Extra kaffe

Jag tänker så mycket nu att jag knappt har tid att få ned orden på skärmen. Vet inte vad det är med mig men det är som att tankarna tar slut vid fingertopparna. Mest av allt handlar alla mina tankar om oro. Oro att inte få jobb, oro att inte få pengarna att räcka osv. Det är trista tankar som jag känner att jag inte behöver sprida. Världen känns så negativ som den är ändå.

Gillade dock IC's ide eller tja iden var kanske inte hennes från början men jag läste den först hos henne. Idén är att dela med sig.

Betala för en extra kaffe nästa gång du fikar, be personalen att ge kaffet till valfri kund lite senare med en hälsning från Kollektivet.

Jag tycker att tanken är helt underbar och hade jag själv mer pengar skulle jag direkt anamma den. Tänk att få dela med sig och så glad den som kom efter skulle bli.

Sedan måste jag erkänna att jag har utvecklat ett beroende. Jag trodde inte att det var möjligt men det är helt sant. Jag är Lehmusberoende. Den ligger oftast på det allt för överfulla vardagsrumsbordet och tittar på mig.



Jag har svårt att sitta i soffan utan att plocka upp den och låta stickorna sköta några varv till. Det är helt magiskt vad rolig den är att sticka.



Som ni ser så är jag nu inne på andra rundan och ska snart börja med det sista gröna och sedan har jag bara det avslutande blåa kvar. Färgerna kommer inte riktigt till sin rätt mot golvet, den första bilden är mer nära originalet.