2008-03-13

Dansar vidare

Jag kan komma på mig själv när jag går på jobbet. Helt plöstligt så fylls jag av en sådan kärlek att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Skickar ett sms. Längtar efter att få krypa upp i famnen längtar att få krypa in under huden.

Tvåsamhet när den är som bäst är när två är en som är två.

När det är som allra bäst fungerar det som igår kväll. När vi la oss tänkte jag "ryggen det var länge sedan", utan att jag hunnit tänka mer över det så var hans läppar där, på min rygg, i min rygg, lekandes med var enda skrymsle som ryggen har. Så där kan det fortsätta, jag tänker och han vet instinktivt vad jag vill. Självklart är det inte alltid så, men när det är så är det helt enkelt underbart. Det är som att han leker med mig på ett ytterst tillfredställande sätt, testar mina gränser för vad jag klarar av innan jag bönar och ber... sedan att se honom njuta av vetskapen att jag snart kommer och att då i samma stund själv explodera.


Det är nästan som att jag vågar hoppas på att det här inte kommer att gå sönder, att vi kommer att klara oss. I alla fall om jag bedömer utifrån sexet så tror inte jag att jag kommer att sakna något. Hur kan det komma sig? Jag tror att det handlar om fantasi, att våga släppa på sina gräner och leka med vad vi har. Att inte hela tiden köra samma invanda banor, att låta rytmen blir en annan en gång.

Älskar dig!

Inga kommentarer: