Arga leken börjar nu

Jo nu till mitt arga inlägg.

Det går en trend i ilska. Arga kocken och Arga snickaren osv. Det har blivit rätt att vara arg. Det tycker jag är jätteskönt för jag är en ganska arg människa. Men det som är spännande i det hela är att det ju egentligen inte är ilska utan bara människor med lite jävlarannamma. Människor som vågar säga ifrån och som säger till. Är det egentligen att vara arg?

Nä det tycker inte jag. Att vara arg är att vara upprörd och i affekt. Inte bara att bry sig om att saker och ting ska bli klara i tid och bra gjorda.

Slötittade på Arga snickaren och fascinerades av hur mycket han brydde sig om de han hjälpte. Han stod nästan och grät vid sågen för att paret inte var nära varandra. För att de inte kunde prata och göra saker tillsammans. Där står alltså den så kallade arga snickaren och gråter. Det tycker jag är så mycket mer än att bara vara arg. Han är engagerad, kanske skulle programmet heta Engagerade snickaren.

Men Arg låter väl så mycket mer fräckt. Det är inne att vara arg. Vilken tur för mig som brusar upp för inget alls allt som oftast.