Det finns människor som jag bara inte klarar av, människor som får mig att se rött bara av att de visar sin nuna i teverutan. Till dessa hör Maud Olofsson, jag blir galen bara av att höra hennes röst. Vilken vidrig människa hon är, utnyttjar och använder sig av svaga individer när det passar sedan när hon väl fått sin vilja ingenom så skiter hon i de som hjälpt henne dit. Hon är verkligen ett diktatorsämne.
Nåja nu var det inte henne jag skulle skriva om idag utan en annan av mina "jagmårillaavmänniskor" Thomas Idegard. Gick skola samtidigt som hans lillebror och det kan inte ha varit lätt att vara blåmoderat redan i högstadiet i en sådan sossestad som Skeå. Inte för att jag tycker synd om honom över huvudtaget. Ja i alla fall så var hans bror, Thomas, på teve i Godmorgon Sverige idag. Nyhetspanelen eller något sådant. De diskuterade bland annat vatten. Dvs de tog tag i debatten kring att dricka eller inte dricka buteljerat vatten. Vilken galen människa, verkligen blåmoderat ut i fingerspetsarna. Sitter där i sin rosakavaj och med sitt bakåtslikade hår, en solbränna som han inte kan ha fått i Sverige i sommar om han inte solar solarium, utan medkänsla eller miljötänkande. Han tyckte att det var vansinnigt översitteri och om vi ville dricka vatten från Frankrike så skulle vi ha möjlighet att göra det. "Varför ska inte dricka buteljerat vatten. Ska vi sluta äta bananer, ska vi sluta äta apelsiner?" Han tänkte inte det minsta på hur vattnet transporterades och att det skapade ett mijlöproblem. Eller att det kan bli ett fördelningsproblem att det kan bli så att andra kan bli utan vatten för att vi ska ha vårt på flaska från något annat land. Så vidirig! Urk som sagt jag blir arg bara jag ser honom. Förflyttas genast tillbaka till högstadiet och alla dessa partidebatter som varit på torget i Skeå. Där han eller hans bror stått bakom den blåa mikrofonen och gastat ut konservativa och "tänkbarapådigsjälv" värderingar. Som sagt det är inte mycket som förändras.
Här kan du kolla hur vansinnig den här debatten var. Han förstår verkligen inte att han inte visar sig från sin bästa sida.
2007-08-31
2007-08-30
Lite kort info
Hinner inte med så mycket datorsittande just nu, håller på att planera upp en tävlingslydnadskurs samt jobbar extra där jag kommer att börja vicka på tisdag. Ska på möte med min chef idag, då ska papper och sånt skrivas under så sedan kan jag börja berätta om jobbet. Vågar inte lita på att det blir av förrän jag skrivit under... i den här stan går det inte att ta något förgivet när det gäller jobb.
Det är mycket som ska fixas innan då jag även tänkte skriva in min i vikariebanken och vicka som lärare de veckor jag inte jobbar. Ja som sagt mer om det sedan. Just nu är det full rulle och jag trivs bra med det.
Det är mycket som ska fixas innan då jag även tänkte skriva in min i vikariebanken och vicka som lärare de veckor jag inte jobbar. Ja som sagt mer om det sedan. Just nu är det full rulle och jag trivs bra med det.
2007-08-28
Sjunger av regnet
Det är tisdag, jag har äntligen fått veta när jag ska börja jobba och hur mina arbetsveckor kommer att se ut. Jag börjar redan på måndag.
Därför sitter jag här nu och njuter, passar på att göra det min sista vecka. Har kokat en kopp Mjuk flamma, det godaste gröna teet, och sitter i soffan och läser om Europas historia. Allt till ljudet av vattendroppar mot fönsterrutan. Det är underbart! Hösten är verkligen här nu, jag gillar verkligen den. När det börjar bli mörk och lite småkyligt. Det regnar och det är lugnt och harmoniskt på något sätt. Det förväntas inte av en att en ska göra saker hela tiden och det är helt ok att sitta i soffan och läsa med tekannan fylld till brädden med gott te.
Regnet slår mot rutan, det är ett lugnande ljud. Ett ljud som för mig skapar trygghet. (Jag behöver inte vara rädd för att regnet ska förstöra mitt hem.) Jag kan istället sitta inne och njuta av ljudet det gör mot mitt fönster. Hur kastvindarna helt plötsligt för med sig större mängder vatten för att i nästa sekund nästan upphöra. Det är underbart, skulle helst av allt vilja sitta i Isäntäs stuga. Där är det plåttak och det smattrar så himla härligt när det regnar.
Nä nu ska jag återgå till min bok, idag har jag bla planeringsmöte inför kurs samt att jag ska träffa en tjej som eventuellt kan vara hundvakt.
Därför sitter jag här nu och njuter, passar på att göra det min sista vecka. Har kokat en kopp Mjuk flamma, det godaste gröna teet, och sitter i soffan och läser om Europas historia. Allt till ljudet av vattendroppar mot fönsterrutan. Det är underbart! Hösten är verkligen här nu, jag gillar verkligen den. När det börjar bli mörk och lite småkyligt. Det regnar och det är lugnt och harmoniskt på något sätt. Det förväntas inte av en att en ska göra saker hela tiden och det är helt ok att sitta i soffan och läsa med tekannan fylld till brädden med gott te.
Regnet slår mot rutan, det är ett lugnande ljud. Ett ljud som för mig skapar trygghet. (Jag behöver inte vara rädd för att regnet ska förstöra mitt hem.) Jag kan istället sitta inne och njuta av ljudet det gör mot mitt fönster. Hur kastvindarna helt plötsligt för med sig större mängder vatten för att i nästa sekund nästan upphöra. Det är underbart, skulle helst av allt vilja sitta i Isäntäs stuga. Där är det plåttak och det smattrar så himla härligt när det regnar.
Nä nu ska jag återgå till min bok, idag har jag bla planeringsmöte inför kurs samt att jag ska träffa en tjej som eventuellt kan vara hundvakt.
Om du är blyg, titta bort
För den som tycker att det är jobbigt att läsa om sex eller att det blir för privat, hoppa vidare till nästa blogg. För här kommer ett erkännande, jag älskar sex!
Jag älskar
- bakissex
- morgonsex
- kvällssex
- soffansex
- dushensex
- fyllesex
- utomhussex
- vaknamittinattensex
- kärlessex
- knullsex
- kuksex
- penetrationssex
- fittsex
Ja listan kan göras hur lång som helst, men det skulle inte se så snyggt ut. Till saken hör att jag är galen i sex. Om jag fick bestämma skulle vi inte göra annat... tur att Isäntä har några fler spärrar än jag... Efter gårdagskvällens härliga stund så började jag fundera över hur min kropp fungerar. Det gör jag inte så ofta på sista tiden, jag bara följer med i vågerna av allt det härliga som händer med den.
Men så slog det mig hur lätt jag har för att få orgasm nu. Det går i alla olika ställningar och med olika metoder. När vi först träffades, Isäntä och jag, så kunde jag bara komma genom att jag själv pillade på mig och då fick det inte finnas så många störande moment. Koncentrationssvårigheter eller spärrar jag vet inte, men så var det i alla fall. Nu kan jag med gott mod överlämna åt honom att sköta den delen lika väl som jag kan göra det själv på alla möjliga olika sätt. Nu tar det inte lång tid för mig att komma och jag måste inte förarbeta något alls nästan.
Det är kanske inte så konstigt, det är när jag känner mig trygg som jag kan släppa på orgasmen så att säga. Ju tryggare och säkrare jag blir på min partner desto lättare är det. Nu har jag svårt att tänka mig att ha sex utan att få orgasm, det är ju det som är själv grejen. (Om jag inte är sugen på att bara ge till honom förståss) Nyfikenheten över hur det kommer att kännas den här gången, känslan i kroppen när vågorna kommer över en. Så underbart, men som sagt det skulle inte vara lika underbart om det inte var för det fysiska som kom före eller samtidigt.
Jag kan inte säga något annat än att jag älskar det och jag hoppas att jag alltid kommer att göra det!
Jag älskar
- bakissex
- morgonsex
- kvällssex
- soffansex
- dushensex
- fyllesex
- utomhussex
- vaknamittinattensex
- kärlessex
- knullsex
- kuksex
- penetrationssex
- fittsex
Ja listan kan göras hur lång som helst, men det skulle inte se så snyggt ut. Till saken hör att jag är galen i sex. Om jag fick bestämma skulle vi inte göra annat... tur att Isäntä har några fler spärrar än jag... Efter gårdagskvällens härliga stund så började jag fundera över hur min kropp fungerar. Det gör jag inte så ofta på sista tiden, jag bara följer med i vågerna av allt det härliga som händer med den.
Men så slog det mig hur lätt jag har för att få orgasm nu. Det går i alla olika ställningar och med olika metoder. När vi först träffades, Isäntä och jag, så kunde jag bara komma genom att jag själv pillade på mig och då fick det inte finnas så många störande moment. Koncentrationssvårigheter eller spärrar jag vet inte, men så var det i alla fall. Nu kan jag med gott mod överlämna åt honom att sköta den delen lika väl som jag kan göra det själv på alla möjliga olika sätt. Nu tar det inte lång tid för mig att komma och jag måste inte förarbeta något alls nästan.
Det är kanske inte så konstigt, det är när jag känner mig trygg som jag kan släppa på orgasmen så att säga. Ju tryggare och säkrare jag blir på min partner desto lättare är det. Nu har jag svårt att tänka mig att ha sex utan att få orgasm, det är ju det som är själv grejen. (Om jag inte är sugen på att bara ge till honom förståss) Nyfikenheten över hur det kommer att kännas den här gången, känslan i kroppen när vågorna kommer över en. Så underbart, men som sagt det skulle inte vara lika underbart om det inte var för det fysiska som kom före eller samtidigt.
Jag kan inte säga något annat än att jag älskar det och jag hoppas att jag alltid kommer att göra det!
2007-08-27
Tjejsnack v 35 - Musik
* Vad lyssnar du på för typ av musik och vad är det du gillar mest med den musiken?
Jag har en väldigt blandat smak att från "bitpop" till monotont och suggestivt gung med QOTSA. Det jag gillar är känslan jag får av musiken, vissa artister är det texen jag lyssnar på och vissa skapar bara en så underbar känsla. Det är med andra ord väldigt olika.
* Vad lyssnade du på när du var yngre, i tonåren?
Jag lyssnade på Imperiet, The Cure, Sisters of Mercy och Eva Dahlgren sedan lite annat gott och blandat. Det blev så klart även en hel del Tracks.
* Finns det någon musik du inte klarar av att lyssna på? Vad, varför?
Reggae! Jag klarar inte av baktakt, har alltid haft svårt för det och sedan tycker jag att det är så religös musik. Religiös musik är inte min grej.
* Nämn fem artister du har sett live.
Portishead, PJ Harvey, Björk, REM, The Cure
* Har du någon autograf, vem/vilkas? Finns det någon du skulle vilja ha?
Nej jag har ingen och är inte intresserad av någon heller. Förstår mig inte riktigt på det där med autografer.
Jag har en väldigt blandat smak att från "bitpop" till monotont och suggestivt gung med QOTSA. Det jag gillar är känslan jag får av musiken, vissa artister är det texen jag lyssnar på och vissa skapar bara en så underbar känsla. Det är med andra ord väldigt olika.
* Vad lyssnade du på när du var yngre, i tonåren?
Jag lyssnade på Imperiet, The Cure, Sisters of Mercy och Eva Dahlgren sedan lite annat gott och blandat. Det blev så klart även en hel del Tracks.
* Finns det någon musik du inte klarar av att lyssna på? Vad, varför?
Reggae! Jag klarar inte av baktakt, har alltid haft svårt för det och sedan tycker jag att det är så religös musik. Religiös musik är inte min grej.
* Nämn fem artister du har sett live.
Portishead, PJ Harvey, Björk, REM, The Cure
* Har du någon autograf, vem/vilkas? Finns det någon du skulle vilja ha?
Nej jag har ingen och är inte intresserad av någon heller. Förstår mig inte riktigt på det där med autografer.
Nervös
Nervöst, idag ska jag på mitt första jobbmöte där jag vickar. Jag är nervös för att jag idag kommer att få veta om jag ska börja jobba i september eller inte. Det är inte alls särskilt länge kvar till september... Det vore skönt om det kunde ordna sig, vill inte sitta utan ekonomi när den här regeringen styr och ställer. Fy för dem!
Har snart stickat färdigt min barnklänning, bara ärmarna kvar. Måste dock köpa stickor innan jag kan göra dem. Gjorde hättan klar idag. Började på den igår, det är trevigt med sånt som går fort men det ger mig inte så mycket. Jag gillar projekt som ligger och gror, där jag får jobba med svårighetern och där det tar tid att färdigställa. Mitt nästa projekt blir en 50-tals kofta för barn i två års åldern. Börjar lite smått. Sedan ska jag ge mig på att sticka en spets sjal till. Det ser jag verkligen fram emot. Sedan så ska jag ta och sticka lite vantar och kanske en halsduk till.
Har snart stickat färdigt min barnklänning, bara ärmarna kvar. Måste dock köpa stickor innan jag kan göra dem. Gjorde hättan klar idag. Började på den igår, det är trevigt med sånt som går fort men det ger mig inte så mycket. Jag gillar projekt som ligger och gror, där jag får jobba med svårighetern och där det tar tid att färdigställa. Mitt nästa projekt blir en 50-tals kofta för barn i två års åldern. Börjar lite smått. Sedan ska jag ge mig på att sticka en spets sjal till. Det ser jag verkligen fram emot. Sedan så ska jag ta och sticka lite vantar och kanske en halsduk till.
2007-08-26
Herrar av krig
Nu har vi försökt gå på Bondens marknad två helger på raken, idag kom vi så långt att vi faktiskt tog oss ned på stan. Men hur värt det var det? Tydligen så är det bara på lördagar, så nu MÅSTE vi pricka in nästa lördag *skriver in det i kalendern*
Såg Lord of War regisserad av Andrew Niccol hos K & Å igår. Blev lite misstänksam när filmen hade krig i titeln. Jag gillar verkligen inte krigsfilmer. Men jag blev positivt överraskad. Den var väldigt bra och den kändes i magen liksom. Jag rekomenderar den varmt.
Ett extar plus är att den är så otroligt snygg i introt, den är i klass med Delikatessen helt klart. De vi såg film hos har ganska mycket filmer och jag började fundera på vilka filmer jag skulle vilja ha om jag skulle börja köpa film på riktigt. Det finns ju en hel del, men som sagt när en står där och ska välja är det alltid lika svårt.
Men filmer jag skulle vilja ha i bokhyllan just nu är
Såg Lord of War regisserad av Andrew Niccol hos K & Å igår. Blev lite misstänksam när filmen hade krig i titeln. Jag gillar verkligen inte krigsfilmer. Men jag blev positivt överraskad. Den var väldigt bra och den kändes i magen liksom. Jag rekomenderar den varmt.
Ett extar plus är att den är så otroligt snygg i introt, den är i klass med Delikatessen helt klart. De vi såg film hos har ganska mycket filmer och jag började fundera på vilka filmer jag skulle vilja ha om jag skulle börja köpa film på riktigt. Det finns ju en hel del, men som sagt när en står där och ska välja är det alltid lika svårt.
Men filmer jag skulle vilja ha i bokhyllan just nu är
- Jeunet och Karos filmer - Delikatessen, De förlorade barnens stad & En långvarig förlovning
- Tim Burton - A nightmare before christmas, Corps bride, Big Fish, Mars Attacks!, Batman, Batman returns, Sleepy Hollow & Charlie och chokladfabriken
- Hal Hartley - Flirt, Amateur, Trust & Henry Fool
2007-08-25
Undrande
Några enkla frågor
Idag är det lördag och hela förmiddagen eller tja nästan hela dagen har jag ägnat åt att titta på friidrott. Det är en fröjd att se Carro, hoppa, kasta eller springa. Igår var K här och fikade och ikväll ska vi till K&Å på film. Tror att jag tar med mig den smarriga pajen så att den tar slut.
- Varför heter det badlakan och inte kroppsduk, i jämförelse med den mindre varianten handduk?
- Hur kan någon människa vara så bra? Tänker så klart på Carolina Klüft
- Varför ska sex vara så förbannat härligt, det går ju inte att hålla på med jämt?
Idag är det lördag och hela förmiddagen eller tja nästan hela dagen har jag ägnat åt att titta på friidrott. Det är en fröjd att se Carro, hoppa, kasta eller springa. Igår var K här och fikade och ikväll ska vi till K&Å på film. Tror att jag tar med mig den smarriga pajen så att den tar slut.
2007-08-24
Skapar knutar
En knepig sak med att jobba med kompisar, dvs inte bara arbetskamrater utan kamrater på fritiden är att det blir svårare att säga nej. Hade det dilemmat igår, det behövdes någon som kunde jobba kväll, dvs ända till 23. Jag är inte bra på sena kvällspass och jag visste att min kompis som jag skulle jobba för hade andra viktiga saker att göra. Sånt som bara händer en gång per år. Riktigt illa för jag ville verkligen inte. Först tänkte jag ljuga och säga att jag har annat, men det kändes ju inte trevligt. Så jag samlade mod och berättade det som det var.
Hade det varit bara en arbetskamrat hade jag inte brytt mig lika mycket, för jag hade inte månat om den personen på samma sätt. Det låter kanske elakt men jag har för länge sedan, efter att ha jobbat mig riktigt dålig. Bestämt mig för att sätta mig själv först så att det inte händer igen. Jag ska inte jobba om jag inte vill. Alltså förstå mig rätt, står det på mitt schema att jag ska jobba så gör jag det. Det är det där som blir utöver arbetstid som jag begränsar. Jag tar hand om mig och tänker aldrig mer låta ett arbete gå ut över min fritid på samma sätt. Jag kommer med andra ord aldrig att göra karriär, men det bryr jag mig heller inte om. Jag är viktigare!
Det fina i den här sången är att det har löst sig. Jag behöver inte jobba och min kompis kan åka på sin grej. Andas ut.
Jo på mötet på måndag kommer jag nog mest troligt att få veta om jag ska börja jobba eller inte.
Hade det varit bara en arbetskamrat hade jag inte brytt mig lika mycket, för jag hade inte månat om den personen på samma sätt. Det låter kanske elakt men jag har för länge sedan, efter att ha jobbat mig riktigt dålig. Bestämt mig för att sätta mig själv först så att det inte händer igen. Jag ska inte jobba om jag inte vill. Alltså förstå mig rätt, står det på mitt schema att jag ska jobba så gör jag det. Det är det där som blir utöver arbetstid som jag begränsar. Jag tar hand om mig och tänker aldrig mer låta ett arbete gå ut över min fritid på samma sätt. Jag kommer med andra ord aldrig att göra karriär, men det bryr jag mig heller inte om. Jag är viktigare!
Det fina i den här sången är att det har löst sig. Jag behöver inte jobba och min kompis kan åka på sin grej. Andas ut.
Jo på mötet på måndag kommer jag nog mest troligt att få veta om jag ska börja jobba eller inte.
Okami
För några dagar sedan köpte jag ett nytt spel, Okami. Jag har knappt tagit mig upp ur soffan sedan det kom in över vår tröskel. Det är som sagt ett väldigt roligt spel som inte går ut på att döda utan tvärt om så måste jag skapa liv för att levla upp och låta min karaktär att växa. Sedan är det snyggt oxå. Som ni ser på deras hemsida så är spelet inspirerat av japanskt måleri och själva grejen är att jag sak använda min pensel för att förrändra världen. Jag slåss med penseln och målar blommor på träden. Det låter kanske lite konstigt med det är väldigt trevligt. Det liknar i viss grad Zelda spelen, framförallt att springade fram och tillbaka i de olika världarna. Här kan du läsa en recention.
Ännu en rolig sak med spelet är att det är ganska vuxet i sin utforming, karaktärerna dricker sake för att bli starka och som de pratar med varandra ibland *skakar på huvudet* Det är hur roligt som helst och jag kan lätt spela bort flera timmar på raken.
Ännu en rolig sak med spelet är att det är ganska vuxet i sin utforming, karaktärerna dricker sake för att bli starka och som de pratar med varandra ibland *skakar på huvudet* Det är hur roligt som helst och jag kan lätt spela bort flera timmar på raken.
Minus & plus
My god vad jag börja bli less på äggröra, fattar inte de som kan äta det till frukost varje morgon. Blärk imorse så fick jag pigga upp den med lite tomatpesto. Som tur var har jag bara två dagar kvar. För att väga upp lite...
Saker som jag gillar
- skjortan som hänger helt knasigt på sin galje
- oliverna som ligger kvar i grytan
- att saker och ting ordnar sig
- en kopp te och en god bok
- ett trevligt spel
- äta middag
- bokhögen på sängbordet
- alla böcker med bokmärken i bokhyllan
Saker som jag gillar
- skjortan som hänger helt knasigt på sin galje
- oliverna som ligger kvar i grytan
- att saker och ting ordnar sig
- en kopp te och en god bok
- ett trevligt spel
- äta middag
- bokhögen på sängbordet
- alla böcker med bokmärken i bokhyllan
2007-08-23
Kosmoshunden
Så, har lekt med Lakrits päls. Slagit kullebyttor i den och brottats med den. Men nu efter ca en timmes lek så är den hyfsat tovfri, så pass att det känns värt att bada henne. Mina händer var helt svarta av skit, sommarens skit. Har varit lat och inte lekt med hennes päls på länge och då blir det så här. Det tar längre tid än vad det borde. Idag har jag haft sällskap av Dr Kosmos, de har så fantastiskt roliga texter att jag sitter och fnissar för mig själv.
Annars igår var det jobb som gällde och i tisdags var jag ned å mötte Isäntä för en lunch på stan.
Några iakttagelser och annat
Människor som kommer ut ur från en tatuerare ser speciella ut. Den ena världens kagge och körde någon slags raggarbil. Den andra med en bandana som såg ut som amerikanska flaggan, pipskägg och även han kagge. Hehe trodde nästan inte att sådana människor fanns längre. Ser dem inte så ofta varken på stan eller när jag är ute.
Satt och klagade på fula människor. Vilket jag gör ganska ofta. Typ men de skorna till de byxorna, herre gud vad tänker människan på. Ja ni fattar. Jo så satt jag där och såg en tjej i cykelbyxor, slänge ur mig världens kommetar om att cykelbyxor borde förbjudas. I alla fall som vardagsklädsel, funkar möjligtivis på en cykel om en tränar. Men aldrig aldrig annars. Ja så gick jag på om det där ytterst fula plagget. Tycket att Isäntä var lite onanligt tyst, i vanliga fall brukar han haka på mig. Men så klart då visade det sig att han kände bäraren. Så pinsamt, trodde jag skulle sjunka under jorden. Varför sa han inget när jag höll på? *skakar på huvudet*
Om en satsar på att skapa ett café som bara säljer rättvisemärkt kanske inte Coca Cola ska stå på menyn.
Nå väl har inte så mycket mer att säga, jag är glad och mår bra. Har än en gång tagit mig ut ur mina funderingar styrkt och gladare.
Annars igår var det jobb som gällde och i tisdags var jag ned å mötte Isäntä för en lunch på stan.
Några iakttagelser och annat
Människor som kommer ut ur från en tatuerare ser speciella ut. Den ena världens kagge och körde någon slags raggarbil. Den andra med en bandana som såg ut som amerikanska flaggan, pipskägg och även han kagge. Hehe trodde nästan inte att sådana människor fanns längre. Ser dem inte så ofta varken på stan eller när jag är ute.Satt och klagade på fula människor. Vilket jag gör ganska ofta. Typ men de skorna till de byxorna, herre gud vad tänker människan på. Ja ni fattar. Jo så satt jag där och såg en tjej i cykelbyxor, slänge ur mig världens kommetar om att cykelbyxor borde förbjudas. I alla fall som vardagsklädsel, funkar möjligtivis på en cykel om en tränar. Men aldrig aldrig annars. Ja så gick jag på om det där ytterst fula plagget. Tycket att Isäntä var lite onanligt tyst, i vanliga fall brukar han haka på mig. Men så klart då visade det sig att han kände bäraren. Så pinsamt, trodde jag skulle sjunka under jorden. Varför sa han inget när jag höll på? *skakar på huvudet*Om en satsar på att skapa ett café som bara säljer rättvisemärkt kanske inte Coca Cola ska stå på menyn.Nå väl har inte så mycket mer att säga, jag är glad och mår bra. Har än en gång tagit mig ut ur mina funderingar styrkt och gladare.
2007-08-21
Projekt hurtigrutten
Projektet är inlett och jag har härmed börjat äta en väldigt mastig frukost, från att äta två mackor och dricka ett glas te eller juice så äter jag nu äggröra på tre ägg, en avocado och en halvpaprika. Till detta ett glas Gmorronjos som inte har något socker tillsatt. Till lunch blir det en bulgursallad med lite feta och oliver, samt russin, pumpafrön och lite solrosfrön. Den är väldigt god. Alltså jag blir så mätt att jag nästan storknar, brukar knappt äta frukost och knappt lunch. Jag sitter ju mesta bara hemma och då är det liksom svårt att motivera sig att äta mastig mat. Men nu djävlar ska jag inte blir sugen på godis längre.
Förutom den mastiga maten så går jag en sliga i löpspåret som är väldigt backig. Det är powerwalk som gäller. Detta ska jag göra fyra gånger i veckan under den här peroiden. Igår blev det på förmiddagen och idag tror jag att det blir på kvällen. Måste ju variera mig lite så att jag inte blir uttråkad på en gång.
Men det känns så skönt att komma igång och röra på kroppen och jag känner att om jag fortsätter så här så kanske jag kan börja springa efter den här perioden är avklarad. Jag älskar att springa och ett tag i mitt liv så sprang jag en mil en gång i veckan. Men jag gillar inte att bara springa rakt fram och så utan jag vill ha backträning och trappträning mitt upp i allt. Så kanske efter det här att jag kommer igång. Hoppas *håller en tumme* Det jag hoppas allra mest är i alla fall att mina myskilon ska försvinna och att jag ska passa bättre i mina jeans. (Har ingen våg, så jag mäter mina kropp efter ett par jeans istället *ler*)
Det känns i alla fall väldigt bra så här långt, jag känner mig peppad och vill inget annat än att ge mig ut i spåret och styrkegå. Härligt!
Förutom den mastiga maten så går jag en sliga i löpspåret som är väldigt backig. Det är powerwalk som gäller. Detta ska jag göra fyra gånger i veckan under den här peroiden. Igår blev det på förmiddagen och idag tror jag att det blir på kvällen. Måste ju variera mig lite så att jag inte blir uttråkad på en gång.
Men det känns så skönt att komma igång och röra på kroppen och jag känner att om jag fortsätter så här så kanske jag kan börja springa efter den här perioden är avklarad. Jag älskar att springa och ett tag i mitt liv så sprang jag en mil en gång i veckan. Men jag gillar inte att bara springa rakt fram och så utan jag vill ha backträning och trappträning mitt upp i allt. Så kanske efter det här att jag kommer igång. Hoppas *håller en tumme* Det jag hoppas allra mest är i alla fall att mina myskilon ska försvinna och att jag ska passa bättre i mina jeans. (Har ingen våg, så jag mäter mina kropp efter ett par jeans istället *ler*)
Det känns i alla fall väldigt bra så här långt, jag känner mig peppad och vill inget annat än att ge mig ut i spåret och styrkegå. Härligt!
Inte där riktigt än
Jag är inte riktigt nöjd än, inte med mig själv i alla fall. Förstår inte riktigt hur jag kan ha olika "regler" för olika människor. Hur kan något som jag tycker är bra hos andra vara dåligt hos Isäntä. Det klingar liksom lite falskt. Han, Isäntä, säger att det är natuligt att ha olika "krav" på olika männinsor beroende på relation. Visst det ligger något i det oxå, för så klart blir jag mer sårad om han gör mig illa än någon annan. Men jag blir oxå gladare när han gör mig glad. Så visst jag ställer högre krav på min partner än på andra männisor som jag älskar. Men ändå, hur kan de vara så diametralt olika? Jag fascineras av mitt eget tankesätt.
Är inte där riktigt än men jag kommer närmare och närmare. Efter att ha pratat och förklarat mig för Isäntä. Efter att han fått säga vad han tycker. Vilket oftast brukar vara, hur ska vi lösa det. Han är väldigt praktiskt lagd min Isäntä. Vilket jag verkligen uppskattar. Jag framför ett problem och han försöker genast hitta lösningar, väldigt ofta omfattar dessa lösningar att han ska göra något för mig. Vilket så klart värmer mitt hjärta, men jag misstänker att det en dag kommer ett bakslag. Inte för att han är sådan som person utan för att det oftast blir det. Därför har jag beslutat att vi inte ska lösa det här "problemet" genom att han ska vara snäll och göra som jag vill, utan jag ska istället komma underfund med vad det är som gör att jag ställer så olika krav. Men min söta kan ändå inte hålla sig och säger, kanske mer till sig själv, att självklart ska han gå ut och gå med mig oftare. Då vi ju faktiskt har hundar och det innebär promenader. Han är så söt och rar. Men det är ändå inte det jag är ute efter, att han ska göra mer för mig, han gör redan så mycket att jag blir rädd ibland. Betalar alla mina räkningar när jag får ekonomisk kris, vilket är ganska ofta. Han betalar en massa saker som jag vill ha. Han ser till så att jag är på bra humör och pysslar om mig på bästa sätt.
Varför tycker jag då att det är jobbigt? Eller nu är det ju så att det är inte en så stor grej i det stora hela. Men har jag väl sett något så blir den detaljen som en hel värld. Jag kan inte låta bli att fördjupa mig och gräva i det. Trots detta återkommer jag till frågan, varför tycker jag att något jag respekterar hos andra är så jobbigt hos Isäntä?
And the beat goes on...
Är inte där riktigt än men jag kommer närmare och närmare. Efter att ha pratat och förklarat mig för Isäntä. Efter att han fått säga vad han tycker. Vilket oftast brukar vara, hur ska vi lösa det. Han är väldigt praktiskt lagd min Isäntä. Vilket jag verkligen uppskattar. Jag framför ett problem och han försöker genast hitta lösningar, väldigt ofta omfattar dessa lösningar att han ska göra något för mig. Vilket så klart värmer mitt hjärta, men jag misstänker att det en dag kommer ett bakslag. Inte för att han är sådan som person utan för att det oftast blir det. Därför har jag beslutat att vi inte ska lösa det här "problemet" genom att han ska vara snäll och göra som jag vill, utan jag ska istället komma underfund med vad det är som gör att jag ställer så olika krav. Men min söta kan ändå inte hålla sig och säger, kanske mer till sig själv, att självklart ska han gå ut och gå med mig oftare. Då vi ju faktiskt har hundar och det innebär promenader. Han är så söt och rar. Men det är ändå inte det jag är ute efter, att han ska göra mer för mig, han gör redan så mycket att jag blir rädd ibland. Betalar alla mina räkningar när jag får ekonomisk kris, vilket är ganska ofta. Han betalar en massa saker som jag vill ha. Han ser till så att jag är på bra humör och pysslar om mig på bästa sätt.
Varför tycker jag då att det är jobbigt? Eller nu är det ju så att det är inte en så stor grej i det stora hela. Men har jag väl sett något så blir den detaljen som en hel värld. Jag kan inte låta bli att fördjupa mig och gräva i det. Trots detta återkommer jag till frågan, varför tycker jag att något jag respekterar hos andra är så jobbigt hos Isäntä?
And the beat goes on...
Tjejsnack v 34 - Ålder
* Spelar åldern någon roll? När, varför?
Nej i stort sett inte. Det handlar bara hur vi människor kommer överens, sedan har det väl mer med erfarenhet än ålder att göra. Ålder är bara en siffra.
* Har du önskat att du var yngre/äldre än du är någon gång? När, varför?
Nä faktiskt inte, eller ju kanske. När jag tänker på att jag är 24 och fortfarande inte har något lärarjobb skulle jag vilja vara lite yngre.
* Har du ljugit om din ålder någon gång, varför, i vilket sammanhang?
Inte direkt, men jag brukar ha roligt åt att folk får gissa min ålder. Brukar ha svårt att ljuga om min ålder då jag blir så sur på att alla tror att jag är yngre än vad jag är. Jag har med andra ord svårt att utnyttja det.
* Hur gammal vill du bli om du fick leva ett friskt liv? Motivera!
Så gammal jag bara kan.
* Vilken ålder i ditt liv så här långt, har varit den bästa? Motivera!
Oj, vilken konstig fråga. Det är klart att det är just nu, annars är det ju inte värt om jag ska sitta och tänka tillbaka på när jag var 12 år eller 15 eller 20. Nu är nu och då var då. Nu är jag lycklig och det är det som är viktigast.
Nej i stort sett inte. Det handlar bara hur vi människor kommer överens, sedan har det väl mer med erfarenhet än ålder att göra. Ålder är bara en siffra.
* Har du önskat att du var yngre/äldre än du är någon gång? När, varför?
Nä faktiskt inte, eller ju kanske. När jag tänker på att jag är 24 och fortfarande inte har något lärarjobb skulle jag vilja vara lite yngre.
* Har du ljugit om din ålder någon gång, varför, i vilket sammanhang?
Inte direkt, men jag brukar ha roligt åt att folk får gissa min ålder. Brukar ha svårt att ljuga om min ålder då jag blir så sur på att alla tror att jag är yngre än vad jag är. Jag har med andra ord svårt att utnyttja det.
* Hur gammal vill du bli om du fick leva ett friskt liv? Motivera!
Så gammal jag bara kan.
* Vilken ålder i ditt liv så här långt, har varit den bästa? Motivera!
Oj, vilken konstig fråga. Det är klart att det är just nu, annars är det ju inte värt om jag ska sitta och tänka tillbaka på när jag var 12 år eller 15 eller 20. Nu är nu och då var då. Nu är jag lycklig och det är det som är viktigast.
2007-08-20
Att ställa upp
När jag var ute och motionerade idag så började jag fundera på det där med att ställa upp. För mig är det ett ganska negativt laddat ord. Så klart är det inte helt negativt för jag ställer alltid upp på en vän i nöd och då oavsett vad jag måste göra eller håller på med. Behövs jag så finns jag där.
Men att ställa upp för att göra någon glad det är svårt. Eller rättare sagt det kräver väldigt mycket från den som gör det. För mig är det så i alla fall, om jag vet att personen ställer upp och egentligen vill göra något annat så kan jag inte njuta av det jag gör. För allt jag kan tänka är att hon/han egentligen vill göra något annat. Jag tappar glädjen i det liksom.
Sedan kan alltid ett "ställauppande" resultera i utpressning. Men jag gjorde ju det där för dig, alltså borde du ställa upp för mig. Nu har jag ställt upp fem gånger så det är dags för dig att dra ditt strå till stacken.
Med andra ord det är svårt att ställa upp på ett snyggt sätt. Det är därför jag inte gör det. Jag gör bara sånt jag själv vill, ibland är viljan att göra någon annan glad och då gör jag den andra glad. Men jag skulle aldrig visa att jag egentligen vill göra något annat.
Som sagt det är svårt det där...
Men att ställa upp för att göra någon glad det är svårt. Eller rättare sagt det kräver väldigt mycket från den som gör det. För mig är det så i alla fall, om jag vet att personen ställer upp och egentligen vill göra något annat så kan jag inte njuta av det jag gör. För allt jag kan tänka är att hon/han egentligen vill göra något annat. Jag tappar glädjen i det liksom.
Sedan kan alltid ett "ställauppande" resultera i utpressning. Men jag gjorde ju det där för dig, alltså borde du ställa upp för mig. Nu har jag ställt upp fem gånger så det är dags för dig att dra ditt strå till stacken.
Med andra ord det är svårt att ställa upp på ett snyggt sätt. Det är därför jag inte gör det. Jag gör bara sånt jag själv vill, ibland är viljan att göra någon annan glad och då gör jag den andra glad. Men jag skulle aldrig visa att jag egentligen vill göra något annat.
Som sagt det är svårt det där...
Duck City
"Duck City är belägrat av fetma. Regeringen bekämpar "den vita valen" med hjälp av ständiga kontroller och stränga bantningskliniker. Men suget efter fett, socker och salt är lönsamt, och magnaten John von Andersson djupfriterar ostört vidare i skydd av sin vänskap med Duck Citys president. Lena Anderssons bok Duck City är en plats som är på bristningsgränsen både fysiskt och psykiskt, en stad som är både obehagligt bekant och bedrägligt främmande."
Så lyder baksidestexten till denna galet skruvade bok skriven av Lena Andersson. Den började väldigt bra och jag satt och läste högt för C ur den när vi var och badade vid Nydalasjön. Men sedan tog det sig inte utan ironin och satiren liksom försvann in i en dimma av fett. Det var en helt okej bok att läsa och den är väldigt lättläst. Men passar bäst som tidsfördriv och slöläsning. Jag behövde inte tänka eller anstränga mig när jag läste den.
Jag ger den tre koppar rykande hett te
Så lyder baksidestexten till denna galet skruvade bok skriven av Lena Andersson. Den började väldigt bra och jag satt och läste högt för C ur den när vi var och badade vid Nydalasjön. Men sedan tog det sig inte utan ironin och satiren liksom försvann in i en dimma av fett. Det var en helt okej bok att läsa och den är väldigt lättläst. Men passar bäst som tidsfördriv och slöläsning. Jag behövde inte tänka eller anstränga mig när jag läste den.
Jag ger den tre koppar rykande hett te
Inte klar riktigt än
Återvänder i tankarna efter att ha tankat nya ur AL:s kommentar. Här kommer med andra ord något jag inte förstår hos mig själv.
1. Jag respeketerar människor som säger nej
2. Jag ogillar folk som ställer upp, det rimmar illa och gör ont.
Dessa två argument eller ställningstaganden verkar ju fungera väldigt bra ihop. De matchar varandra. Men då ska ni få höra hur jag tänker och då inser in helt plötsligt att det finns ett stort "fel" i min logik.
Jag tror mig respektera de som säger nej, för som AL säger finns det ingen värre känsla än att veta att den här människan vill kanske inte göra det här med mig men klarade inte av att säga nej. Alltså en människa som säger nej är att föredra för då vet jag att när de säger ja vill de verkligen vara med mig. De tycker att mina ideer är roliga och värda att lägga tid på. De uppskattar mitt sällskap och vill helt enkelt vara med mig. Det jag har att komma med är helt enkelt kul att göra.
Dessutom är det mycket lättare att fråga någon om tjänster som jag vet vågar säga nej. Det känns mycket bättre och är lättare att fråga på något sätt. Brukar alltid inleda med att säga att det är ok att säga nej så att de vet att jag inte blir sårad.
Nu kommer vi till problemet, det är när det kommer till mina allra närmaste dvs min sambo och min familj så gäller inte den här tanken längre. Jag blir skitledsen när de inte vill göra saker med mig. Vågar inte fråga tillslut för att jag vet att jag alltid kommer att få ett nej eller jag måste tjata mig till det jag vill göra. Finns det något värre än att tjata!? NÄ! Jag vet att Isäntä inte vill men han ställer upp för mig. Jag hatar det! Kan inte uttrycka mig på något mildare sätt, men jag hatar folk som ställer upp. Det är så fel. Då vet jag att han inte vill, jag känner hans känsla. I mitt huvud så vet jag att han hade heller gjort något annat och det funkar inte för mig. Jag klarar inte av folk som ställer upp, dvs som gör sånt de inte vill bara för att vara snälla. Det är inte min grej och jag vill inte att andra ska göra det heller. Jag vill att de ska vilja göra saker med mig, inte ställa upp.
Alltså det som jag respekterar hos andra klarar jag inte av hos min sambo. Hur illa klingar inte det? Jag blir som sagt riktigt ledsen när han säger nej till grejer. Jag tycker att vi aldrig gör något och blir bara frustrerad över att bara sitta hemma och glo. Boring! Vill ut och göra annat, men kanske får jag bara acceptear att han är sådan och söka andra som tillfredställer de behoven hos mig. Andra som vill gå och fika eller hitta på trevliga små saker att göra. Men det kommer ju att leda till att vi aldrig är med varandra, vi kommer hem säger hej äter middag och sedan gör vi olika saker för att vi har olika behov. Så kan en ju inte ha det, eller?
Som sagt ni kanske ser problemet.
1. Jag respeketerar människor som säger nej
2. Jag ogillar folk som ställer upp, det rimmar illa och gör ont.
Dessa två argument eller ställningstaganden verkar ju fungera väldigt bra ihop. De matchar varandra. Men då ska ni få höra hur jag tänker och då inser in helt plötsligt att det finns ett stort "fel" i min logik.
Jag tror mig respektera de som säger nej, för som AL säger finns det ingen värre känsla än att veta att den här människan vill kanske inte göra det här med mig men klarade inte av att säga nej. Alltså en människa som säger nej är att föredra för då vet jag att när de säger ja vill de verkligen vara med mig. De tycker att mina ideer är roliga och värda att lägga tid på. De uppskattar mitt sällskap och vill helt enkelt vara med mig. Det jag har att komma med är helt enkelt kul att göra.
Dessutom är det mycket lättare att fråga någon om tjänster som jag vet vågar säga nej. Det känns mycket bättre och är lättare att fråga på något sätt. Brukar alltid inleda med att säga att det är ok att säga nej så att de vet att jag inte blir sårad.
Nu kommer vi till problemet, det är när det kommer till mina allra närmaste dvs min sambo och min familj så gäller inte den här tanken längre. Jag blir skitledsen när de inte vill göra saker med mig. Vågar inte fråga tillslut för att jag vet att jag alltid kommer att få ett nej eller jag måste tjata mig till det jag vill göra. Finns det något värre än att tjata!? NÄ! Jag vet att Isäntä inte vill men han ställer upp för mig. Jag hatar det! Kan inte uttrycka mig på något mildare sätt, men jag hatar folk som ställer upp. Det är så fel. Då vet jag att han inte vill, jag känner hans känsla. I mitt huvud så vet jag att han hade heller gjort något annat och det funkar inte för mig. Jag klarar inte av folk som ställer upp, dvs som gör sånt de inte vill bara för att vara snälla. Det är inte min grej och jag vill inte att andra ska göra det heller. Jag vill att de ska vilja göra saker med mig, inte ställa upp.
Alltså det som jag respekterar hos andra klarar jag inte av hos min sambo. Hur illa klingar inte det? Jag blir som sagt riktigt ledsen när han säger nej till grejer. Jag tycker att vi aldrig gör något och blir bara frustrerad över att bara sitta hemma och glo. Boring! Vill ut och göra annat, men kanske får jag bara acceptear att han är sådan och söka andra som tillfredställer de behoven hos mig. Andra som vill gå och fika eller hitta på trevliga små saker att göra. Men det kommer ju att leda till att vi aldrig är med varandra, vi kommer hem säger hej äter middag och sedan gör vi olika saker för att vi har olika behov. Så kan en ju inte ha det, eller?
Som sagt ni kanske ser problemet.
2007-08-19
Suring
Det är inte bara surströmmingen som har premiär i veckan utan även surra lillaA. Jag förstår inte, jag är som en grinolle, sur hela tiden. Mest är jag besviken på mig själv för att jag inte kan säga nej. Eller uttrycka vad jag vill. "Kan inte jag få..." Jag svarar "ja visst!" Med ett leende på läpparn och sedan blir jag skitsur på mig själv för att jag inte säger nej. Varför har jag så svårt att säga nej. "Nej jag är inte klar här än..." Eller jag skulle faktiskt vilja. Alla andra verkar ha så lätt att säga nej, de behöver inte ens tänka på konsekvenserna av ett nej. Jag hinner tänka på allt
1. Säger jag nej blir personen sur och besviken på mig
Alltså jag säger ja!
2. Säger jag nej, känner jag min trist som inte unnar andra att göra det som de vill
Alltså jag säger ja visst
3 Säger jag nej så är jag inte snäll. Jag är fostrad till att vara snäll...
Alltså säger jag ja
Sedan efter ett tag blir jag sur, för att jag inte kan säga nej. För att det sitter så himla långt inne att säga "jag vill..." eller "nej nu är det faktistk min tur" Det är skit svårt, rent ut sagt omöjligt i vissa fall. I andra är det så självklart enklet att jag inte bryr mig.
Framför allt gäller detta mina absolut närmaste, min familj och min sambo. Dessa människor har jag nästan omöjligt att säga nej till. Jag har tidigare inte tyckt att det varit något problem då de felsta i min omgivning varit likadana som jag. Så när jag bett om något har de alltid sagt ja. Å så klart tvärt om. Jag har aldrig reflekterat över detta tidagare. Men nu har jag mött en som har väldigt lätt för att säga nej och det är svårt. Jag inser själv hur dålig jag är på detta och hur sur jag blir på att mina förslag inte går i gjod jord. Det är oerhört svårt att hantera. Eller i alla fall är det svårt för mig. Jag måste helt enkelt lära mig att skapa ett distinktare jag. Ett jag som inte bara säger ja till allt som alla andra vill. Men varför inte, varför ska jag inte säga ja! Varför ska jag inte göra dem glada?
Nu låter det som att jag aldrig säger nej, å de som känner mig skulle nog inte hålla med. För jag säger så klart nej. Har jag inte tid säger jag nej eller har jag annat jag ska göra säger jag nej. Men jag skulle inte kunna säga nej om jag inte hade en anledning, det ligger liksom inte in min natur att säga nej bara för att jag inte ids eller för att vädret är fel. Jag blir alltid så glad när folk frågar mej om de vill göra något att jag svarar ja bara i farten.
Nästa problem, vad händer de gånger jag faktist säger nej, eller sätter ned foten och säger vad jag vill? Ja ja det är ett helt annat bekymmer som jag kanske får ta den dagen jag lär mig att på ett vettigt sätt säga "nej, jag är inte klar här än..." eller "nej det orkar jag inte..." Jag tror att "nej jag orkar inte" inte ens existerar i mitt ordförråd. Hur galet är inte det?
Från och med idag ska jag försöka lära mig att säga nej, jag ska skapa ett tydligare ram runt min personlighetskärna!
1. Säger jag nej blir personen sur och besviken på mig
Alltså jag säger ja!
2. Säger jag nej, känner jag min trist som inte unnar andra att göra det som de vill
Alltså jag säger ja visst
3 Säger jag nej så är jag inte snäll. Jag är fostrad till att vara snäll...
Alltså säger jag ja
Sedan efter ett tag blir jag sur, för att jag inte kan säga nej. För att det sitter så himla långt inne att säga "jag vill..." eller "nej nu är det faktistk min tur" Det är skit svårt, rent ut sagt omöjligt i vissa fall. I andra är det så självklart enklet att jag inte bryr mig.
Framför allt gäller detta mina absolut närmaste, min familj och min sambo. Dessa människor har jag nästan omöjligt att säga nej till. Jag har tidigare inte tyckt att det varit något problem då de felsta i min omgivning varit likadana som jag. Så när jag bett om något har de alltid sagt ja. Å så klart tvärt om. Jag har aldrig reflekterat över detta tidagare. Men nu har jag mött en som har väldigt lätt för att säga nej och det är svårt. Jag inser själv hur dålig jag är på detta och hur sur jag blir på att mina förslag inte går i gjod jord. Det är oerhört svårt att hantera. Eller i alla fall är det svårt för mig. Jag måste helt enkelt lära mig att skapa ett distinktare jag. Ett jag som inte bara säger ja till allt som alla andra vill. Men varför inte, varför ska jag inte säga ja! Varför ska jag inte göra dem glada?
Nu låter det som att jag aldrig säger nej, å de som känner mig skulle nog inte hålla med. För jag säger så klart nej. Har jag inte tid säger jag nej eller har jag annat jag ska göra säger jag nej. Men jag skulle inte kunna säga nej om jag inte hade en anledning, det ligger liksom inte in min natur att säga nej bara för att jag inte ids eller för att vädret är fel. Jag blir alltid så glad när folk frågar mej om de vill göra något att jag svarar ja bara i farten.
Nästa problem, vad händer de gånger jag faktist säger nej, eller sätter ned foten och säger vad jag vill? Ja ja det är ett helt annat bekymmer som jag kanske får ta den dagen jag lär mig att på ett vettigt sätt säga "nej, jag är inte klar här än..." eller "nej det orkar jag inte..." Jag tror att "nej jag orkar inte" inte ens existerar i mitt ordförråd. Hur galet är inte det?
Från och med idag ska jag försöka lära mig att säga nej, jag ska skapa ett tydligare ram runt min personlighetskärna!
2007-08-17
Jag och Bob
Jag tar kampen på fullaste allvar och idag blev det två timmar promenad med sällskap. Kanske inte i det tempo jag hade velat för att få bästa effekt men måste ju anpassa mig lite till sällskapet oxå.
Hör och häpna ikväll ska jag på reggae, alltså jag som HATAR baktakt ska dansa mig in baktaktens land. Det är två jamaicanska dj:s som ska spela på båten och Isäntä med kamrat ska gå. Varför sitta hemma och sura? Nog för att jag hatar baktakt mer än jag hatar att Algrens satt gelatin i sina godisbilar, men varför sura för det. Det ligger liksom inte i min natur. Ikväll ska jag svänga mina lurviga tillsammans med Bob och massa andra typer som säkert har dreds.
Dreadlocks the time is now!
Hör och häpna ikväll ska jag på reggae, alltså jag som HATAR baktakt ska dansa mig in baktaktens land. Det är två jamaicanska dj:s som ska spela på båten och Isäntä med kamrat ska gå. Varför sitta hemma och sura? Nog för att jag hatar baktakt mer än jag hatar att Algrens satt gelatin i sina godisbilar, men varför sura för det. Det ligger liksom inte i min natur. Ikväll ska jag svänga mina lurviga tillsammans med Bob och massa andra typer som säkert har dreds.
Dreadlocks the time is now!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)