Nu har jag snart varit en vecka i samma klass och nu börjar det kännas riktigt bra. De börjar känna mig och jag dem. Det tar alltid ett bra tag att få till den där relationen som behövs för att få till det där lilla extra i klassrummet.
Idag har jag hanterat konflikter så att det stänkte om det. Pojkar som gråtit och slagits och sedan bett om förlåtelse. Det är inte lätt ska jag säga men jag känner mig tryggare och tryggare i rollen som den som bestämmer. Jag har dock inte riktigt hittat surtanten i mig än. Den är dessutom väldigt svår att plocka fram när en bara springvickar för då kan surtanten bara göra saker och ting värre. Men under ett längre vick då är hon nödvändig.
Så kom fram kom fram vart än du är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar