl hemma igen är det dags för de två hundarna att få en promenad. Lilla svarta trollet är fortfarande ganska trött och sliten men de andra går i hennes tempo så det går fint. När de kommit fram till en liten gräsäng, blir de stoppade av en äldre man som frågar "vad är det för söta hundar, har du några valpar och är de i så fall tillsalu?" Eh hon blir helt ställd. Nä hon har inga valpar. Men hon vet att det finns uppfödare här i stan så att hon ber honom kontakta någon av dem. Det är till och med en som har valpar för tillfället. De traskar vidare och tillslut är de hemma igen. Alla nöjda och belåtna utom hon som känner hur hungern bitit sig tag i henne. Dags att göra lunch eller tja en något försenad lunch.
När mackorna var slut och koppen tömd var det bara för henne att dra över tänderna lite och sedan ta hissen ned till källaren. Det svarta lilla trollet är så klart med. När hon kör upp från garaget ser hon att de håller på att flytta det stora huset som stått där på släp ända sedan de flyttade in. Det är ett väldigt stort hus och nu rullade det sakta iväg. Det såg nästan bissart ut. När den korta resan till veterinären är avklarad anmäler hon deras ankomst och lämnar in lite uppgifter. De behöver inte vänta länge tills han veterinären dyker upp. Han veterinären lyssnar till lilla svarta trollets hjärta och säger att det slår lite långsamt. Hon blir orolig. Eller ännu mer orolig. Han veterinären säger att han ska ta ett extra blodprov för att se hur binjurarna fungerar. Lilla svarta trollet får en spruta som lugnar henne. Hon har svårt att stå på benen. Sedan får hon en till spruta som gör att hon somnar på en gång. Hon behövs inte där längre. Lämnar lilla svarta trollet i han veterinärens goda händer. Hon hinner precis hem för att lämna en nycket och ta en annan.
Hon gick ut igen för att ta cykeln den här gången. Det var en såndär trist genomgång på Af som hon skulle till. Hon ville bara att det skulle gå fort fort så att hon skulle hinna hämta det lilla svarta lakritstrollet före lunch. Det gick hyfsat fort, efter 40 minuters trist genomgång av sånt som hon redan visste så bar det av hemmåt igen. Eller tja hon cyklade förbi skolkontoret och lämnade sitt hemnummer. Tänkte att det kunde vara bra att de har det oxå. Plus att det ju alltid är bra att visa upp sig flera gånger. Då kanske de kommer ihåg henne när de har brist på lärare just i hennes ämnen. Hon var inte riktigt redo att cykla hemöver än, hon kände att hon var nervös för vad han veterinären skulle säga så för att dra ut på det lite cyklade hon förbi hans jobb. Hon berättade för honom vad han veterinären sagt och sedan insåg hon att det inte går att dra ut på det längre. Hon satte sig upp på Svalan och gled hemöver.
Ned i källaren för att köra ut bilen ur garaget. Iväg till byn och till lilla svarta trollet. Hon anmälde sig och fick den glada nyheten att hon inte behövde betala, försäkringen täcker allt. Hon ska till och med få pengar tillbaka. Han veterinären kommer ut och säger med sin lugna röst att allt gått bra. Att hon ska ge lilla svarta trollet antibiotika för tarmarna och magen. Hon blir glad för att hon får en uppgift. Sedan kommer det lilla svarta trollet, hon ser helt trött och sliten ut. De går därifrån. Lilla svarta trollet är glad att få komma hem igen. Den andra hunden är lycklig över att båda är tillbaka.
Hon går direkt mot Apoteket för att köpa medecin. Påvägen hem kan hon inte låta bli att slinka in på H&M. Trots att det är stora hål i fickan. Självklart hittar hon massor med fint, bara för att hon inte har några pengar. Hon går vidare till Gina T, där har de rea på jeans. De kostar bara 99 kr styck och hon tycker att det är dags för ett eller två par nya byxor. Hon provar och känner sig nöjd. Går ut från butiken med två par nya jeans. Den här dagen känns helt plöstligt lite ljusare. Att fynda är bra för själen.
Väl hemma igen är det dags för de två hundarna att få en promenad. Lilla svarta trollet är fortfarande ganska trött och sliten men de andra går i hennes tempo så det går fint. När de kommit fram till en liten gräsäng, blir de stoppade av en äldre man som frågar "vad är det för söta hundar, har du några valpar och är de i så fall tillsalu?" Eh hon blir helt ställd. Nä hon har inga valpar. Men hon vet att det finns uppfödare här i stan så att hon ber honom kontakta någon av dem. Det är till och med en som har valpar för tillfället. De traskar vidare och tillslut är de hemma igen. Alla nöjda och belåtna utom hon som känner hur hungern bitit sig tag i henne. Dags att göra lunch eller tja en något försenad lunch.
2008-10-22
Vetskap ger ro
Att inte veta är det värsta. Att inte veta skapar oro, onödig oro. För tillfället oroar jag mig hela tiden, kan inte tänka på något annat än det som kanske ska komma. Det är ju trots allt fortfarande ett kanske, jag vet ju inget än. Imorgon ska hon in på test och sedan är det ännu en veckan i ovetandets tecken. En vecka där jag ska gå och tänka på det allra värsta som kan hända.
Hon däremot ligger där bredvid mig och vet inget alls och hon verkar inte tycka att det är så illa. Hon plågas nog av annat...
Att veta gör att en kan handla utifrån vetskapen. Att inte veta ger handligsförlamning och känslokaos.
Allt gör bara så ont just nu, jag kan inte ta emot något. Vill bara krypa ned under täcket och hoppas på att den här veckan ska gå undan. Önskar att någon kunde komma och hålla mig i handen. Sitta med mig, bredvid henne. Stryka henne lite över ryggen samtidigt som jag berättar vilken fantastiskt vän hon är. Jag kan inte tänka på något annat. Sitter framför ett spel eller något dåligt på tv för att jag bara vill fly bort. Bort från all smärta och oro.
Går igenom dagens skörd av jobb, en hel del i stan där jag bor. Inga för lärare dock. Men jag har inte ens kraft att gå igenom dessa och titta om det skulle vara något som skulle passa mig. Något som skulle kännas ok bara så att vi får in lite mer pengar till hushållet. Men allt känns bara skitjobbigt och dötrist. Det dränerar en verkligen att inte veta.
För att slippa lite grubblande och funderande ska jag nu ta tag i den här grushögen till lägenhet.
Hon däremot ligger där bredvid mig och vet inget alls och hon verkar inte tycka att det är så illa. Hon plågas nog av annat...
Att veta gör att en kan handla utifrån vetskapen. Att inte veta ger handligsförlamning och känslokaos.
Allt gör bara så ont just nu, jag kan inte ta emot något. Vill bara krypa ned under täcket och hoppas på att den här veckan ska gå undan. Önskar att någon kunde komma och hålla mig i handen. Sitta med mig, bredvid henne. Stryka henne lite över ryggen samtidigt som jag berättar vilken fantastiskt vän hon är. Jag kan inte tänka på något annat. Sitter framför ett spel eller något dåligt på tv för att jag bara vill fly bort. Bort från all smärta och oro.
Går igenom dagens skörd av jobb, en hel del i stan där jag bor. Inga för lärare dock. Men jag har inte ens kraft att gå igenom dessa och titta om det skulle vara något som skulle passa mig. Något som skulle kännas ok bara så att vi får in lite mer pengar till hushållet. Men allt känns bara skitjobbigt och dötrist. Det dränerar en verkligen att inte veta.
För att slippa lite grubblande och funderande ska jag nu ta tag i den här grushögen till lägenhet.
2008-10-21
Klungan
Får jag ruva i ditt dödsbo?
Får jag kalkera ditt skeva självporträtt?
Får jag slicka dina sår med min kluvna tunga?
Får jag bada i ditt anletes svett?
Får jag mata räven bakom ditt öra?
Får jag famla i ditt mörker?
Får jag trassla in mig i dina blodsband?
Jag kan erbjuda mig att städa i behovstrappan...
Trillade ned i min epostlåda från Camilla. Det är ju bara för smart!
Någon som kommer ihåg fler!?
Höststormen
Stormen har lagt sig lite. Jag har fattat ett beslut och jag sagt åt mig själv att inte har så brått. Det kan ju hända att det bara är en allergi. Det kan ju faktiskt hända...
Så jag väntar med att släppa ut min oro, den ligger i magen och gror. Den göder sig på kakan jag äter. Växer till sig och så kan jag inte hålla emot längre. Tårarna rinner. Men så återvänder jag till min tryggande tanke "det kanske bara är foderallergi"
Känslorna svallar och jag har svårt att koncentrera mig på något vettigt ändå får jag så mycket gjort. Hela jag är som en enda motsägelse just nu.
Så jag väntar med att släppa ut min oro, den ligger i magen och gror. Den göder sig på kakan jag äter. Växer till sig och så kan jag inte hålla emot längre. Tårarna rinner. Men så återvänder jag till min tryggande tanke "det kanske bara är foderallergi"
Känslorna svallar och jag har svårt att koncentrera mig på något vettigt ändå får jag så mycket gjort. Hela jag är som en enda motsägelse just nu.
2008-10-20
Lektion 3
I fredags var det skolridning som stod på schemat. Framdelsvändningar. Det gick hur lätt och smidigt som helst. Hästen jag red Caspar visste precis vad vi skulle göra så han fick lära mig. Det är alltid lika kul och jag längtar redan till nästa tillfälle. För det enda som känns jobbigt är att jag inte kan öva på det vi lär oss mellan gångerna. Jag skulle vilja göra precis så som jag gör när jag tränar hund. Öva öva öva. Vi skulle tex galoppera och visst kan jag det, men den stackars hästen fattade ju inte alls vad jag ville då jag inte vet hur jag startar en galopp på rätt sätt.
Jag måste på bibblan och låna mig en bok om ridningens grunder så att jag kanske kan läsa mig till vad jag vill kunna.
Den här gången var inte mina två tjejer där, men en annan tjej ur min grupp hjälpte mig till rätta. Jag skulle nämligen rida misstänker jag stallets största häst. My god. När han travade kände jag min som en säckpotatis på ryggen jag skumpade fram som bara den. Alltså inte när jag red lätt då utan när vi skulle förbereda för skritt. Det gick ju inte att sittta ned och följa med... skumpelidum skumpelidump, stackars hästrygg.
Jag måste på bibblan och låna mig en bok om ridningens grunder så att jag kanske kan läsa mig till vad jag vill kunna.
Den här gången var inte mina två tjejer där, men en annan tjej ur min grupp hjälpte mig till rätta. Jag skulle nämligen rida misstänker jag stallets största häst. My god. När han travade kände jag min som en säckpotatis på ryggen jag skumpade fram som bara den. Alltså inte när jag red lätt då utan när vi skulle förbereda för skritt. Det gick ju inte att sittta ned och följa med... skumpelidum skumpelidump, stackars hästrygg.
Vem vill ända...
Jag orkar inte, vill inte. Jag orkar inte, jag vill inte. Jag orkar inte jag orkar inte.
Jag vill inte.
Lakritshjärtat blir bara sämre och sämre, hon orkar inget på grund av att hon inte får behålla någon mat. Hon skulle behöva läggas in på dropp i någon vecka så att magen kan rensa bort allt och börja om från början. Men hur dyrt skulle det bli.
Specialfodret hon äter fungerar inte längre.
På torsdag ska hon på gastroskopi och ger inte den något resultat vet jag inte vad jag ska göra. Hon kan inte fortsätta leva sitt liv så här, inte orka något, inte få behålla någon mat. Hon blir helt klart bara sämre och sämre.
Jag vill inte...
Jag vill inte.
Lakritshjärtat blir bara sämre och sämre, hon orkar inget på grund av att hon inte får behålla någon mat. Hon skulle behöva läggas in på dropp i någon vecka så att magen kan rensa bort allt och börja om från början. Men hur dyrt skulle det bli.
Specialfodret hon äter fungerar inte längre.
På torsdag ska hon på gastroskopi och ger inte den något resultat vet jag inte vad jag ska göra. Hon kan inte fortsätta leva sitt liv så här, inte orka något, inte få behålla någon mat. Hon blir helt klart bara sämre och sämre.
Jag vill inte...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)